Länsstyrelsen beslutade i en första vända i december 2011 att upphäva sex beslut om tillstånd till spridning av bekämpningsmedel på inre vattenskyddsområde, som Naturskyddsföreningen överklagat. I fredags den 11 maj beslutade länsstyrelsen att riva upp ytterligare 13 besprutningsbeslut, varav Naturskyddsföreningen hade överklagat nio. Besluten gör tydligt att kommunernas beslut inte är i linje med miljölagstiftningen. Länsstyrelsen menar att redan med beaktande av miljöbalkens försiktighetsprincip, verksamhetsutövarens bevisbörda och det stora skyddsvärdet som vattenförsörjningsintresset har, ska tillståndsbesluten upphävas. Länsstyrelsen menar också att tillståndsvillkor i beslutet inte är tillräckligt preciserade och inte uppfyller tillräckliga krav på rättsäkerhet för den enskilde.

Naturskyddsföreningen har i överklagande fört fram att utgångspunkten för beslut om spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde vara att detta ska ske restriktivt. Detta stämmer också överens med Naturvårdsverkets riktlinjer.

- Vi ville att besluten skulle prövas utifrån de bestämmelser som är till för att skydda dricksvatten, hälsa och miljö. Nu har länsstyrelsen klargjort att det måste ställas högre krav på användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden, säger Emma Millberg, miljöjurist på Naturskyddsföreningen.

Miljöförbundet hade gett tillstånd för spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområdena för upp till fem års användning, utan begränsning av den mängd bekämpningsmedel som får användas. Naturskyddsföreningen menade att besluten inte är tagna i enlighet med miljöbalkens hänsynsregler. Man har tidigare konstaterat att det finns rester av bekämpningsmedel både i yt- och grundvatten i de berörda kommunerna. Prover visar både rester av medel som inte längre används och bekämpningsmedel som fortfarande sprids.

Länsstyrelsens beslut är mycket glädjande. Det sätt som kommunerna idag tillåter användningen av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområdena strider mot miljölagstiftningen. På sikt kan det innebära risker för kommunernas tillgång på dricksvatten, säger Emma Millberg.

Givetvis ska vi stödja utvecklingsländer i deras kamp för att anpassa sig till klimatförändringarna och minska ländernas utsläpp, men detta får inte ursäkta de åttaganden som vi även måste göra på hemmaplan. När vi sedan bistår utvecklingsländer, som oftast drabbas hårdare av klimatförändringarna trots att de inte har bidragit till förändringarna i lika stor utsträckning som oss i Väst, måste vi göra det på ett sätt som inte äventyrar människors levnadsförhållanden och miljön.

Det är därför förkastligt att EU överhuvudtaget finansierar koleldade kraftverk, inte minst i egenskap av Clean Development Mechanism (CDM) -projekt. Även om det handlar om energieffektiviseringar så stimulerar detta uppbyggnaden av ett ohållbart energisystem. Energiförsörjningen genom fossila bränslen låses in i systemet med konsekvenser långt in i framtiden, trots det enorma behov av att minska utsläppen som vi brottas med.

Investeringar i förnyelsebar energi är enormt men det finns vissa former som är mer lämpade än andra. Problematiken med storskalig vattenkraft är ytterligare en faktor som tas upp i breven. De stora projekten har medfört många problem för lokalbefolkningar och miljön. Studier har dessutom visat att en majoritet av den storskaliga vattenkraften under Clean Development Mechanism (CDM) hade byggts även utan finansiering via den flexibla mekanismen.

Utsläppsrätterna som genereras bidrar således inte med den hypotetiska minskning av växthusgasutsläpp som krävs utan allt sker enligt business-as-usual. Trots detta möjliggör utsläppsrätterna till större utsläpp i Sverige och andra länder med åttaganden under Kyoto. Den så kallade "rena" utvecklingen förblir oren, vilket också berör Joint Implementation (JI), -projekten.

