Mer eko gör livet lättare för bina

Vad skulle hända om bin, humlor och fjärilar inte längre fanns? Och vad kan vi göra för att förhindra det? Vi berättar mer om våra viktiga vänner och varför ekologisk mat är ett viktigt val för att rädda bina!

Bin och andra pollinatörer spelar en oerhört viktig roll i naturen, de är livsviktiga för vår matproduktion och för många vilda växter som finns omkring oss. Tyvärr har de senaste decenniernas intensifiering av jordbruket lett till att pollinatörernas boplatser och föda försvinner. Bin, humlor och fjärilar kan förgiftas av bekämpningsmedel, sjukdomar sprids och klimatförändringar gör dem sårbara. Flera arter av t ex bin och humlor är idag nära att utrotas och en del andra arter har redan försvunnit.

Vad skulle hända om bin, humlor och fjärilar inte längre fanns? Och vad kan vi göra för att förhindra det? Vi berättar mer om våra viktiga vänner och varför ekologisk mat är ett viktigt val för att rädda bina.

Stora konsekvenser när bin försvinner

En tredjedel av alla grödor som odlas i världen vill bli pollinerade och det görs till största delen av vilda och tama bin. Frukt- och bärodlingar är ofta beroende av insektspollinering, något som ger såväl väsentligt större skördar som godare och bättre kvalitet på frukten. Och visste du att kaffe, som är en av utvecklingsländernas viktigaste exportgrödor, ökar sin produktion med femtio procent om bin finns i närheten för att pollinera? Imponerande, eller hur!?

Just för att bin är så viktiga i jordbruket, betalar bönder i många delar av världen för att honungsbisamhällen ska placeras intill deras åkrar. Att pollinatörer dör och försvinner i flera delar av världen har fått stora konsekvenser.

Den stora bristen på pollinatörer i USA har lett till att en ny tjänstesektor uppstått. Lastbilar med bisamhällen körs tvärs över hela USA för att pollinera fruktodlingar. En tjänst som tidigare var helt gratis. I Kina vill biodlarna inte låta sina bin pollinera plantagen för att de är så besprutade med kemikalier. Istället får människor gå omkring och handpollinera äpplen och päronblommor. I Afghanistan och Pakistan har man slutat med frukt- och nötodling för att det inte längre finns pollinerare. Det finns till och med idéer om att utveckla robotbin som ska pollinera våra grödor om pollinatörerna försvinner. Här kan du läsa mer om forskningen kring robotbin på Harvards.

Även många av våra vilda växter är beroende av pollinering. I takt med att pollinatörerna blir färre minskar också dessa växter, det påverkar i sin tur även djur. Bin och andra pollinatörer ökar frukt- och frösättningen hos växter vid pollinering, frukt och frön som ger mer mat till såväl fåglar som däggdjur och insekter. Så bin och andra pollinatörer spelar en nyckelroll även här!

I Sverige finns det 285 speciella biarter

Många av vilda bin har utvecklat sitt alldeles egna sätt att bygga bon och har ofta en särskild blomma där de hämtar pollen för att mata sina yngel med. Bara i Sverige finns det 285 biarter, det välkända honungsbiet är en art.

Tapetserarbiet lever ensam och bygger sina bon genom att skära ut små halvcirkelformade bladbitar som det sen tapetserar sitt hem med i dött trä eller i jorden. Sandbiet lever också ensam och gräver sina bon i marken med små sidokamrar, en för varje larv. Där övervintrar de till nästa vår då de kryper ut som fullbordade bin. Och visste du att honungsbin kommunicerar både riktning och avstånd till bästa pollen- och nektarstället genom att göra en vaggande dans för de andra bina i samhället? När en väl börjar rota i birymden finns mycket att upptäcka!

Hoten mot bin och andra pollinatörer

Ett av de största hoten mot bina är att jordbrukslandskapet förändrats. När mängden och variationen av blommor minskar, minskar även binas föda. Ich i takt med att åkerholmar, diken och betesmarker blir allt mer sällsynta försvinner binas viktiga boplatser.

