Pressmeddelanden - Naturskyddsf�reningen

R�dda �len nu!

Tue, 15 May 2012 07:00:00 GMT

�len �r en v�rdefull och fascinerande fiskart som hotas av utrotning. D�rf�r skriver Naturskyddsf�reningen idag ett �ppet brev till milj�minister Lena Ek och landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Om det ska finnas n�gon �l alls i framtiden beh�vs det en ny och kraftfull politik snarast, som f�rbjuder allt �lfiske och ser till att �lar ovanf�r vandringshinder i vattendrag p� ett s�kert s�tt kan ta sig till havet och tillbaka till Sargasso f�r att f�r�ka sig.

Trots att forskarna �r helt eniga om att �len f�rsvinner i ett rasande tempo fr�n europeiska vatten �r EU:s egen �terh�mtningsplan f�r fisken en otillr�cklig politisk kompromiss.

- Vi kan inte f�rst� hur Sverige kan n�ja sig med att f�lja �lplanen n�r alla vet att den �r f�r svag f�r att kunna r�dda �len. S�rskilt m�rkligt �r det att Sverige samtidigt driver p� EU-niv� att politiken ska f�lja forskarnas rekommendationer om kvoter, samma principer b�r rimligen g�lla f�r svensk del, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

N�r det g�ller vandringshinder �r kraftverkens turbiner ett stort problem. F�r varje turbin som vuxna �lar tvingas igenom d�r 70 procent av �larna, s�nderskurna eller ihj�lkl�mda. Totalt skattas d�dligheten �ver hela Sverige till n�ra 300 000 blank�lar varje �r. F�r att hantera detta undertecknade Fiskeriverket och sex av de st�rsta vattenkraftbolagen i Sverige 2009 en avsiktsf�rklaring, Krafttag �l f�r att minska �ld�den i vattenkraftanl�ggningarna. Tyv�rr �r resultatet magert hittills.

- Krafttag �l har trots sin artonmiljonersbudget inte r�ddat fler vandrings�lar fr�n turbind�den �n Naturskyddsf�reningens insamling r�ddat genom att k�pa upp �lfiskares fiskedispenser. Kraftbolagen borde ha krav p� sig att installera moderna fiskgaller kombinerade med r�nnor f�rbi kraftverken och l�ngsammare eller stoppad turbindrift under perioder med stor blank�lsvandring, s�ger Ellen Bruno, marin handl�ggare p� Naturskyddsf�reningen.

L�s brevet h�r >>

F�r fr�gor kontakta:

Mikael Karlsson, ordf�rande Naturskyddsf�reningen, 070-316 27 22

Ellen Bruno, sakkunnig marina ekosystem och fiske Naturskyddsf�reningen, 076-786 95 12

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsf�reningen, 070-884 77 28

Nytt milj�uppdrag i EU f�r Mikael Karlsson

Fri, 11 May 2012 10:52:00 GMT

Europa ska bli mer resurseffektivt och EU-l�nderna ska str�va efter att utveckla h�llbara samh�llen. D�rf�r tills�tts nu en ny arbetsgrupp som ska f�resl� hur man skulle kunna arbeta ist�llet inom omr�den som annars brukar pekas ut som klassiska milj�bovar, som transporter och livsmedel till exempel. I arbetsgruppen ing�r Naturskyddsf�reningens ordf�rande Mikael Karlsson tillsammans med fem EU-kommission�rer och bland andra milj�ministrarna i Tyskland, Italien och Danmark.

- Det �r en gigantisk utmaning att transformera EU till en h�llbar utveckling. Gruppen kommer att jobba fram en serie f�rslag f�r �kad resurseffektivitet, som samtidigt r�ddar milj�n och skapar jobb, men det �r ocks� viktigt att utifr�n ett globalt perspektiv skapa f�rst�else f�r behovet att minska konsumtionen i EU av m�nga naturresurser, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen och European Environmental Bureau, som representerar 140 europeiska milj�organisationer.

Arbetsgruppen, European Resource Efficiency Transition Platform, leds av Irlands tidigare premi�rminster John Bruton och EU:s milj�kommission�r Janez Potocnik. EU-kommission�rerna Olli Rehn (ekonomi och valuta), Antonio Tajani (n�ringsliv), Algirdas Semeta (skatter) och Connie Hedegaard (klimat) ing�r i gruppen liksom n�gra milj�ministrar, Europaparlamentariker, f�retagsledare och medlemmar fr�n civila samh�llet. En rad samh�llssektorer, naturresurser och policyomr�den kommer att bearbetas under �tminstone tv� �r fram�t.

- Alla nyckelspelare �r p� plats och redan med en aning �kat st�d f�r milj�skattev�xling, utfasning av milj�skadliga subventioner och en r�ddningsplan f�r Europas ekosystem s� kan mycket vara vunnet. Mandatet f�r arbetet �r starkt och brett och milj�kommission�r Potocnik, som satt samman gruppen, har h�ga f�rv�ntningar. Det k�nns lovande, s�ger Mikael Karlsson.

F�r fr�gor kontakta:

Mikael Karlsson, ordf�rande Naturskyddsf�reningen, 070-316 27 22

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsf�reningen, 070-884 77 28

Politikerna sa ja till giftfri milj�

Wed, 09 May 2012 14:46:00 GMT

Idag beslutade riksdagsledam�terna i Milj�m�lsberedningen �ver blockgr�nserna om en ny strategi f�r giftfri milj�. �verenskommelsen om nya etappm�l och �tg�rder kommer inneb�ra viktiga steg mot en avgiftad milj�, n�r regeringen genomf�r beredningens f�rslag.

