Historien om Bra Miljöval

Foto: Sofia Runarsdotter

Bra Miljöval startade med papper och fortsatte med batterier och tvättmedel. Idag kan du se vårt Bra miljöval-märke på så vitt skilda saker som tvättmedel, tåg, elräkningar och livsmedelsbutiker.

Det finns många sätt att arbeta för en bättre miljö. Att göra det lättare för konsumenter som vill handla miljövänligt och svårare för företag som smutsar ner, är ett av dem. Vi på Naturskyddsföreningen är Sveriges största ideella och demokratiska miljöorganisation; på samma gång naturens försvarsadvokat och grön konsumentombudsman.

Sedan vi började med miljömärkning 1987, har flera tusen produkter gjorts om och anpassats för att få bära föreningens Bra Miljöval-märke. Bra Miljöval är världens enda miljömärkning som kontrolleras av en oberoende miljöorganisation. Vi garanterar att alla produkter som är Bra Miljöval-märkta lever upp till föreningens stränga miljökrav.

Det började med klor och papper

I slutet av åttiotalet var uppmärksamheten på klorutsläppen stor. Många oroade sig för sjuka och missbildade fiskar. Det var framför allt de höga klorutsläppen från pappersindustrin som förstörde livet i sjöar och vattendrag. Vid papperstillverkningen användes stora mängder klor för att bleka pappersmassan. Naturskyddsföreningen och andra miljöorganisationer hade kämpat länge för att stoppa utsläppen med hjälp av lagstiftning.

För att ge miljömedvetna konsumenter en möjlighet att välja klorfritt papper, utarbetade Naturskyddsföreningen tillsammans med Miljöförbundet miljökrav på papper. De papper som klarade kraven sattes upp på en lista. När fler och fler började använda listan vid sina inköp, insåg papperstillverkarna att det var klorfritt papper konsumenterna ville ha. Från 1990 till 1993 halverades klorutsläppen från massaindustrin.

Det var en viktig framgång, och ett tecken på konsumenternas makt och de processer som kan sättas igång med hjälp av miljömärkning. Idag tillverkas inget papper med klorgasblekning i Sverige men tyvärr finns kloret kvar i form av
klordioxidblekning. Bra Miljöval-märkt papper är självklart aldrig blekt med klor i någon form.

Motvilliga producenter

Nästa sak vi tog itu med var batterier. När Naturskyddsföreningen pekade ut den sämsta tillverkaren introducerade de snart kvicksilverfria batterier och ett marknadskrig utbröt. På sex månader blev i princip alla batterier på den svenska marknaden kvicksilverfria. Idag finns Svanmärkning på batterier.

Efter framgångarna med papperet och batterierna försökte Naturskyddsföreningen göra likadant med tvättmedel. Tanken var att sätta upp krav och upprätta en Bra Miljövallista liknande den för papper. Bara en procent av alla tvättmedel på marknaden klarade kraven, och de stora tillverkarna var inte intresserade av att miljöanpassa sina produkter.

Läget verkade hopplöst tills föreningen började samarbeta med de tre stora handelskedjorna ICA, KF och Dagab (ungefär nuvarande Axfood). De hotade helt enkelt med att sluta köpa in de tvättmedel som inte klarade kraven, vilket fick flera mindre tillverkare att ändra sig.

En av de största tillverkarna, Lever, vägrade miljöanpassa sina produkter. 1991 uppmanade vi till bojkott mot det marknadsledande tvättmedlet Via som tillverkas av Lever. Det ledde till att ett antal små tillverkare av Bra miljöval-märkta tvättmedel tillsammans tog nästan tio procent av marknaden.

Idag är mellan 90 och 100 procent av tvättmedlen på den svenska marknaden miljömärkta. Det är världsunikt. I övriga norden är 5–15 procent av tvättmedlen
miljömärkta (med Svanen). I övriga Europa är siffran noll.

Samarbete med handeln

Det lyckade samarbetet mellan handeln och Naturskyddsföreningen fortsatte. Föreningen ställde kraven och bedömde produkterna. Handeln märkte ut de godkända varorna med gula märken och texten Bra Miljöval på hyllkantsetiketterna i sina butiker. Som komplement till hyllkantsmärkningen gav Naturskyddsföreningen ut en köpguide, där de produkter som var Bra
Miljöval-godkända fanns listade.

Så föddes Falken

Arbetet med Bra Miljöval gick snabbt framåt. Sommaren 1992 lanserades det runda Bra Miljövalmärket med pilgrimsfalken, och producenterna fick möjlighet att sätta det på sina förpackningar. Därmed blev hyllkantsmärkningen mindre viktig och idag sköter butikerna hyllkantsmärkningen på egen hand och många sätter ut "miljömärkt" på Bra Miljöval, Svanen och KRAV.

El och transporter

Det är inte bara konsumtionsvaror som påverkar miljön. Även sådant som resor och elanvändning har stora miljökonsekvenser. Därför märks även tjänster. Det finns kriterier för person- och godstransporter samt elleveranser.

Transporter skapar en lång rad problem: buller, olyckor, luftföroreningar och avfall. De är energi- och resurskrävande, tar mycket mark i anspråk och kan
vara ett hinder i landskapet eller stadsmiljön.

För Bra Miljöval-märkta transporter ställs krav som gynnar effektiv energianvändning och förnybar energi. Dessutom ställs krav på utsläpp av försurande ämnen.

I och med att elsektorn avreglerats, har det blivit möjligt för vanliga konsumenter att välja elleverantör. Därmed har det också blivit möjligt att ställa miljökrav när man köper el.

För att kunna märkas med Bra Miljöval måste produktionen baseras på förnybara källor. Vattenkraft utbyggd före 1996, sol, vind och biobränsle kan idag märkas som Bra Miljöval-märkt el. Dessutom ställs krav på driften av kraftverken.

Miljömärkta butiker

Att hjälpa konsumenterna att välja en butik som arbetar aktivt för att miljön ska bli bättre blev nästa steg i utvecklingen av Bra Miljöval. De första kriterierna för Bra Miljöval-märkta livsmedelsbutiker kom 1998. Ett av kraven är att butiken har ett stort sortiment miljömärkta produkter. Dessutom ställs krav på butikens energianvändning, återvinning och miljöarbete.