Joint Implementation (JI) är en projektbaserad metod vilken kan användas för att minska växthusgasutsläppen. Den är för tillfället uppdelad i två spår där JI-kommittén står för övervakningen av spår 2-projekt men inte för de som går under spår 1. Projektgodkännande, övervakning och överföring av utsläppsminskningsenheter sker istället enligt den sistnämnda genom överenskommelse mellan två eller fler länder. Denna process har karaktäriserats av bristande transparens, ansvar och ekologisk integritet.

Mot bakgrund av dessa problem skickar Naturskyddsföreningen, i samarbete med CDM Watch, Environmental Investigation Agency, Friends of the Earth Europe och Climate Action Network Europe.organisationer, i dag brev till Lena Ek och Anna-Karin Hatt, som genom respektive departement är direkt involverade i dessa frågor. Med denna korrespondens hoppas vi få konkreta svar på hur de anser att Sverige bör göra för att hantera problemen.   

Öppet brev till Anna-Karin Hatt

Öppet brev till Lena Ek

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, 08-702 65 20

Göran Ek, sakkunnig globala frågor på avdelningen för klimat, energi och transporter, 08-702 65 09

Trots att forskarna är helt eniga om att ålen försvinner i ett rasande tempo från europeiska vatten är EU:s egen återhämtningsplan för fisken en otillräcklig politisk kompromiss.

-  Vi kan inte förstå hur Sverige kan nöja sig med att följa ålplanen när alla vet att den är för svag för att kunna rädda ålen. Särskilt märkligt är det att Sverige samtidigt driver på EU-nivå att politiken ska följa forskarnas rekommendationer om kvoter, samma principer bör rimligen gälla för svensk del, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

När det gäller vandringshinder är kraftverkens turbiner ett stort problem. För varje turbin som vuxna ålar tvingas igenom dör 70 procent av ålarna, sönderskurna eller ihjälklämda. Totalt skattas dödligheten över hela Sverige till nära 300 000 blankålar varje år. För att hantera detta undertecknade Fiskeriverket och sex av de största vattenkraftbolagen i Sverige 2009 en avsiktsförklaring, Krafttag ål för att minska åldöden i vattenkraftanläggningarna. Tyvärr är resultatet magert hittills.

- Krafttag ål har trots sin artonmiljonersbudget inte räddat fler vandringsålar från turbindöden än Naturskyddsföreningens insamling räddat genom att köpa upp ålfiskares fiskedispenser. Kraftbolagen borde ha krav på sig att installera moderna fiskgaller kombinerade med rännor förbi kraftverken och långsammare eller stoppad turbindrift under perioder med stor blankålsvandring, säger Ellen Bruno, marin handläggare på Naturskyddsföreningen.

Läs brevet här >>

För frågor kontakta:

Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen, 070-316 27 22

Ellen Bruno, sakkunnig marina ekosystem och fiske Naturskyddsföreningen, 076-786 95 12

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsföreningen, 070-884 77 28      

- Det är en gigantisk utmaning att transformera EU till en hållbar utveckling. Gruppen kommer att jobba fram en serie förslag för ökad resurseffektivitet, som samtidigt räddar miljön och skapar jobb, men det är också viktigt att utifrån ett globalt perspektiv skapa förståelse för behovet att minska konsumtionen i EU av många naturresurser, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen och European Environmental Bureau, som representerar 140 europeiska miljöorganisationer.

Arbetsgruppen, European Resource Efficiency Transition Platform, leds av Irlands tidigare premiärminster John Bruton och EU:s miljökommissionär Janez Potocnik. EU-kommissionärerna Olli Rehn (ekonomi och valuta), Antonio Tajani (näringsliv), Algirdas Semeta (skatter) och Connie Hedegaard (klimat) ingår i gruppen liksom några miljöministrar, Europaparlamentariker, företagsledare och medlemmar från civila samhället. En rad samhällssektorer, naturresurser och policyområden kommer att bearbetas under åtminstone två år framåt.

