Konsumentnyheter - Naturskyddsf�reningen

Den om�jliga r�kan

Wed, 25 Apr 2012 15:40:00 GMT

Den nya milj�m�rkningen av j�tter�kor �r tveksam. De milj�m�rkta r�korna kan bli n�got b�ttre �n de konventionella, men �r fortfarande oacceptabla. Vi forts�tter att uppmana alla att avst� fr�n j�tter�kor, scampi och tigerr�kor.

Nu lanseras Aquaculture Stewardship Council (ASC) som ska tillhandah�lla kriterier f�r ansvarsfullt odlad fisk och odlade skaldjur. Arbetet med att utforma kriterier har varit omfattande och ambitionen h�g. En av arterna som ska certifieras av ASC �r tropiska odlade j�tter�kor.

Drabbar b�de milj� och lokalbefolkning

Naturskyddsf�reningen, som avr�der fr�n all konsumtion av tropiska odlade r�kor, anser att ASC-m�rkningen �r problematisk. De kriterier som presenteras f�r ansvarsfull r�kodling uppvisar m�nga svagheter vad g�ller de milj�problem som odlingarna f�rknippas med. �ven om produktionen av ASC-r�kor kan bli n�got b�ttre �n annan icke-certifierad produktion s� ligger den under en gr�ns som Naturskyddsf�reningen med h�nsyn till milj� och fattiga m�nniskors r�tt till f�rs�rjning inte kan acceptera. Det g�ller bland annat anl�ggningarnas negativa p�verkan p� ekosystemen, marina resurser, lokal milj� och n�rliggande samh�llen.

Foder fr�n destruktivt fiske

ASC:s kriterier st�ller heller inga konkreta krav p� att fodret som anv�nds i odlingarna beh�ver komma fr�n h�llbart fiske. V�r rapport och film Vet du vad din middag �t till frukost visar hur thail�ndska fiskeb�tar tr�lar p� korallrev och att f�ngsten mals ner till foder som distribueras till m�nga av Asiens r�kodlingar. Likas� �r kriterierna svaga med avseende p� kemikalieanv�ndning i r�kodlingarna.

Naturskyddsf�reningen visar i rapporten I grumliga vatten och filmen Den om�jliga r�kan att milj�m�rkning av j�tter�kor �r problematiskt. Rapporten demonstrerar exempel p� regelbrott och brott mot nationell lagstiftning och m�nskliga r�ttigheter.

Protester fr�n hundratals organisationer

Naturskyddsf�reningen �r inte ensam om att ifr�gas�tta denna nya certifiering av tropiska odlade r�kor. Milj�- och r�ttviseorganisationer i Syd �r ocks� kritiska. I samband med lanseringen protesterade hundratals av dem mot den nya m�rkningen som de anser legitimerar en industri som under decennier skadat miljontals m�nniskors f�rs�rjning i kustl�nder runt om i v�rlden.

Bra beslut om vidgat f�rbud mot bisfenol A

Thu, 12 Apr 2012 08:58:00 GMT

Regeringen har beslutat att f�rbjuda milj�giftet bisfenol A (BPA) i barnmatsburkar. Kemikalieinspektionen ges samtidigt i uppdrag att unders�ka ett utvidgat f�rbud mot BPA p� vissa andra omr�den. Regeringen f�ljer d�rmed ett f�rslag fr�n Naturskyddsf�reningen om att fasa ut hormonst�rande kemikalier, s�rskilt i de fall barn uts�tts f�r s�dana milj�gifter.

- Jag �r oerh�rt glad att regeringen har lyssnat p� v�ra f�rslag. Tack vare det kommer svenska barn att p�verkas mindre av milj�giftet BPA. Milj�minister Lena Ek har uppenbarligen flyttat fram positionerna i regeringen. Nu hoppas vi att n�sta steg kommer snabbare, s� att BPA f�rbjuds i alla sammanhang d�r barn, och �ven vuxna, kan p�verkas, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

Regeringen beslutar idag om f�rbud mot BPA i f�rpackningar f�r livsmedel som �r avsedda f�r barn 0-3 �r gamla. Regeringen uppdrar �ven �t Kemikalieinspektionen att utreda f�rbud mot BPA i termopapper, som finns i k�lappar, kvitton och biljetter och d�r �mnet l�tt frig�rs. Myndigheten ska �ven kartl�gga BPA i bland annat leksaker och tillsammans med Boverket och Livsmedelsverket kartl�gga BPA i epoxibehandlad polyester, som anv�nds f�r renovering (relining) av vattenr�r.