- Jag �r mycket glad �ver att ledam�terna i Milj�m�lsberedningen har enats �ver blockgr�nserna. Det har varit ett h�rt arbete och vi hade �nskat att man orkat ta ytterligare n�gra steg, men slutprodukten �r �nd� en ambiti�s strategi som st�rker skyddet av milj� och h�lsa n�r den genomf�rs, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen och sakkunnig i Milj�m�lsberedningen.

Beredningens f�rslag omfattar nya etappm�l f�r bland annat en mer innovationsdrivande starkare kemikalielagstiftning i EU, effektivare kemikalietillsyn, st�rkta milj�krav p� l�kemedelslagstiftningen, samt ett m�l om att skydda barnen b�ttre mot milj�gifter. �tg�rdsf�rslagen handlar bland annat om st�rkt substitution och gruppvis hantering av farliga kemikalier, utfasning av milj�gifter och avgiftning av offentliga milj�er. S�v�l vissa bromerade flamskyddsmedel och ftalater som bisfenol A pekas ut som klart problematiska.

- Det k�nns s�rskilt bra att beredningen har sagt ja till ett m�l om att st�rka skyddet av v�ra barn mot milj�gifter. Situationen idag �r oacceptabel. Nu har regeringens egen parlamentariska beredning lagt f�rslag om att avgifta skolor och dagis s� jag f�rv�ntar mig att f�rslagen sj�s�tts mycket snart, s�ger Mikael Karlsson.

F�r fr�gor kontakta:

Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen, 070-316 27 22

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsf�reningen, 070-884 77 28

Milj�certifieringen ett steg tillbaka

Fri, 04 May 2012 09:29:00 GMT

- N�r nu allt fler konsumenter, butikskedjor och restauranger s�ger nej till j�tter�kor, och n�r allt flera regeringar reglerar avverkning av mangroveskogar, d� f�resl�s en socialt och milj�m�ssigt usel certifiering av j�tter�kor. Det �r allt annat �n att ta ansvar f�r m�nniskor och milj�, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

Naturskyddsf�reningen har i rapporten I grumliga vatten och filmen Den om�jliga r�kan visat att milj�certifiering inte hindrar milj�f�rst�ring, brott mot nationell lagstiftning och kr�nkning av m�nskliga r�ttigheter. Naturskyddsf�reningens rapport och film Vet du vad din middag �t till frukost? visar hur fiskeb�tar tr�lar p� korallrev och att f�ngsten mals till foder �t j�tter�kor.

�ven den nu f�reslagna r�kcertifieringen i Aquaculture Stewardship Council (ASC) �r orimligt svag. Kriterierna till�ter bek�mpningsmedel och hindrar inte att fodret som r�korna f�r kan komma fr�n oh�llbart fiske.

- En milj�certifiering f�r inte vara hur svag som helst och n�r ASC �ppnar f�r milj�skadlig r�kproduktion som till�ter giftiga kemikalier och �verfiske s� �r vi inte ensamma om att s�ga nej. Hundratals milj�organisationer i Asien, Afrika och Latinamerika protesterar nu mot certifieringen av milj�sk�l och f�r att r�kodlingarna undergr�ver lokalbefolkningens ekonomi, s�ger Kajsa Garpe, marin expert p� Naturskyddsf�reningen.

Naturskyddsf�reningens kampanj Anti-Scampi f�tt stor uppm�rksamhet det senaste �ret och filmen har laddats ner �ver 100 000 g�nger. Tiotusentals svenskar och fler och fler butiks�gare, restauranger och hotellkedjor deltar i kampanjen som nu sprider sig �ven till andra l�nder. V�rldsnaturfonden, d�remot, �r p� v�g att �verge sitt st�llningstagande mot j�tter�kor och m�ter d�rf�r en v�xande kritik fr�n milj�r�relsen i tropiska l�nder.

- Hemk�p, Scandic, Pizza Hut, Konsum V�rmland, m�nga ICA-butiker, rader av sushirestauranger och andra f�retag och j�ttem�nga svenskar s�ger nej till j�tter�kor. Samtidigt har v�ra v�nner i milj�r�relsen i Honduras och Ecuador, Tanzania och Indien f�tt politiker att stoppa avverkning av mangroveskogar. Vad har de f�rst�tt som V�rldsnaturfonden missar, n�r den nu �ppnar f�r j�tter�kor? s�ger Mikael Karlsson.