- Alla nyckelspelare är på plats och redan med en aning ökat stöd för miljöskatteväxling, utfasning av miljöskadliga subventioner och en räddningsplan för Europas ekosystem så kan mycket vara vunnet. Mandatet för arbetet är starkt och brett och miljökommissionär Potocnik, som satt samman gruppen, har höga förväntningar. Det känns lovande, säger Mikael Karlsson.

För frågor kontakta:

Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen, 070-316 27 22

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsföreningen, 070-884 77 28

Forskning visar att barn som vistas regelbundet i naturen ofta är friskare, mindre stressade och har bättre motorik och koncentrationsförmåga än andra barn.

Vi tror att naturupplevelser är viktiga också för att väcka ett engagemang för natur- och miljöfrågor. Det är viktigt för oss alla. Därför driver Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen projektet "Skogen som klassrum" där lärare får lära sig att undervisa i matematik, svenska, NO och andra ämnen ute i skogen.

Men för att barnen ska kunna komma ut i naturen måste det finnas skogar nära skolor och förskolor. Och det räcker inte med att dessa skogar bevaras - de måste skötas på rätt sätt också.- Många tänker inte på att barn tycker om helt andra skogar än vuxna. Barn vill ha skogar som inbjuder till lek. Då är det bra om skogen är ganska risig och snårig med stenar att klättra på och med grenar och pinnar att bygga kojor av, säger Märta Berg, som arbetar med tätortsnära skog på Naturskyddsföreningen.

2011 genomfördes "Lunch i det gröna" i 15 kommuner för cirka 250 politiker, tjänstemän och skolledare. Det blev en både populär viktig aktivitet som öppnade ögonen på många som inte tidigare sett vilket stort värde som små skogar intill bebyggelse kan ha. Många av föreningens lokalkretsar har fortsatt arbetet med dessa frågor ute i kommunerna.

- Nu inleder vi en ny serie med luncher för att lyfta frågorna och inspirera nya kommuner. Vi hoppas att behovet av skogar får ny aktualitet, säger Märta Berg.

14/5 Leksand
21/5 Järfälla
28/5 Österåker
4/6 Tomelilla
Ej bestämd dag i september besöker vi Kristinehamn 

Är du intresserad av att komma på en lunch?
Anmäl dig här 
För frågor, kontakta:
Stina Lindblad, ordförande, Natuskoleföreningen, 070-645 11 92
stina.lindblad@naturskola.se

Vill du att Skogen som klassrum ska hållas i din kommun?
Kontakta: Märta Berg, sakkunnig tätortsnära skog, 08-702 65 46, marta.berg@naturskyddsforeningen.se

Läs mer: Skogen som klassrum
Läs mer: Bevara barnens skogar

- Jag är mycket glad över att ledamöterna i Miljömålsberedningen har enats över blockgränserna. Det har varit ett hårt arbete och vi hade önskat att man orkat ta ytterligare några steg, men slutprodukten är ändå en ambitiös strategi som stärker skyddet av miljö och hälsa när den genomförs, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen och sakkunnig i Miljömålsberedningen.

Beredningens förslag omfattar nya etappmål för bland annat en mer innovationsdrivande starkare kemikalielagstiftning i EU, effektivare kemikalietillsyn, stärkta miljökrav på läkemedelslagstiftningen, samt ett mål om att skydda barnen bättre mot miljögifter. Åtgärdsförslagen handlar bland annat om stärkt substitution och gruppvis hantering av farliga kemikalier, utfasning av miljögifter och avgiftning av offentliga miljöer. Såväl vissa bromerade flamskyddsmedel och ftalater som bisfenol A pekas ut som klart problematiska.

- Det känns särskilt bra att beredningen har sagt ja till ett mål om att stärka skyddet av våra barn mot miljögifter. Situationen idag är oacceptabel. Nu har regeringens egen parlamentariska beredning lagt förslag om att avgifta skolor och dagis så jag förväntar mig att förslagen sjösätts mycket snart, säger Mikael Karlsson.  