- Regeringens beslut �r ett steg p� v�gen till en avgiftad vardag. Men trots beslutet kommer BPA �ven i forts�ttningen att anv�ndas i m�nga sammanhang. Vi hoppas att snart f� se ett helt�ckande beslut mot BPA i alla matf�rpackningar, inte bara i dem som �r avsedda f�r sm�barn. Det finns �ven en l�ng rad andra hormonst�rande kemikalier som mer eller mindre fritt kan anv�ndas. Det �r dags att flytta fram positionerna p� bredden i kemikaliefr�gan, s�ger Ulrika Dahl, chef p� avdelningen f�r milj�gifter p� Naturskyddsf�reningen.

Efter dagens beslut m�ste regeringen underr�tta EU-kommissionen och medlemsstaterna om det avsedda f�rbudet mot BPA i barnmatsf�rpackningar. D�rmed f�ljer Sverige i Danmarks, Frankrikes och Belgiens fotsp�r, som varit f�reg�ngare n�r det g�ller att reglera BPA.

- Nationella f�reg�ngare �r viktiga inom EU. De utmanar kommissionen och medlemsl�nderna, och ofta har enskilda initiativ grundat f�r bred internationell uppf�ljning. Nu g�ller det att inte stanna vid BPA i enskilda produkter. Ett antal bromerade flamskyddsmedel, ftalater och fluormilj�gifter �r det ocks� angel�get att man b�rjar fasa ut i Sverige, f�r att v�cka fr�gor och skapa st�d bland fler medlemsl�nder, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

F�r fr�gor:
Mikael Karlsson, ordf�rande, Naturskyddsf�reningen, 070- 316 27 22
Ulrika Dahl, chef, avdelningen f�r milj�gifter, Naturskyddsf�reningen, 073-366 66 46
Eva-Lena Neiman, vik presschef, Naturskyddsf�reningen, 070-794 04 07

Genombrott f�r milj�m�rkta f�rs�kringar

Tue, 28 Feb 2012 12:10:00 GMT

Nu �r Watercircles f�rs�kringar godk�nda f�r Naturskyddsf�reningens milj�m�rkning Bra Milj�val. Under f�rra �ret lanserades m�rkningen f�r sakf�rs�kringar f�r bilar och villor/fritidshus. Folksam var f�rst ut. Nu f�ljer Watercircles efter och uppgraderat sin verksamhet f�r att klara Naturskyddsf�reningens tuffa krav. Det �r ett genombrott f�r milj�arbetet i f�rs�kringsbranschen.

- Intresset f�r milj�m�rkningen av f�rs�kringar f�r bilar och villor/fritidshus har varit stort sedan starten, s�ger Caroline Hopkins, produktansvarig f�r Naturskyddsf�reningens milj�m�rkning av f�rs�kringar.

- Vi visste att v�ra krav var tuffa och kr�ver mycket av f�rs�kringsbolagen. D�rf�r �r det s� roligt att konstatera att vi nu har tv� f�retag som n�tt �nda fram och nu erbjuder endast milj�m�rkta f�rs�kringar inom de kategorier som vi m�rker.

- Det h�r �r viktiga steg som ger avtryck i flera branscher, s�ger Svante Axelsson, Naturskyddsf�reningens generalsekreterare, som p�pekar att det f�rs�kringsbolagen v�ljer att g�ra - eller inte g�ra - ger �terverkningar hos bilverkst�der, byggfirmor och materialtillverkare och ocks� p� aktiemarknaden.

- Vi kan se att de f�retag som arbetar m�lmedvetet med sina leverant�rer p�verkar deras arbetss�tt och i slut�ndan minskar f�retagens milj�p�verkan, s�ger Svante Axelsson.

Naturskyddsf�reningen st�ller krav inom fyra omr�den:

F�rs�kringsbolagets egen verksamhet som t ex elink�p och resor. Att skadereparationer praktiskt utf�rs med milj�m�ssigt b�ttre metoder och produkter med t.ex. �terbruk och mindre milj�st�rande kemikalier. F�rvaltning av f�rs�kringspremierna ska ske enligt milj�/etiska principer som bl.a. inneb�r att inte investera i aktier i k�rnkraft, kol eller vapenindustrier. Slutligen st�lls krav p� att f�rs�kringsbolaget hj�lper f�rs�kringstagaren med milj�anpassning.