Den ökande användningen av kemiska bekämpningsmedel är också ett stort hot mot bina. Bin kan få i sig dessa via pollen och nektar som de samlar, kemikalier som bina sen tar med sig till sina samhällen eller matar sina larver med. Bina kan även få i sig bekämpningsmedel via det vatten de dricker eller från dagg på besprutade växter. I en undersökning av bivaxkakor i Tyskland hittades t ex rester från 55 olika bekämpningsmedel! Dessa gifter kan orsaka såväl död som skada hos bin, skador som sen kan gå vidare i generationer.

Även om bin inte alltid dör akut av bekämpningsmedel, så kan det ha allvarliga effekter. Kemiska bekämpningsmedel kan påverka bins förmåga att navigera och kan störa honungbiets oumbärliga kommunikationssystem.

Ett bekämpningsmedel som används flitigt globalt är neonikotinoider som t ex används för att behandla raspsfrön innan sådd mot insektsangrepp. Studier har visat att pollinatörers och bisamhällens överlevnadsförmåga minskar efter kronisk exponering av neonikotinoider. Om bin får i sig höga doser av dessa ämnen kan de drabbas av kramper, i värsta fall blir de paralyserade och dör. Neonikotinoider kan också påverka binas flygmönster och orienteringsförmåga vilket gör att de kan få svårt att hitta hem igen. Tre neonikotinoider har tillfälligt förbjudits inom EU, men fortfarande tillåts besprutning av vissa grödor. Förbudet gäller tills nytt beslut tas under sommaren eller hösten 2016. Användningen av neonikotinoider kan som sagt ha förödande konsekvenser för våra bin och andra pollinatörer, därför kämpar Naturskyddsföreningen hårt för ett permanent förbud.

Hur och när bin påverkas varierar från art till art. Det påverkar dem i olika livsskeden och varierar dessutom med hur och när bekämpningsmedel används. De vilda bin som bygger bo i marken är till exempel extra sårbara eftersom bekämpningsmedel kan sippra rakt igenom deras bon där larverna bor. Honungsbin kan i sin tur bli väldigt sårbara på våren om deras drottning flyger samtidigt som åkrar besprutas, då kan hela samhället drabbas!

Vi vet ännu inte omfattningen av den skada som bekämpningsmedel orsakar våra bin. Framför allt har vi inte tillräcklig kunskap kring hur förekomsten av många olika bekämpningsmedel tillsammans påverkar dem. Därför är en av de viktigaste sakerna vi kan göra, för att rädda bina, att sluta använda bekämpningsmedel i jordbruket och ställa om till ekologiskt.

Eko gör skillnad för bina

Hur kan vi då göra för att rädda bina från dessa hot? Att välja eko i butiken är ett viktigt val som gör stor skillnad. Vi berättar varför!

Studier har visat att det ekologiska jordbruket bidrar till fler bin, humlor och fjärilar än det oekologiska. Det har flera förklaringar. Variationen av växter på ekologiska gårdar ser till att det finns blommor kvar och bina har bättre tillgång till föda under året.
Mer biologisk mångfald på ekologiska gårdar - läs mer här.

Inom det ekologiska jordbruket är det dessutom förbjudet att använda kemiska bekämpningsmedel. Även det bidrar till mer föda till bina då det finns fler blommor att samla nektar och pollen från i jordbrukslandskapet. Men framför allt innebär det att bin på ekologiska gårdar kan leva i en snällare miljö utan att riskera livet, skadas eller riskera att få långa skadeverkningar för fler generationer av bin.

Ekologiskt jordbruk bidrar till att fler bin och andra pollinatörer kan leva i och kring vårt jordbrukslandskap – en viktig pusselbit för att säkra dagens och framtidens matproduktion! Och inte bara det. Det bidrar också till att många vilda växter kan finnas kvar, som annars riskerar att försvinna. Så samtidigt som du byter till ekologiskt nästa gång du handlar, hjälper du till att rädda våra viktiga pollinatörer!

Fler bin ger mer frukt och bär!

Sjukdomar, gifter och ett förändrat landskap hotar våra bin. Ge en gåva till bina.