För frågor kontakta:

Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen, 070-316 27 22

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsföreningen, 070-884 77 28

Naturskyddsföreningen har i rapporten I grumliga vatten och filmen Den omöjliga räkan visat att miljöcertifiering inte hindrar miljöförstöring, brott mot nationell lagstiftning och kränkning av mänskliga rättigheter. Naturskyddsföreningens rapport och film Vet du vad din middag åt till frukost? visar hur fiskebåtar trålar på korallrev och att fångsten mals till foder åt jätteräkor.

Även den nu föreslagna räkcertifieringen i Aquaculture Stewardship Council (ASC) är orimligt svag. Kriterierna tillåter bekämpningsmedel och hindrar inte att fodret som räkorna får kan komma från ohållbart fiske.

- En miljöcertifiering får inte vara hur svag som helst och när ASC öppnar för miljöskadlig räkproduktion som tillåter giftiga kemikalier och överfiske så är vi inte ensamma om att säga nej. Hundratals miljöorganisationer i Asien, Afrika och Latinamerika protesterar nu mot certifieringen av miljöskäl och för att räkodlingarna undergräver lokalbefolkningens ekonomi, säger Kajsa Garpe, marin expert på Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningens kampanj Anti-Scampi fått stor uppmärksamhet det senaste året och filmen har laddats ner över 100 000 gånger. Tiotusentals svenskar och fler och fler butiksägare, restauranger och hotellkedjor deltar i kampanjen som nu sprider sig även till andra länder. Världsnaturfonden, däremot, är på väg att överge sitt ställningstagande mot jätteräkor och möter därför en växande kritik från miljörörelsen i tropiska länder.

- Hemköp, Scandic, Pizza Hut, Konsum Värmland, många ICA-butiker, rader av sushirestauranger och andra företag och jättemånga svenskar säger nej till jätteräkor. Samtidigt har våra vänner i miljörörelsen i Honduras och Ecuador, Tanzania och Indien fått politiker att stoppa avverkning av mangroveskogar. Vad har de förstått som Världsnaturfonden missar, när den nu öppnar för jätteräkor? säger Mikael Karlsson.  

Länkar:
http://www.facebook.com/KeepEmOffYourPlate http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/hav-och-fiske/  

För frågor kontakta:
Mikael Karlsson, ordförande, Naturskyddsföreningen, 070-316 27 22
Kajsa Garpe, sakkunnig, tropiska marina ekosystem och fiske, 076- 787 74 85

Louise Bjarke, presschef, Naturskyddsföreningen, 070-884 77 28    

Nu lanseras Aquaculture Stewardship Council (ASC) som ska tillhandahålla kriterier för ansvarsfullt odlad fisk och odlade skaldjur. Arbetet med att utforma kriterier har varit omfattande och ambitionen hög. En av arterna som ska certifieras av ASC är tropiska odlade jätteräkor.

Naturskyddsföreningen, som avråder från all konsumtion av tropiska odlade räkor, anser att ASC-märkningen är problematisk. De kriterier som presenteras för ansvarsfull räkodling uppvisar många svagheter vad gäller de miljöproblem som odlingarna förknippas med. Även om produktionen av ASC-räkor kan bli något bättre än annan icke-certifierad produktion så ligger den under en gräns som Naturskyddsföreningen med hänsyn till miljö och fattiga människors rätt till försörjning inte kan acceptera. Det gäller bland annat anläggningarnas negativa påverkan på ekosystemen, marina resurser, lokal miljö och närliggande samhällen.

ASC:s kriterier ställer heller inga konkreta krav på att fodret som används i odlingarna behöver komma från hållbart fiske. Vår rapport och film Vet du vad din middag åt till frukost visar hur thailändska fiskebåtar trålar på korallrev och att fångsten mals ner till foder som distribueras till många av Asiens räkodlingar. Likaså är kriterierna svaga med avseende på kemikalieanvändning i räkodlingarna.

Naturskyddsföreningen visar i rapporten I grumliga vatten och filmen Den omöjliga räkan att miljömärkning av jätteräkor är problematiskt. Rapporten demonstrerar exempel på regelbrott och brott mot nationell lagstiftning och mänskliga rättigheter.