- Watercircles har lagt ned ett omfattande jobb f�r att klara v�ra krav, s�ger Caroline Hopkins. De har jobbat aktivt med ink�p, leverant�rer och kapitalf�rvaltning. De har varit genuint milj�drivna i sitt arbetss�tt och slutligen f�tt ihop alla bitar som kr�vs f�r ett godk�nnande. V�ra kriterier har satt konkreta niv�er f�r vad som kr�vs f�r en milj�m�rkning. Nu �r �ntligen milj� p� v�g att bli en konkurrensfaktor i f�rs�kringsbranschen och det ger goda f�rhoppningar f�r framtiden.

F�r fr�gor:
Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsf�reningen
070-728 25 85, svante.axelsson@naturskyddsforeningen.se
Caroline Hopkins, produktansvarig, Bra Milj�val f�rs�kringar, Naturskyddsf�reningen,
070-722 55 80, caroline.hopkins@naturskyddsforeningen.se

L�s mer:

Om Bra Milj�val f�rs�kringar

Watercircles f�rs�kringar

V�ra kommenterar om "Den flams�kra fisken"

Wed, 23 Nov 2011 13:48:00 GMT

I "Den flams�kra fisken" redovisas stickprover p� vanliga matfiskar fr�n nio l�nder. I flera fall hittade vi h�ga halter av v�lk�nda milj�gifter i fiskarna. Tv� av de redovisade gr�nsv�rdena i rapporten tyv�rr var felaktiga. Det har skapat debatt i media. H�r f�ljer v�ra kommentarer om detta.

Vad �r det ni har hittat?

Vi redovisar stickprover p� vanliga matfiskar fr�n nio l�nder. I flera fall hittade vi h�ga halter av v�lk�nda milj�gifter i fiskarna. Stickprover s�ger inget om halterna generellt sett bland fiskar i de best�nd som proverna kommer ifr�n men de visar att milj�gifterna finns i v�r mat.

Men det finns v�l gr�nsv�rden f�r milj�gifter?

Ja, i vissa fall. V�ra resultat visar ibland halter �ver gr�nsv�rdena och ibland under gr�nsv�rdena. N�r det g�ller bromerade flamskyddsmedel l�g halterna i flera fall l�ngt �ver de gr�nsv�rden som ledande forskare inom EU rekommenderat. Tyv�rr har dessa gr�nsv�rden inte slagits fast i politiska beslut �nnu.

Kan man lita p� gr�nsv�rden?

Gr�nsv�rden �r viktiga och ger en relativt god fingervisning som man kan bygga kostrekommendationer utifr�n. Samtidigt visar erfarenheten och forskningen om gr�nsv�rden och riskbed�mningar att experterna ofta �r oense i sak. Skillnader i bed�mningen av gr�nsv�rden beror dessutom ofta p� skillnader i v�rderingar s�v�l inom forskarsamh�llet som inom politiken. Historien visar ocks� att gr�nsv�rden tenderar att sk�rpas �ver tid.

Det s�gs i media att ni gjort en felaktig ber�kning, st�mmer det?

Ja, i tisdags uppt�ckte vi sj�lva ett ber�kningsfel p� en punkt. Vi angav att r�ding fr�n V�ttern �verskred gr�nsv�rdet f�r DDT. Detta var felaktigt, gr�nsv�rdet �verskrids inte. Det p�verkar dock inte slutsatsen att milj�gifter i fisk �r ett problem i V�ttern.

Livsmedelsverket har utf�rdat kostr�d f�r v�tternr�ding och koncentrationen av DDT och PCB i blod hos storkonsumenter av v�tternfisk �r signifikant h�gre �n hos �vriga. Livsmedelsverket rekommenderar att barn �ter r�ding, �ring, vildf�ngad lax och str�mming h�gst tv� till tre g�nger per �r. Det �r en oacceptabel situation och indikerar en allvarlig f�rgiftning av v�ra sj�ar och hav.

Vi skriver att den uppm�tta koncentrationen av kadmium i skipjack tuna fr�n Filippinerna (170 ?g/kg) �verskred gr�nsv�rdet. Gr�nsv�rdet f�r fisk generellt �r 50�g/kg men f�r denna art av tonfisk ligger det dock p� 100�g/kg, vilket inte togs i beaktande. Halten ligger allts� likv�l �ver gr�nsv�rdet.