L�nkar:
http://www.facebook.com/KeepEmOffYourPlate http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/hav-och-fiske/

F�r fr�gor kontakta:
Mikael Karlsson, ordf�rande, Naturskyddsf�reningen, 070-316 27 22
Kajsa Garpe, sakkunnig, tropiska marina ekosystem och fiske, 076- 787 74 85

Louise Bjarke, presschef, Naturskyddsf�reningen, 070-884 77 28

D�lig luft d�dar tusentals svenskar

Fri, 20 Apr 2012 10:18:00 GMT

Den d�liga luften i svenska st�der leder till att tusentals m�nniskor d�r varje �r. EU-kommissionen har redan tidigare konstaterat att Sverige bryter mot reglerna som ska skydda m�nniskors h�lsa. Halterna �r f�r h�ga vid m�tstationer i Stockholm, Uppsala och S�dert�lje, men �ven i J�nk�ping och G�teborg. Naturskyddsf�reningen uppmanar nu kommissionen att driva �rendet till EU:s domstol

- Tusentals m�nniskor d�r varje �r p� grund av den smutsiga luften i Sverige. Det �r tio g�nger v�rre �n trafikolyckorna. �nd� st�r regeringen handfallen och tvekar genomf�ra �tg�rder som kan r�dda m�nga liv. Tyv�rr m�ste vi d�rf�r �terigen pressa p� inom EU. Jag ser ingen annan v�g att f� Sverige att ta d�dsfallen p� det allvar som kr�vs, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

Sverige d�mdes av EU-domstolen f�r f�rdragsbrott i maj 2011. Trots det har de viktigaste �tg�rderna inte genomf�rts. D�rf�r �kar nu halterna av d�dligt farliga partiklar i luften igen. Sverige brister p� flera omr�den. Den svenska transportpolitiken leder till �kade trafikvolymer samtidigt som breda och effektiva styrmedel f�r att f� ned partikelhalterna saknas. Det framg�r av den �rliga uppf�ljning av riksdagens milj�kvalitetsm�l som Naturv�rdsverket gjort. N�gra avgifter f�r dubbd�cksavgifter finns �nnu inte och kommunernas planering �r bristf�llig. Dessutom till�ts undantag fr�n �tg�rder som faktiskt inf�rts f�r att f�rb�ttra luftkvaliteten, som till exempel dubbd�cksf�rbudet p� Hornsgatan.

- Nu uppmanar vi EU-kommissionen att �terigen driva �rendet till EU-domstolen, s� att regeringen tvingas ta kvaliteten p� luften vi andas in p� st�rre allvar. Det vi hoppas f� se �r att det f�r Sverige att genomf�ra tillr�ckliga �tg�rder f�r att vi ska f� ren luft i v�ra st�der, s�ger Emma Millberg, jurist vid Naturskyddsf�reningen.

F�r fr�gor kontakta:

Mikael Karlsson, ordf�rande Naturskyddsf�reningen, 070-316 27 22

Emma Millberg, jurist Naturskyddsf�reningen, 0768-75 17 89

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsf�reningen, 070-884 77 28

Dags f�rnya garderoben p� Kl�dbytardagen

Wed, 18 Apr 2012 07:00:00 GMT

P� l�rdag ordnar Naturskyddsf�reningen Kl�dbytardagen f�r tredje �ret i rad. Rensa i garderoben och ta med dig plaggen du tr�ttnat p� till n�gon av de 64 platser runt om i landet som kretsarna ordnar kl�dbyten p�. Inte nog med att du kan f�rnya din garderob helt gratis - du g�r ocks� milj�n lite b�ttre.

-Tanken �r att uppmana till v�rst�dning bland milj�ovanor. Att byta kl�der och k�pa p� second hand blir allt popul�rare och inneb�r en stor vinst f�r milj�n j�mf�rt med att shoppa nya kl�der. Att delta i kl�dbytardagen �r som att g� in i en stor gratisbutik med milj�n som vinnare, s�ger Jessica Andr�ason, projektledare p� Naturskyddsf�reningen f�r Kl�dbytardagen.

Genom att k�pa second hand kan man spara in upp till 97 procent av den energi som g�tt �t f�r att tillverka nya kl�der. Bomullsodlingen och kl�dindustrin sl�r h�rt mot milj�n. I hela textilkedjan f�rbrukas m�ngder av v�xtskyddsmedel och kemikalier i bland annat f�rger och tv�ttmedel. Men ocks� vatten och energi som �r en bristvara i l�nderna d�r kl�derna produceras sker. Det verkliga priset f�r v�ra kl�der betalas numera i Bangladesh, Kina och Indien.

- Kl�dbytardagen �r en enda stor manifestation f�r nyttan med �teranv�ndning. P� m�nga platser sitter folk redo med symaskinerna f�r att re-designa och anpassa plaggen s� de passar den nya �garen, s�ger Jessica Andr�ason. Svenskarna k�pte kl�der f�r 80 miljarder f�rra �ret. I genomsnitt k�per vi 15-20 kilo kl�der och textil varje �r. Samtidigt sl�ngs 8 kilo kl�der i soporna. Tjugo �teranv�nda plagg �r milj�m�ssigt b�ttre �n ett enda nyproducerat.

Om alla i Sverige skulle byta till sig ett kilo kl�der per �r ist�llet f�r att k�pa nya skulle vi tillsammans spara:

- 142 000 ton koldioxid (CO2 e)

- 25 600 ton kemikalier

- 600 miljoner badkar med vatten (eller 95 milj m3 vatten)

Att sl�nga mindre och f�rl�nga livsl�ngden p� plaggen genom kl�dbyte, sk�nka till second hand eller s�lja vidare �r n�gra av de viktigaste sakerna f�r att kl� sig gr�nt.