Naturskyddsföreningen är inte ensam om att ifrågasätta denna nya certifiering av tropiska odlade räkor. Miljö- och rättviseorganisationer i Syd är också kritiska. I samband med lanseringen protesterade hundratals av dem mot den nya märkningen som de anser legitimerar en industri som under decennier skadat miljontals människors försörjning i kustländer runt om i världen.

- Vi på Naturskyddsföreningen är mycket tacksamma för att så många har valt att stödja vår verksamhet. Pengarna kommer väl till användning i vårt arbete med att göra Sverige till ett mer energismart land, säger Ann-Marie Bertilsdotter, chef företag - samarbeten och sponsorskap på Naturskyddsföreningen.

- Jag är mycket glad över att GodEls kunder vill skänka pengar till oss så att vi kan minska energianvändningen totalt i samhället. Det känns extra bra att dessa kunder också har valt att bara köpa Bra Miljöval el som bara nyttjar bra förnybar el, säger Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Bolaget GodEl är helägt av Stiftelsen GoodCause, vars syfte är att starta och driva bolag som genererar avkastning till ideella organisationer. Varje år delar bolaget ut all avkastning till välgörande ändamål och Naturskyddsföreningen är en av sex organisationer som delar på potten. Det är GodEls kunder som avgör hur fördelningen mellan organisationerna ser ut.

För mer information:

Ann-Marie Bertilsdotter, chef företag - samarbeten och sponsorskap, Naturskyddsföreningen: 08-702 65 51

Marie Dahllöf, VD GodEl: 0701-11 55 00

  - Tusentals människor dör varje år på grund av den smutsiga luften i Sverige. Det är tio gånger värre än trafikolyckorna. Ändå står regeringen handfallen och tvekar genomföra åtgärder som kan rädda många liv. Tyvärr måste vi därför återigen pressa på inom EU. Jag ser ingen annan väg att få Sverige att ta dödsfallen på det allvar som krävs, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Sverige dömdes av EU-domstolen för fördragsbrott i maj 2011. Trots det har de viktigaste åtgärderna inte genomförts. Därför ökar nu halterna av dödligt farliga partiklar i luften igen. Sverige brister på flera områden. Den svenska transportpolitiken leder till ökade trafikvolymer samtidigt som breda och effektiva styrmedel för att få ned partikelhalterna saknas. Det framgår av den årliga uppföljning av riksdagens miljökvalitetsmål som Naturvårdsverket gjort. Några avgifter för dubbdäcksavgifter finns ännu inte och kommunernas planering är bristfällig. Dessutom tillåts undantag från åtgärder som faktiskt införts för att förbättra luftkvaliteten, som till exempel dubbdäcksförbudet på Hornsgatan.

- Nu uppmanar vi EU-kommissionen att återigen driva ärendet till EU-domstolen, så att regeringen tvingas ta kvaliteten på luften vi andas in på större allvar. Det vi hoppas få se är att det får Sverige att genomföra tillräckliga åtgärder för att vi ska få ren luft i våra städer, säger Emma Millberg, jurist vid Naturskyddsföreningen.

För frågor kontakta:

Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen, 070-316 27 22

Emma Millberg, jurist Naturskyddsföreningen, 0768-75 17 89

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsföreningen, 070-884 77 28

Bästa Anna-Karin Hatt,

Den Europeiska unionens beroende av fossila bränslen är ett självpåtaget ok som kan lättas med en ambitiös politik för att minska energianvändningen. Det konstaterade Europeiska rådet när det i mars 2007 beslutade om 20 % energieffektivisering till 2020: "The European Council is [.] confident that a substantive development of energy efficiency [.] will enhance energy security, curb the projected rise in energy prices and reduce greenhouse gas emissions".

Men orden har inte följts av handling. Inga bindande mål sattes för energieffektivisering - till skillnad från EU:s mål för växthusgaser och förnybar energi. Och konsekvensen av det är att målet om 20 % minskad energianvändning kommer att missas med hälften.