Betyder detta att slutsatserna var felaktiga?

Nej, slutsatserna h�ller �verlag. Naturskyddsf�reningen beklagar givetvis dessa felaktigheter. Samtidigt st�r sig unders�kningens viktigaste fynd - de h�ga halterna av bromerade flamskyddsmedel. Detta �r en grupp av �mnen som i h�g utstr�ckning fortfarande �r till�tna och som det �nnu saknas fastlagda gr�nsv�rden f�r.

Det �r ocks� k�nt att bromerade flamskyddsmedel har kombinationseffekter med andra milj�gifter, s�som PCB och metylkvicksilver I motsats till DDT och PCB, som sedan l�nge �r f�rbjudna, finns det en p�taglig risk att skadeverkningarna av flamskyddsmedel och andra otillr�ckligt reglerade milj�gifter �kar snarare �n minskar om inte kraftfulla �tg�rder vidtas. Att minska spridning av milj�- och h�lsofarliga �mnen �r centralt.

Kan man �ta fisk med milj�gifter?

Fisk �r p� flera s�tt ett nyttigt livsmedel. Vi uppm�rksammar dock att vanlig matfisk inneh�ll h�ga halter av s�dana milj�gifter som det idag saknas gr�nsv�rden f�r. N�gon kontinuerlig �vervakning av dessa �mnen, t.ex. bromerade flamskyddsmedel i flera fiskarter i Nordsj�n, finns inte i alla milj�er d�r v�r matfisk kommer ifr�n. Detta �r mycket problematiskt.

Vi uppmanar d�rf�r alltj�mt Livsmedelsverket att p� ett systematiskt vis utv�rdera f�rekomst och risker med dessa och andra bristf�lligt reglerade nya milj�gifter i fisk. S�rskilt viktigt �r det med en �versyn av kostr�den f�r s�rskilt k�nsliga grupper, s�som barn och gravida och personer i fertil �lder. V�r rapport bygger som vi redovisat p� stickprover men den pekar klart p� ett behov av f�rb�ttrad �vervakning och �versyn av kostr�den.

Tyv�rr s�ger kostr�den redan idag att exempelvis gravida kvinnor och barn kraftigt b�r begr�nsa sitt intag av flera fiskarter. Om man f�ljer dessa r�d �verstiger nyttan av att �ta fisk den skada som milj�gifterna kan medf�ra, men d� ska man allts� komma ih�g att alla milj�gifter inte ing�r i bed�mningen.

Vad ska man g�ra d�?

Tills vidare �r det b�sta alternativet, f�r att v�ga samman h�lsonyttan och den risk som milj�gifter kan inneb�ra, att f�lja Livsmedelsverkets r�dgivning:

Livsmedelsverkets kostr�d

Livsmedelsverkets kostr�d, (l�ttl�st version)

Kostr�den inneb�r att m�nga svenska b�r undvika viss fisk men ocks� att m�nga andra kan forts�tta �ta och njuta ett nyttigt livsmedel. Klart b�ttre f�r alla vore dock om kostr�den utvecklades och - givetvis - om milj�n avgiftades. Det senare kr�ver en skarpare kemikaliepolitik och att milj�gifter snabbt fasas ut fr�n produkter i v�r vardag.

Antiscampi-kampanj kan f� pris

Mon, 17 Oct 2011 14:30:00 GMT

Naturskyddsf�reningens kampanj Antiscampi �r nominerad till konsumentpriset Bl�slampan 2011. Bakom priset st�r organisationen Sveriges Konsumenter och tidningen R�d & R�n som f�r nionde �ret i rad delar ut Bl�slampan till "en person, verksamhet eller organisation som gjort viktiga insatser f�r att �ka konsumentmakten".

S� h�r lyder nomineringen:

"Med hj�lp av ett aktivt, v�lformulerat och v�l underbyggt kampanjarbete inte minst genom sociala medier har Naturskyddsf�reningen f�tt konsumenterna att inse varf�r det �r viktigt att avst� fr�n j�tter�kor - de medf�r milj�f�rst�ring, fattigdom och v�ld under produktionen. F�reningen visar hur vi aktivt och enkelt kan anv�nda v�r konsumentmakt f�r att g�ra skillnad. Och kampanjen visar ocks� p� l�sningar i form av goda alternativ p� skaldjurstallriken."