H�r kan du se vilka orter som ordnar kl�dbytardagar: www.naturskyddsforeningen.se/kladbytardagen

F�r fr�gor kontakta:

Jessica Andr�ason, projektledare Kl�dbytardagen, tel 0739-44 99 10 jessica.andreason@naturskyddsforeningen.se

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsf�reningen, tel 070-884 77 28 louise.bjarke@naturskyddsforeningen.se

Tue, 17 Apr 2012 14:53:00 GMT

Regeringen m�ste kraftigt �ka investeringarna f�r att leva upp till Sveriges �taganden i Nagoyaplanen - och h�ja anslaget till minst 7,5 miljarder kronor per �r fr�n 2013. Det menar WWF och Naturskyddsf�reningen som idag lanserar en ny rapport som kr�ver gr�na nationalr�kenskaper, avveckling av milj�skadliga subventioner, en b�ttre jordbrukspolitik i EU och mer naturv�rdsh�nsyn i skogsbruket.

H�sten 2010 st�llde sig Sverige och en majoritet av v�rldens stater bakom en global r�ddningsplan f�r arter och ekosystem, den s� kallade Nagoyaplanen. Men det b�rjar bli br�ttom att agera. Naturskyddsf�reningen och WWF lanserar nu rapporten "Sverige och Nagoyam�len" med 100 �tg�rdsf�rslag p� vad Sverige m�ste g�ra f�r att bevara den biologiska m�ngfalden och klara sina internationella �taganden.

- Det b�rjar bli br�ttom om vi ska n� m�len till 2020. Syre, mat, rent vatten och virke �r ekosystemtj�nster som �r n�dv�ndiga f�r att samh�llet ska fungera. Den biologiska m�ngfaldens v�rden m�ste r�knas in i BNP och skador p� naturen m�ste k�nnas ekonomiskt. Det �r mycket dyrare f�r samh�llet att inte investera i ekosystemens framtid �n att satsa nu, s�ger H�kan Wirt�n, generalsekreterare p� WWF.

- Nu m�ste regeringen komma till skott. Det kr�vs ett helt annat tempo i milj�arbetet �n idag. N�r vi analyserar milj�tillst�ndet och lyssnar p� forskarna ser vi tydligt att Sveriges l�ften i FN kr�ver utfasning av milj�skadliga subventioner, sk�rpta milj�regler och ett �kat skydd av hav och skogar, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

Milj�organisationerna kr�ver bland annat en flerdubbling av skyddade skogar, hagmarker, kustomr�den och andra naturtyper i Sverige under de n�rmaste �tta �ren. F�r att klara det kr�vs �rliga budgetf�rst�rkningar i miljardklassen fr�n och med nu. Mer �n 800 skogslevande arter �r utrotningshotade i Sverige.
- Sverige beh�ver en helt ny skogspolitik som tar sin utg�ngspunkt i Nagoyaplanens syn p� hur vi h�llbart anv�nder v�ra ekosystem, s�ger Mikael Karlsson och H�kan Wirt�n.

Nagoyaplanens 20 m�l - som �r kopplade till FN:s konvention om biologisk m�ngfald - ska uppn�s senast 2020. Skogs- och jordbruksmark ska f�rvaltas h�llbart, milj�skadliga subventioner avskaffas och utrotningen av arter stoppas. Minst 10 procent av v�ra havsmilj�er och minst 17 procent av skogar, myrar, sj�ar och andra naturtyper ska skyddas.

Milj�organisationerna efterlyser bland annat att EU:s jordbrukspolitik f�r�ndras s� att st�d kopplas till h�ga krav p� milj��tg�rder. Idag g�r mindre �n 10 procent av EU-budgeten till �tg�rder f�r h�llbar utveckling. Bindande h�llbarhetskrav vid upphandling av exempelvis tr�, papper, bomull, soja, palmolja, k�tt, mj�lk och fisk lyfts fram i rapporten, liksom satsningar p� integrerad havsf�rvaltning f�r hela �stersj�n.

P� global niv� ber�knas kostnaderna f�r att bevara ekosystemens produktionsf�rm�ga till som mest 300 miljarder dollar per �r. Om vi inte agerar ber�knas kostnaderna d�remot uppg� till 4 000 miljarder dollar.

L�s rapporten F�r fr�gor, kontakta:

H�kan Wirt�n, generalsekreterare WWF, 0705- 65 45 15
Lovisa Hagberg, milj�policyr�dgivare, 0705-84 15 81
Marie von Zeipel, pressekreterare WWF, 0706-29 10 77
Mikael Karlsson, ordf�rande Naturskyddsf�reningen, 070-316 27 22
Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsf�reningen, 070-884 77 28

Bra beslut om vidgat f�rbud mot bisfenol A

Thu, 12 Apr 2012 08:58:00 GMT

Regeringen har beslutat att f�rbjuda milj�giftet bisfenol A (BPA) i barnmatsburkar. Kemikalieinspektionen ges samtidigt i uppdrag att unders�ka ett utvidgat f�rbud mot BPA p� vissa andra omr�den. Regeringen f�ljer d�rmed ett f�rslag fr�n Naturskyddsf�reningen om att fasa ut hormonst�rande kemikalier, s�rskilt i de fall barn uts�tts f�r s�dana milj�gifter.