I februari 2011 konstaterade Europeiska rådet att "The 2020 20% energy efficiency target [.], which is presently not on track, must be delivered".  Förslaget till energieffektiviseringsdirektiv som släpptes av kommissionen i juni 2011 syftade till att stänga detta "effektiviseringsgap". Men medan rådet påbörjat officiella förhandlingar om direktivet med parlamentet och kommissionen, så tycks medlemsländernas fokus vara att försäkra sig om att behöva göra så lite som möjligt:

De flesta tillbakavisar ett bindande energieffektiviseringsmål på 20 %, trots att erfarenheter och oberoende analyser visar att det är den bästa lösningen. Istället vill medlemsländerna själva definiera sina nationella mål utifrån valfri metod. Detta trots att medlemsländernas egna rapporter till kommissionen (National Reform Program 2011) visar tydligt att de nationella strategierna inte räcker för att nå 20 % -målet. Detta gäller inte minst Sverige.

Den huvudsakliga föreslagna åtgärden i direktivet är ett krav på 1,5 % årlig minskning av energianvändningen, för energiproducenter och distributörer, vilket täcker 2/3 av den slutliga energianvändningen. Medlemsländerna vill nu sänka det målet och minska dess omfattning, genom att räkna in åtgärder genomförda innan direktivet trätt i kraft. Fiffel i redovisningen, med andra ord.

Ett mål att renovera byggnadsbeståndet är ett måste för att minska energianvändningen. Men medlemsländerna motsätter sig parlamentets rekommendation att ställa krav på renoveringar, och försöker begränsa renoveringsmålets omfattning. Många vill exempelvis att det bara ska gälla statligt ägda byggnader, vilket är ett blott fåtal.
På torsdag är du inbjuden att diskutera energieffektiviseringsdirektivet i Horsens i Danmark. Naturskyddsföreningen vill därför påminna Dig om att den nuvarande politiken är långt ifrån tillräcklig för att nå det gemensamma målet om 20 % energieffektivisering, och Sverige hör med sin egen tolkning till de som motverkar målet allra mest. Att motverka direktivet gynnar ingen utom de fossilbränsleexporterande länder som skor sig på Europas energislöseri. Sverige kan inte fortsätta att tala varmt om energieffektivisering samtidigt som vi motsätter oss den politik som leder oss dit.

Detta är inte minst uppenbart vid anblick av de fördelar energieffektivisering innebär: når vi målet om 20 % minskad energianvändning innebär det en besparing på 100 miljarder euro per år - ett välkommet tillskott i tider av ekonomiska svårigheter. Det skulle minska EU:s beroende av energiimport till 1990 års nivå och skapa upp till två miljoner nya jobb till 2020. Och viktigast av allt så skulle det tillåta EU att minska utsläppen av växthusgaser mer än det idag otillräckliga målet om 20 %.

Målet om 20 % minskad energianvändning till 2020 är allt för viktigt för att få misslyckas. Det är hög tid för Er energiministrar att bryta in och ge det danska ordförandeskapet mandat att besluta om ett energieffektiviseringsdirektiv som har effekt.

Bästa hälsningar,

Svante Axelsson, Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

e-post: svante.axelsson@naturskyddsforeningen.se

tel: 08-702 65 20

EU:s miljöministrar träffas nu för att diskutera innehållet i det 7:e miljöhandlingsprogrammet. Naturskyddsföreningen och elva andra organisationer påtalar i ett gemensamt brev till EU:s miljöministrar vikten av att hormonstörande ämnen, cocktaileffekten, nanopartiklar samt särskilt farliga ämnen tas upp i det nya handlingsprogrammet för en bättre miljö.  

- Vi vet att dagens regler inte hindrar att miljögifter finns i maten på våra tallrikar, i barnens leksaker eller i den miljö vi alla är beroende av. Därför måste EU öka tempot i arbetet och skärpa reglerna. Vi vill se att farliga kemikalier blir en huvudpunkt för åtgärdena i det miljöprogram som nu växer fram inom EU. Jag hoppas Sverige tar på sig ledartröjan och att miljöminister Lena Ek driver på för en avgiftad vardag, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen och EEB, European Environmental Bureau.