�vriga nominerade �r Centrum f�r konsumtionsvetenskap i G�teborg, Daniel �hman och Malin Olofsson, journalister bakom "Matens pris" och Katarina Johansson med boken "Badskumt". Priset delas ut av konsumentminister Birgitta Ohlsson vid en ceremoni p� N�ringslivets hus i Stockholm den 8 november.

L�s mer om nomineringen >>

L�s mer om kampanjen Antiscampi >>

Samarbete f�r h�llbar konsumtion

Fri, 19 Aug 2011 09:00:00 GMT

Vad inneb�r arbetet med att skapa "H�llbar konsumtion" i Kenya, Ukraina eller Malaysia? Nu m�ts m�nniskor, kunskap och erfarenheter fr�n olika v�rldsdelar, n�r vi g�stas av representanter fr�n n�gra av v�ra internationella samarbetsorganisationer.

Vi f�r en chans att knyta ihop lokalt milj�engagemang med ett globalt perspektiv p� konsumtion och produktion av varor.

H�llbar konsumtion genom folkbildning och konsumentr�d �r en viktig del av Naturskyddsf�reningens arbete, b�de i Sverige och i samarbetet med organisationer i andra l�nder. Nu anordnar Naturskyddsf�reningen ett seminarium tillsammans med F�ltbiologerna och Studiefr�mjandet.

Deltagarna f�r m�jlighet att utbyta ide�r om vad kan Naturskyddsf�reningen g�ra f�r att driva p� utvecklingen mot en h�llbar konsumtion. Hur knyter vi ihop v�rt lokala arbete med det arbete som runt om i v�rlden?

Inspirerande diskussion

Att m�tas �ver landsgr�nser och kulturer och tillsammans s�ka l�sningar �r den b�sta inspirationen och kunskapsk�llan.

- Att vi i s� m�nga organisationer har samma grundv�rderingar och strategier, ger en fantastisk styrka n�r vi vill p�verka politiker och beslutsfattare p� ett globalt plan, s�ger Eva Eiderstr�m, chef f�r Naturskyddsf�reningens Handla milj�v�nligt-kontor i G�teborg. Eva �r en av de svenska deltagarna p� seminariet som under helgen samlar deltagare fr�n f�reningens lokala kretsar.

G�ster fr�n sex olika l�nder

P� seminariet deltar internationella g�ster fr�n Malaysia, Kenya, Tanzania, Ukraina, Colombia och Sydafrika.

Jenina Dahlberg tr�ffade en av seminariets deltagar, Michael Mungoma Okumu fr�n Youth Education Network i Kenya. organisationen arbetar med olika informationsaktviteter om h�llbar konsumtion som riktar sig till ungdomar och skolor.

M�t honom i "Fem snabba fr�gor" p� v�r blogg.

Gr�n guide-nyheter flyttar till bloggen

Wed, 17 Aug 2011 15:04:00 GMT

Nu tar Gr�n guide steget in i bloggosf�ren. �tminstone gl�ntar vi p� d�rren till den genom att l�gga Gr�n guide som en egen �mneskategori p� Naturskyddsf�reningens nystartade blogg.

Du som prenumererar p� v�ra konsumentnyheter via rss �r v�lkommen att ist�llet f�lja kategorin Gr�n guide p� Naturskyddsf�reningens nya blogg: http://blogg.naturskyddsforeningen.se/kategori/gronguide/feed/

Du som har f�r vana att l�sa v�ra konsumentnotiser i Gr�n guide p� webben beh�ver inte g�ra n�got alls. P� samma plats listar vi nu ist�llet de senaste blogginl�ggen med allt mellan himmel och jord som knyter an till milj�smart liv och leverne.

Till Naturskyddsf�reningens blogg >>

Anna ska r�dda sk�ldpaddor med priset

Fri, 01 Jul 2011 10:35:00 GMT

Nu �r t�vlingen p� Toptensverige.se, v�r webbplats f�r energieffektiva produkter, avgjord. Anna Brandin skickade in den b�sta motiveringen och tog hem f�rstapriset.

Under maj och juni p�gick t�vlingen, d�r uppgiften var att ber�tta hur man �r energismart i vardagen och hur man skulle f� anv�ndning av f�rstapriset - en b�rbar solcellsladdare. 23-�ringen Anna Brandin fr�n Lund vann bland �ver 200 t�vlande.