- Jag �r oerh�rt glad att regeringen har lyssnat p� v�ra f�rslag. Tack vare det kommer svenska barn att p�verkas mindre av milj�giftet BPA. Milj�minister Lena Ek har uppenbarligen flyttat fram positionerna i regeringen. Nu hoppas vi att n�sta steg kommer snabbare, s� att BPA f�rbjuds i alla sammanhang d�r barn, och �ven vuxna, kan p�verkas, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

Regeringen beslutar idag om f�rbud mot BPA i f�rpackningar f�r livsmedel som �r avsedda f�r barn 0-3 �r gamla. Regeringen uppdrar �ven �t Kemikalieinspektionen att utreda f�rbud mot BPA i termopapper, som finns i k�lappar, kvitton och biljetter och d�r �mnet l�tt frig�rs. Myndigheten ska �ven kartl�gga BPA i bland annat leksaker och tillsammans med Boverket och Livsmedelsverket kartl�gga BPA i epoxibehandlad polyester, som anv�nds f�r renovering (relining) av vattenr�r.

- Regeringens beslut �r ett steg p� v�gen till en avgiftad vardag. Men trots beslutet kommer BPA �ven i forts�ttningen att anv�ndas i m�nga sammanhang. Vi hoppas att snart f� se ett helt�ckande beslut mot BPA i alla matf�rpackningar, inte bara i dem som �r avsedda f�r sm�barn. Det finns �ven en l�ng rad andra hormonst�rande kemikalier som mer eller mindre fritt kan anv�ndas. Det �r dags att flytta fram positionerna p� bredden i kemikaliefr�gan, s�ger Ulrika Dahl, chef p� avdelningen f�r milj�gifter p� Naturskyddsf�reningen.

Efter dagens beslut m�ste regeringen underr�tta EU-kommissionen och medlemsstaterna om det avsedda f�rbudet mot BPA i barnmatsf�rpackningar. D�rmed f�ljer Sverige i Danmarks, Frankrikes och Belgiens fotsp�r, som varit f�reg�ngare n�r det g�ller att reglera BPA.

- Nationella f�reg�ngare �r viktiga inom EU. De utmanar kommissionen och medlemsl�nderna, och ofta har enskilda initiativ grundat f�r bred internationell uppf�ljning. Nu g�ller det att inte stanna vid BPA i enskilda produkter. Ett antal bromerade flamskyddsmedel, ftalater och fluormilj�gifter �r det ocks� angel�get att man b�rjar fasa ut i Sverige, f�r att v�cka fr�gor och skapa st�d bland fler medlemsl�nder, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

F�r fr�gor:
Mikael Karlsson, ordf�rande, Naturskyddsf�reningen, 070- 316 27 22
Ulrika Dahl, chef, avdelningen f�r milj�gifter, Naturskyddsf�reningen, 073-366 66 46
Eva-Lena Neiman, vik presschef, Naturskyddsf�reningen, 070-794 04 07

EU:s �ppenhet f�r journalister och milj�r�relsen riskerar att f�rs�mras

Wed, 11 Apr 2012 15:27:00 GMT

P� fredag inleds f�rhandlingar i EU:s ministerr�d om lagstiftningen om allm�nhetens tillg�ng till EU-handlingar. Naturskyddsf�reningen har indikationer p� att �ndringarna riskerar f�rs�mra m�jligheten f�r journalister, milj�organisationer och medborgare att granska och utmana beslutsprocesser inom EU:s institutioner.

- Vi uppmanar nu Sverige i ett �ppet brev att driva fram en �kad - inte minskad - �ppenhet inom EU. Det leder till b�ttre beslut och st�rkt legitimitet f�r EU:s institutioner. Regeringarna inom EU �r skyldiga att f�renkla allm�nhetens tillg�ng till handlingar. Medborgarna m�ste garanteras r�tten att delta i unionens demokratiska liv, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

Vid en rad tillf�llen p� senare tid har allm�nheten och milj�organisationerna nekats att ta del av v�sentlig information, exempelvis om biobr�nslens milj�effekter och om anv�ndning av kemikalier. Detta kopplar direkt till ministerr�dets arbete med �ndringar i f�rordningen om allm�nhetens tillg�ng till EU:s handlingar.

- Beslut om milj�fr�gor m�ste alltid vara �ppna inom EU. Det �r en demokratisk r�ttighet och avg�rande f�r att kunna anm�la felaktigheter till EU-kommissionen med domstolspr�vning i sikte, n�got som milj�r�relsen tyv�rr tvingats till upprepade g�nger i syfte att uppr�tth�lla respekten f�r lagstiftningen om en h�lsosam milj� och en rik natur, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

Naturskyddsf�reningen och milj�r�relsen inom EU erfar nu att ministerr�det riskerar f�rs�mra reglerna. Bakgrunden �r det danska ordf�randeskapet utkast till en politisk kompromiss mellan medlemsl�nderna, en kompromiss som p� flera punkter undergr�ver allm�nhetens r�tt till EU-handlingar. Ansvarig minister som mottagit brevet i Sverige �r justitieminister Beatrice Ask.

- Om r�det st�ller sig bakom kompromissf�rslaget riskerar stora m�ngder av information undantas fr�n offentlighet. Det skulle g�ra EU:s institutioner mindre transparanta och begr�nsa allm�nhetens m�jligheter till deltagande, vilket strider mot de �kade krav p� �ppenhet som Lissabonf�rdraget st�ller, s�ger Joanna Cornelius, milj�jurist p� Naturskyddsf�reningen.