Brevet till miljöministrarna

För frågor:
Mikael Karlsson, ordförande, Naturskyddsföreningen och EEB, 070-316 27 22

-Tanken är att uppmana till vårstädning bland miljöovanor. Att byta kläder och köpa på second hand blir allt populärare och innebär en stor vinst för miljön jämfört med att shoppa nya kläder. Att delta i klädbytardagen är som att gå in i en stor gratisbutik med miljön som vinnare, säger Jessica Andréason, projektledare på Naturskyddsföreningen för Klädbytardagen.  

Genom att köpa second hand kan man spara in upp till 97 procent av den energi som gått åt för att tillverka nya kläder. Bomullsodlingen och klädindustrin slår hårt mot miljön. I hela textilkedjan förbrukas mängder av växtskyddsmedel och kemikalier i bland annat färger och tvättmedel. Men också vatten och energi som är en bristvara i länderna där kläderna produceras sker. Det verkliga priset för våra kläder betalas numera i Bangladesh, Kina och Indien.  

 - Klädbytardagen är en enda stor manifestation för nyttan med återanvändning. På många platser sitter folk redo med symaskinerna för att re-designa och anpassa plaggen så de passar den nya ägaren, säger Jessica Andréason.   Svenskarna köpte kläder för 80 miljarder förra året. I genomsnitt köper vi 15-20 kilo kläder och textil varje år. Samtidigt slängs 8 kilo kläder i soporna. Tjugo återanvända plagg är miljömässigt bättre än ett enda nyproducerat.

Om alla i Sverige skulle byta till sig ett kilo kläder per år istället för att köpa nya skulle vi tillsammans spara:

- 142 000 ton koldioxid (CO2 e)

 - 25 600 ton kemikalier        

- 600 miljoner badkar med vatten (eller 95 milj m3 vatten)  

Att slänga mindre och förlänga livslängden på plaggen genom klädbyte, skänka till second hand eller sälja vidare är några av de viktigaste sakerna för att klä sig grönt.      

Här kan du se vilka orter som ordnar klädbytardagar: www.naturskyddsforeningen.se/kladbytardagen

För frågor kontakta:

Jessica Andréason, projektledare Klädbytardagen, tel 0739-44 99 10 jessica.andreason@naturskyddsforeningen.se  

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsföreningen, tel 070-884 77 28 louise.bjarke@naturskyddsforeningen.se  

Hösten 2010 ställde sig Sverige och en majoritet av världens stater bakom en global räddningsplan för arter och ekosystem, den så kallade Nagoyaplanen. Men det börjar bli bråttom att agera. Naturskyddsföreningen och WWF lanserar nu rapporten "Sverige och Nagoyamålen" med 100 åtgärdsförslag på vad Sverige måste göra för att bevara den biologiska mångfalden och klara sina internationella åtaganden.

- Det börjar bli bråttom om vi ska nå målen till 2020. Syre, mat, rent vatten och virke är ekosystemtjänster som är nödvändiga för att samhället ska fungera. Den biologiska mångfaldens värden måste räknas in i BNP och skador på naturen måste kännas ekonomiskt. Det är mycket dyrare för samhället att inte investera i ekosystemens framtid än att satsa nu, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

- Nu måste regeringen komma till skott. Det krävs ett helt annat tempo i miljöarbetet än idag. När vi analyserar miljötillståndet och lyssnar på forskarna ser vi tydligt att Sveriges löften i FN kräver utfasning av miljöskadliga subventioner, skärpta miljöregler och ett ökat skydd av hav och skogar, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Miljöorganisationerna kräver bland annat en flerdubbling av skyddade skogar, hagmarker, kustområden och andra naturtyper i Sverige under de närmaste åtta åren. För att klara det krävs årliga budgetförstärkningar i miljardklassen från och med nu. Mer än 800 skogslevande arter är utrotningshotade i Sverige.
- Sverige behöver en helt ny skogspolitik som tar sin utgångspunkt i Nagoyaplanens syn på hur vi hållbart använder våra ekosystem, säger Mikael Karlsson och Håkan Wirtén.