- Vi anade en framtida milj�k�mpe i Anna Brandin och hon kommer att f� nytta direkt av solcellsladdaren, s�ger Svante Axelsson, generalsekreterare f�r Naturskyddsf�reningen.

Nu reser Anna till Costa Rica f�r att r�dda sk�ldpaddor i ett volont�rprojekt. I de omr�den projektet p�g�r �r elf�rs�rjningen inte den b�sta och d�rf�r kommer laddaren v�l till pass d�r.

- Jag �r j�tteglad f�r solcellsladdaren, jag ska anv�nda den till att ladda kamerabatterierna n�r jag �r p� Costa Rica i sommar. Jag har varit iv�g tidigare och inventerat lejon s� det �r sk�nt att det handlar om lite stillsammare djur den h�r g�ngen, s�ger Anna Brandin som kommer att synas p� v�r blogg i sommar med sk�ldpaddsrapporter.

H�r �r de vinnande bidragen

1:a pris Anna Brandin, Lund
Juryns motivering:
Vi anar en framtida milj�k�mpe som kommer att f� konkret nytta av f�rstapriset, en portabel solcellsladdare, n�r hon �ker till Costa Rica f�r att r�dda sk�ldpaddor.

Hej! Jag heter Anna och �r 23 �r. Just nu har jag sabbats�r fr�n min utbildning i milj�vetenskap. Jag �r m�n om att vara energismart i vardagen och g�r eller cyklar alltid till mitt jobb. Mina arbetskamrater b�rjar �ven tr�ttna p� mig d� jag alltid ber dem sl�cka efter sig. Jag ska i slutet juni iv�g p� en l�ngre resa till Costa Rica f�r att volont�rarbeta f�r ett sk�ldpaddsprojekt. Under vistelsen kommer jag inte ha tillg�ng till elektricitet och en solcellsladdare skulle underl�tta oerh�rt d� jag har ett stort intresse av naturfotografering och slipper d�rmed att k�pa flera batterier till min kamera.

2:a pris Maria Svensson, �stersund
Juryns motivering:
Andrapriset g�r till familjen Svensson f�r ett f�red�mligt nitiskt kretsloppst�nkande. Kreativiteten verkar inte ha n�gra gr�nser n�r det g�ller att hitta p� nya s�tt att f� anv�ndning av ett plagg eller en pryl b�de en, tv�, tre och fyra g�nger. Med den smakfulla och anv�ndarv�nliga elm�taren hoppas vi nu att familjen kommer att f� svart p� vitt precis hur energismarta de �r - i realtid.

Hos oss g�ller use-reuse-remake. Det mesta anv�nds flera g�nger i olika syften ist�llet f�r att sl�ngas och d�rmed slipper vi k�pa s� mycket nytt som ju drar energi i b�de tillverkning och transport. Pappas t-shirt som blivit f�r bred sys om till tunika till dottern som n�r den �r urvuxen klipps till trasor och virkas till badrumsmatta. Restbitarna blir cykeltv�ttartrasor eller m�lartrasor. Dagstidningen delas med grannen, l�ses, sen skrivs det meddelanden till familjen p� kanten, alternativt kortspelspo�ng och s� blir den underlag till fiskrensning f�r att sedan sl�ngas i komposten med fiskrenset i och en diskb�nk som f�rblivit ren. N�r far i huset ville ha ett f�rkl�de att anv�nda vid skridskoslipning och skidvallning hittade jag ett par jeans som f�rst anv�nts av honom tills midjem�ttet inte l�ngre var bra, d�refter anv�ndes av mig i b�rjan av graviditet, sedan lagts undan f�r att sys jeansv�ska av (vilket inte blivit av). Klippte bort inners�mmarna, Klippte l�ngs linningen och beh�ll den, klippte bort fickor och blixtl�s, vek ut och sydde ihop f�rkl�det mitt fram, anv�nde de bortklippta inners�mmarna till knytband och fick ett perfekt sliparf�rkl�de. �ven p� matfronten g�ller principen. �verblivna grovrivna mor�tter blir till soppa dagen efter och dag tre f�r soppresterna f�lja med i lunchl�dan f�rst�rkt med lite andra kylsk�psrester och kryddor. Ettportabelt solcellspaket vore bra f�r sinnesfriden d� dottern ofta m�rker i bilen att mobilen �r oladdad. Det g�ller f�rresten �ven sambons dator... annars vore det inte fel med ett LED-lampkit heller. Har b�nkbelysning och ett par andra lampor i LED, men resten �r �n s� l�nge vanliga l�genergi.