L�s det �ppna brevet fr�n Naturskyddsf�reningen och en rad andra europeiska milj�organisationer

L�s mer p� v�r webbplats

F�r fr�gor:
Mikael Karlsson, ordf�rande, Naturskyddsf�reningen och EEB, 070-316 27 22
Joanna Cornelius, milj�jurist, Naturskyddsf�reningen, 070- 462 55 15

Eva-Lena Neiman. vik presschef, Naturskyddsforeningen, 070-794 04 07

Regeringen sviker sin egen energiuppg�relse

Thu, 05 Apr 2012 14:50:00 GMT

Trots att en av grundstenarna i Alliansens energiuppg�relse var att inte acceptera subventionerad k�rnkraft s�ger regeringen idag nej till en ny lag som uttryckligen f�rbjuder statligt subventionerad k�rnkraft. N�r energiuppg�relsens sl�ts f�r tre �r sedan �ppnade regeringen f�r f�retag att kunna bygga ny k�rnkraft p� marknadsm�ssiga villkor utan statliga subventioner.

- Dagens beslut �r en ov�ntad uppseendev�ckande signal fr�n regeringen. Enligt Maud Olofsson var energiuppg�relsens formuleringar balanserade p� en v�g. Dagens beslut visar att regeringen inte l�ngre tycks h�lla fast vid sin tidigare uppg�relse utan �ppnar f�r att acceptera mer subventioner till k�rnkraften. Varf�r kan man annars inte lagstifta om det som man kommit �verens om i energiuppg�relsen? s�ger Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsf�reningen.

Regeringspartierna har kommit �verens om det nya regelverket f�r k�rnkraft efter flera �rs diskussioner. I och med dagens beslut finns det allts� en risk att regeringen �ppnar f�r �n mer milj�skadlig k�rnkraft med hj�lp statliga subventioner. Idag f�r k�rnkraften i praktiken redan enorma subventioner eftersom reaktor�garna bara beh�ver f�rs�kra sig f�r kostnader upp till 12 miljarder SEK. Erfarenheterna fr�n Fukushima visar p� att kostnaden av k�rnkraftshaveriet snarare handlar om �ver 1000 miljarder kronor.

- Trots att det bevisligen finns goda och billigare alternativ till k�rnkraften har regeringen l�st fast sig i ett k�rnkraftskramande. De vill forts�tta att subventionera en elproduktion som skapar ett radioaktivt avfall som det idag inte finns n�gon l�sning p� och en produktion som visat sig kunna leda till katastrofala k�rnkraftsolyckor. Det �r uppenbart f�r alla att om reaktor�garna som bara beh�ver betala f�rs�kringar som t�cker promille av den faktiska kostnaden, och som privatiserar vinsten men socialiserar f�rlusterna, �tnjuter enorma subventioner. �r detta regeringens definition av " k�rnkraft p� marknadens villkor"? s�ger Svante Axelsson.

F�r fr�gor kontakta:

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsf�reningen, 070-728 25 85

Louise Bjarke, presschef Naturskyddsf�reningen, 070-728 25 85

S� l�tt k�per du de godaste �ggen!

Wed, 04 Apr 2012 08:00:00 GMT

P�sken �r en av v�ra allra st�rsta mathelger. 54 procent av svenskarna tycker �gg �r den allra viktigaste matr�tten, visar en f�rsk unders�kning fr�n Svensk Handel. Men p�sken �r gr�n i �r - k�p eko�gg till p�skbordet eftersom det b�de �r godare och schysstare mot h�nan. Och s� l�tt! Du beh�ver bara kunna tv� m�rkningar f�r att veta att du k�per ekologiskt mat: Krav och EU-l�vet.

F�r att vara ekologisk beh�ver du inte ha stenkoll p� en massa m�rkningar. Det r�cker med att matvaran �r m�rkt med ordet "ekologisk" f�r att du ska vara s�ker p� att inneh�llet �r producerat utan kemiska bek�mpningsmedel, konstg�dsel och med st�rre respekt f�r djuren. Det strider mot lagen att m�rka som varor som ekologiska om de inte �r det.

- Milj�m�rkningen beskrivs ofta som en djungel i medierna. Men det �r fel, det �r inte kr�ngligt att handla ekologiskt. Det �r godare, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

Den som vill g�ra milj�smarta val till p�skbordet ska t�nka p� tv� saker: k�p ekologiskt och �t mer gr�nt! Svenskarna har �kat sin k�ttkonsumtion med 41 procent sedan 1990. Att b�de klimat och m�nniskor skulle m� b�ttre om vi �t mer gr�nt �r inte s� mycket att orda om. K�ttet �r jordbrukets st�rsta milj�bov.

Vill du se hur m�rkningen med EU-l�vet ser ut eller kanske f� tips p� gr�na goda r�tter, g� in p� www.naturskyddsf�reningen.se.

Glad gr�n p�sk!

F�r fr�gor kontakta:

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsf�reningen, 070-884 77 28

Kyrkan h�gg ner v�rdefull skog

Wed, 04 Apr 2012 07:00:00 GMT

Svenska kyrkan har avverkat en skyddsv�rd skog i Str�msund d�r L�nsstyrelsen i J�mtland h�ll p� att bilda ett naturreservat. Naturskyddsf�reningen anser att Svenska kyrkan har brutit mot sin skogscertifiering och har idag skickat en anm�lan till kyrkans certifierare.

Svenska kyrkan �r certifierad enligt PEFC, Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes, som ska garantera ett h�llbart skogsbruk. Trots detta avverkade kyrkan en biologiskt mycket v�rdefull skog p� Brattberget i Str�msund tidigare i �r. Naturskyddsf�reningen anser att det �r ett direkt brott mot certifieringen och idag anm�ler vi allts� kyrkan till PEFC.