Nagoyaplanens 20 mål - som är kopplade till FN:s konvention om biologisk mångfald - ska uppnås senast 2020. Skogs- och jordbruksmark ska förvaltas hållbart, miljöskadliga subventioner avskaffas och utrotningen av arter stoppas. Minst 10 procent av våra havsmiljöer och minst 17 procent av skogar, myrar, sjöar och andra naturtyper ska skyddas.

Miljöorganisationerna efterlyser bland annat att EU:s jordbrukspolitik förändras så att stöd kopplas till höga krav på miljöåtgärder. Idag går mindre än 10 procent av EU-budgeten till åtgärder för hållbar utveckling. Bindande hållbarhetskrav vid upphandling av exempelvis trä, papper, bomull, soja, palmolja, kött, mjölk och fisk lyfts fram i rapporten, liksom satsningar på integrerad havsförvaltning för hela Östersjön.

På global nivå beräknas kostnaderna för att bevara ekosystemens produktionsförmåga till som mest 300 miljarder dollar per år. Om vi inte agerar beräknas kostnaderna däremot uppgå till 4 000 miljarder dollar.

Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF, 0705- 65 45 15
Lovisa Hagberg, miljöpolicyrådgivare, 0705-84 15 81
Marie von Zeipel, pressekreterare WWF, 0706-29 10 77
Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen, 070-316 27 22
Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsföreningen, 070-884 77 28

- Jag är oerhört glad att regeringen har lyssnat på våra förslag. Tack vare det kommer svenska barn att påverkas mindre av miljögiftet BPA. Miljöminister Lena Ek har uppenbarligen flyttat fram positionerna i regeringen. Nu hoppas vi att nästa steg kommer snabbare, så att BPA förbjuds i alla sammanhang där barn, och även vuxna, kan påverkas, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.  

Regeringen beslutar idag om förbud mot BPA i förpackningar för livsmedel som är avsedda för barn 0-3 år gamla. Regeringen uppdrar även åt Kemikalieinspektionen att utreda förbud mot BPA i termopapper, som finns i kölappar, kvitton och biljetter och där ämnet lätt frigörs. Myndigheten ska även kartlägga BPA i bland annat leksaker och tillsammans med Boverket och Livsmedelsverket kartlägga BPA i epoxibehandlad polyester, som används för renovering (relining) av vattenrör.  

- Regeringens beslut är ett steg på vägen till en avgiftad vardag. Men trots beslutet kommer BPA även i fortsättningen att användas i många sammanhang. Vi hoppas att snart få se ett heltäckande beslut mot BPA i alla matförpackningar, inte bara i dem som är avsedda för småbarn. Det finns även en lång rad andra hormonstörande kemikalier som mer eller mindre fritt kan användas. Det är dags att flytta fram positionerna på bredden i kemikaliefrågan, säger Ulrika Dahl, chef på avdelningen för miljögifter på Naturskyddsföreningen.  

Efter dagens beslut måste regeringen underrätta EU-kommissionen och medlemsstaterna om det avsedda förbudet mot BPA i barnmatsförpackningar. Därmed följer Sverige i Danmarks, Frankrikes och Belgiens fotspår, som varit föregångare när det gäller att reglera BPA.  

- Nationella föregångare är viktiga inom EU. De utmanar kommissionen och medlemsländerna, och ofta har enskilda initiativ grundat för bred internationell uppföljning. Nu gäller det att inte stanna vid BPA i enskilda produkter. Ett antal bromerade flamskyddsmedel, ftalater och fluormiljögifter är det också angeläget att man börjar fasa ut i Sverige, för att väcka frågor och skapa stöd bland fler medlemsländer, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.  

För frågor:
Mikael Karlsson, ordförande, Naturskyddsföreningen, 070- 316 27 22
Ulrika Dahl, chef, avdelningen för miljögifter, Naturskyddsföreningen, 073-366 66 46  
Eva-Lena Neiman, vik presschef, Naturskyddsföreningen, 070-794 04 07