3:e pris Pelle Nyberg, Alings�s
Juryns motivering:
F�r ett fyndigt och v�lformulerat bidrag som skvallrar om ett �kta energispararengagemang g�r tredjepriset till Pelle Nyberg. Led-lamporna kommer Pelle f� l�ngvarig gl�dje av, �ven om hans fru slarvar med lampknappen ibland.

Jag sl�cker lampor h�r hemma(ofta efter min fru), cyklar eller g�r och �ker alltid kollektivt. Och s� dekorerar jag min omgivning med Naturskyddsf�reningens smarta klisterm�rken med energis�nkartips. En solcellsladdare skulle jag ha stor nytta av d� jag �r en mycket aktiv friluftsm�nniska och bloggar om bl.a mina �ventyr. Ute i f�lt bloggar jag med min iPhone men tyv�rr �r batterikapiciteten inte den b�sta.

Toptensverige.se hj�lper konsumenter att hitta de mest energismarta produkterna inom kategorierna tv, belysning, cirkulationspumpar, frysar och sedan denna vecka �ven kylsk�p. Sajten, som sponsras av f�rs�kringsbolaget WaterCircles, uppdateras hela tiden och ut�kas regelbundet med nya produktkategorier.

L�s mer

Till Toptensverige.se >>

De b�sta elbolagen som g�r dig smart

Thu, 23 Jun 2011 07:00:00 GMT

Sala Heby Energi med Nossebro Energi p� andra plats samt V�rnamo Energi och M�larenergi p� delad tredjeplats toppar Naturskyddsf�reningens nya ranking av elbolag. Genom en enk�t har f�reningen unders�kt vilka elbolag som b�st hj�lper kunderna att spara el och att v�lja el fr�n f�rnybara k�llor.

- Det �r h�g tid att kunderna b�rjar inse v�rdet av energieffektiviseringstj�nster, b�de f�r den egna pl�nboken och f�r milj�n. Den svenska elhandelns

konkurrens har varit helt fokuserad p� pris. Vi vill med denna unders�kning g�ra det l�ttare f�r hush�llen att v�lja elbolag som hj�lper till att minska p� elan�nv�ndningen, samtidigt som vi hoppas att de andra elbolagen skall utmanas av de f�retagen som ligger i topp p� v�r lista. F� konsumenter har dock uppm�rksammat den stora skillnaden som finns i bolagens tj�nster f�r energieffektivisering och minskad klimatp�verkan, Att slippa alla fasta elkostnader�och bara betala r�rligt elpris kan t ex vara �r ett viktigt sk�l f�r att byta elbolag

En rad n�ttj�nster och omfattande marknadsf�ring g�r kunder medvetna om att de kan spara stora pengar genom att v�lja "r�tt" elleverant�r. F� konsumenter har dock uppm�rksammat den stora skillnaden som finns i bolagens tj�nster f�r energieffektivisering och minskad klimatp�verkan, s�ger Naturskyddsf�reningens generalsekreterare Svante Axelsson.

Sparad el sparar pengar Med tanke p� de sm� prisskillnader som idag r�der p� marknaden borde bolagens m�jlighet att hj�lpa kunden med att minska energianv�ndningen vara minst lika ekonomiskt intressant som att v�lja det elbolag som f�r tillf�llet erbjuder l�gst pris per kWh.

Naturskyddsf�reningen presenterande f�rra �ret Klimatindex 2010 som var en m�tning av vilka kommuner som var b�st p� klimatarbete och som kunde inspirera andra och tj�na som f�rebilder. Nu har f�reningen g�tt vidare till energibolag f�r att hitta goda exempel och f�reg�ngare.