Dessutom h�ll L�nsstyrelsen p� att unders�ka m�jligheterna att ombilda skogen p� Brattberget till ett naturreservat samtidigt som Svenska Kyrkan avverkade den. L�nsstyrelsens bed�mning �r att 100 procent av skogen p� Brattberget �r mycket v�rdefull, en s� kallad v�rdek�rna, och d�rf�r kontaktade de f�rvaltaren H�rn�sands stift f�r att inleda f�rhandlingar om reservatsbildning. H�rn�sand stift misslyckades dock med att kommunicera L�nsstyrelsens reservatsplaner till sin f�ltpersonal vilket ledde till att avverkningsplanerna genomf�rdes.

- Att H�rn�sand stift har gjort en s� d�lig bed�mning av skogens naturv�rden �r inte bara bekymmersamt i detta fall, utan visar ocks� det generella problemet med att skogsbruket ofta inte vet vad de hugger ner. Genom svag lagstiftning d�r det st�lls l�ga krav, men ocks� saknas m�jligheter till sanktioner vid felaktiga ingrepp i v�ra skogar, st�r allm�nhetens intressen oskyddade inf�r mark�garnas felbed�mningar. Att kyrkan inte uppm�rksammat att denna skog i sin helhet utgjordes av en v�rdek�rna utan bed�mt skogen vara en vanlig produktionsskog och p�b�rjat avverkningen �r en allvarlig signal om att skogspolitikens grundbult - Frihet under ansvar - inte fungerar, s�ger Karin �str�m, vice ordf�rande Naturskyddsf�reningen.

Naturskyddsf�reningens anm�lan mot kyrkan handlar b�de om att kyrkan misslyckats i sina bed�mningar av skogen och att man avverkat en skog med mycket h�ga biologiska v�rden.

- Naturskyddsf�reningen har vid andra tillf�llen p�talat h�ga naturv�rden i skogar som H�rn�sand stift har planerat att avverka, samt �ven dokumenterat kalhuggna skogar med bristande h�nsyn till hotade och r�dlistade arter. Vi befarar d�rf�r att det finns ett systemfel hos kyrkan vad g�llande deras rutiner f�r naturv�rdesbed�mningar, s�ger Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfr�gor p� Naturskyddsf�reningen.

Rovdjursutredningen klar idag

Tue, 03 Apr 2012 16:57:00 GMT

Rovdjursutredningen som presenteras idag ger st�d �t Naturskyddsf�reningens och forskarnas uppfattning att den svenska vargstammen inte �r livskraftig. Men utredaren har gjort en h�gst personlig tolkning av det antal vargar som inneb�r en gynnsam bevarandestatus, vilket �r ett krav i lagstiftningen.

- Rovdjursutredaren har l�st sig vid 450 vargar och den siffran saknar vetenskapligt st�d. Utredningens forskargrupp pekade p� att 700 vargar beh�vs i Sverige om alla l�nder ska ta ansvar i f�rh�llande till sitt lands storlek. Den bantning som utredaren g�r kortsluter m�jligheten f�r l�gre politiska bed�mningar, s�dana skulle sannolikt f�lla Sverige i EU-domstolen. F�rslaget att n� gynnsam bevarandestatus f�rst �r 2024 �r alldeles f�r svagt, s�ger Naturskyddsf�reningens ordf�rande Mikael Karlsson. �

Naturskyddsf�reningen anser att Rovdjursutredningen �verlag har gjort ett mycket bra arbete. Den sl�r fast att det finns ett brett st�d i befolkningen f�r livskraftiga stammar av bj�rn, lo, j�rv och varg och att gynnsam bevarandestatus ska vara i fokus f�r f�rvaltningen. De skador som rovdjuren orsakar beh�ver hanteras b�ttre och utredningen l�gger vissa f�rslag i r�tt riktning.

- Det �r viktigt att st�rka det f�rebyggande arbetet och att �ka ers�ttningen vid skador. Vi har sett att anslagen till st�ngsel inte r�cker och att djur�gare sj�lva m�ste t�cka vissa kostnader som rovdjuren orsakar. �ven om skadorna i landet i sin helhet �r begr�nsade �r det viktigt att den som drabbas f�r fullgod ers�ttning, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

Utredningen f�resl�r att den sn�riga och otidsenligt lagstiftningen inom omr�det ska ses �ver, vilket Naturskyddsf�reningen st�ller sig positiv till.

- Vi vet att svensk lag bryter mot EU:s bindande krav p� flera punkter, exempelvis till�ts jakt p� lodjur i Sverige mitt under parningsperioden, vilket �r oetiskt och direkt f�rbjudet internationellt. Reglerna f�r licensjakt �r inte f�renliga med EU-r�tten. Best�mmelserna m�ste sk�rpas p� flera punkter, s�ger Joanna Cornelius, milj�jurist p� Naturskyddsf�reningen.

F�r fr�gor kontakta:

Mikael Karlsson, ordf�rande Naturskyddsf�reningen, 070-316 27 22

Joanna Cornelius, jurist Naturskyddsf�reningen, 070-462 55 15

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsf�reningen, 070-884 77 28

Nu blir det l�ttare att k�pa r�tt kl�der!

Sun, 01 Apr 2012 08:00:00 GMT

�r du noga med vad du har p� dig? D� ska du titta efter plagg m�rkta med Bra Milj�val. Naturskyddsf�reningen lanserar nu nya kriterier f�r kl�der och textilier d�r vi f�ljer kl�derna fr�n fiber till f�rdigt plagg och kontrollerar att de uppfyller v�ra krav.

- Vi handlade kl�der och skor f�r 80 miljarder f�rra �ret. Det handlar allts� om stora summor pengar och m�nga av oss konsumenter har m�jlighet att v�lja var vi ska l�gga v�ra pengar. De val vi g�r i butiker hemma kan p�verka vardagen f�r en textilarbetare n�gonstans i Syd, s�ger Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsf�reningen.

Textilindustrin har ofta en mycket stor milj�p�verkan. Till exempel �tg�ngen av vatten: f�r att tillverka en T-shirt kan det g� �t 4 100 liter vatten.

- Det k�nns bra att kunna erbjuda konsumenten en m�rkning som visar n�r tillverkningen g�tt r�tt till. Det �r inte bara nytillverkade produkter som kan m�rkas med Bra Milj�val utan ocks� second hand och kl�der som gjorts om - sk re-design. B�de konsumenter och producenter har gl�dje av Bra Milj�val, d� f�retag som kommit l�ngt i sitt milj�arbete enkelt kan visa det genom att ha produkter m�rkta med Bra Milj�val, s�ger Eva Eiderstr�m, chef f�r Handla Milj�v�nligt p� Naturskyddsf�reningen.

Om vi anv�nder v�ra kl�der l�ngre, l�mnar in dem vi inte l�ngre vill ha och k�per second hand kan vi minska denna belastning. Idag �r det inne att handla second hand och intresset f�r re-design �r stort. Dessutom inneh�ller anv�nda kl�der mindre kemikalier, vilket blir en bonus. D�rf�r lanserar vi idag Bra Milj�val Second hand eller Bra Milj�val Re-design med eller utan Beredning. Nytillverkade kl�der m�rks med Bra Milj�val Fiber och Beredning.

- Intresset f�r vad som finns i det som vi har p� oss och hur tillverkning av kl�derna g�r till, �kar mer och mer, men det �r inte l�tt att vara konsument och det �r ju st�rt om�jligt att ha kunskap om allt detta. D�rf�r �r det kul att veta att vi genom v�r milj�m�rkning kan hj�lpa kunden att v�lja produkter som �r b�ttre alternativ ur b�de milj�- och h�lsosynpunkt, s�ger Weronika Rehnby, produktansvarig f�r Bra Milj�val Textil.

F�r fr�gor kontakta:

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsf�reningen, 070-728 25 85

Weronika Rehnby, produktansvarig f�r Bra Milj�val Textil p� Naturskyddsf�reningen, 076-819 80 60

Louise Bjarke, presschef Naturskyddsf�reningen, 070-884 77 28

K�p KRAV-m�rkt lax till p�sk!

Fri, 30 Mar 2012 07:00:00 GMT

En av �rets st�rsta mathelger st�r f�r d�rren, och vi �r m�nga som inte tycker p�skbordet �r komplett utan laxen. Men det finns ett sk�l till att den konventionellt odlade laxen �r s� billig. N�gon annan har betalat det verkliga priset.

- �t g�rna lax till p�sk, men k�p helst KRAV-m�rkt lax. Ett s�tt att bidra till en b�ttre milj� �r att undvika den intensivodlade laxen och k�pa milj�m�rkt lax ist�llet, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

Idag lanserar Naturskyddsf�reningen tillsammans med Swedwatch en kortfilm om just fiskmj�lsproduktion. Vi har varit och filmat i Peru, som �r en av v�rldens st�rsta tillverkare av fiskmj�l.

Det �r d�rifr�n norska laxodlingar k�per ungef�r en tredjedel av sitt fiskmj�l - och f�r varje kilo odlad lax kr�vs mellan tv� och fem kilo annan fisk. Tyv�rr ger fiskfoderindustrin inte den stora chans till arbetstillf�llen som den ofta vill framh�lla. Den ligger ofta �ven i konflikt med lokalbefolkningen, bland annat f�r att industrin drar upp sm�fisk som utg�r en nyckelroll f�r hela ekosystemet. Industrins milj�p�verkan �r allvarlig.

- B�de luften och vattnet f�rorenas av foderfabrikernas utsl�pp, och vi vet att m�nniskor har f�ngslats m�nniskor n�r de h�jt r�sten mot den milj�vidriga fiskmj�lsproduktionen, s�ger Mikael Karlsson.

Den KRAV-m�rkta laxen �r ett bra val n�r du vill k�pa lax. Den �r uppf�dd p� bland annat fiskrens fr�n h�llbart fiske. MSC-m�rkt lax �r ocks� ett h�llbart alternativ p� p�skbordet.

Se filmen h�r: www.naturskyddsforeningen.se/fiskmjol

L�s Naturskyddsf�reningens tips f�r en godare och gr�nare p�sk h�r: http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/

F�r fr�gor kontakta:

Mikael Karlsson, ordf�rande Naturskyddsf�reningen, 070-884 77 28

Ellen Bruno, sakkunnig i marina ekosystem och fiske, 076-786 95 12

Louise Wileen Bjarke, 070-884 77 28