Synligg�ra konsumtion och ge r�d

Rapporten "Energismartindex 2011, Elbolag" bygger p� en enk�t till elhandelsbolagen och redovisar vilka bolag som �r bra p� att hj�lpa kunderna att spara energi genom olika effektiviseringsl�sningar, t ex genom att g�ra konsumtionen mer synbar och r�dgivning. Den visar ocks� vilka m�jligheter kunderna har att styra elproduktionen mot mer f�rnybar energi och att sj�lv koppla in egen f�rnybar produktion som solceller och vindkraftverk. Enk�tsvaren gav Sala Heby Energi mest po�ng, 25 av 30 m�jliga. Nossebro Energi kom p� andra plats med 23 po�ng, V�rnamo Energi och M�larenergi delar tredjeplatsen med 18 po�ng, t�tt f�ljda av Bj�rklinge Energi, Boo Energi och EON med 17.

Unders�kningen visar att skillnaderna mellan vilka tj�nster som erbjuds �r mycket stora. 69 procent av de tillfr�gade bolagen svarade p� enk�ten och skillnaderna i po�ng �r mycket stor, fr�n 25 po�ng f�r vinnaren och ner till bolag med noll po�ng.

Producera egen el

Enk�ten tar ocks� upp kundernas m�jlighet att producera egen sm�skalig el. �ven h�r finns stora skillnader mellan bolagen. Vissa k�per tillbaka el fr�n kunder som har egen produktion och somliga erbjuder nettodebitering, vilket �kar m�jligheten att f� l�nsamhet i egen produktion. M�nga vill idag producera sin egen el, men har sv�rt att hitta bolag som kan ta emot den mot sk�ligt pris.

- Nettodebitering f�r sm�skaliga elproducenter �r ett viktigt steg f�r att f� fart p� marknaden och f� in mer f�rnybar el i systemet. Vi har sett ett stort intresse fr�n b�de kunder och bolag och hoppas att denna typ av avtal snart ska vara en sj�lvklar tj�nst f�r elkunderna, s�ger Anna Wolf, sakkunnig, energifr�gor, Naturskyddsf�reningen.

L�s hela rapporten " Energismarindex 2011, Elbolag"

F�r fr�gor:
Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsf�reningen, 070- 728 25 85
Anna Wolf, sakkunnig, energifr�gor, Naturskyddsf�reningen 070-954 00 02
Eva-Lena Neiman, vik presschef, Naturskyddsf�reningen, 070-794 04 07

Forskarna oense om GMO-konsekvenser

Sun, 29 May 2011 11:16:00 GMT

Enligt en ny �nnu opublicerad rapport fr�n Finansdepartementet, skriven av den pensionerade professorn Torbj�rn Fagerstr�m, f�rlorar EU miljardbelopp varje �r p� att inte odla genmodifierade gr�dor. Effekterna av GMO-gr�dor �r emellertid l�ngt fr�n entydiga.

- Forskarna �r oense om vilka milj�effekter som kan f�lja vid odling av genmodfierade gr�dor. Studier visar att anv�ndningen av bek�mpningsmedel kan �ka, med �kade skador p� den biologiska m�ngfalden som f�ljd. Andra forskare tar l�tt p� s�dana problem. Vi tycker det viktigt att st�lla tuffa krav p� milj�pr�vningen och odlingen av GMO, s�ger Mikael Karlsson, ordf�rande i Naturskyddsf�reningen.

L�s mer

V�r syn p� genmodifierade gr�dor

F�rsta tr�jorna med Bra Milj�val

Thu, 26 May 2011 13:35:00 GMT

F�r f�rsta g�ngen finns nu en hel tr�jkollektion m�rkt med Bra Milj�val. Tr�jorna har tillverkats med hj�lp av vindenergi och uppfyller en rad tuffa milj�krav.

Det �r m�nga punkter som ska bockas av innan en tr�ja f�r m�rkningen Bra Milj�val. Till exempel f�r inga milj�farliga kemikalier anv�ndas n�r tr�jorna bleks eller f�rgas. Energin som anv�nds vid tillverkningen ska ocks� komma fr�n h�llbara k�llor.

Nu finns f�r f�rsta g�ngen en hel kollektion tr�jor som uppfyller de kraven. Earth Positive heter kollektionen som s�ljs av kl�df�retaget Dynamics. Tr�jorna, som tillverkas med energi fr�n vindkraft, �r helt utan tryck. De s�ljs sedan till profilf�retag som kan s�tta sina egna loggor p� dem.

?Det k�nns bra att f� g�ra ekologiskt h�llbara saker, s�ger Dynamics chef Andy Drake. M�nga m�nniskor tr�ttnar p� att leta l�nge efter milj�v�nliga kl�der och s� ger de upp och g�r och k�per kl�der tillverkade i n�gon sweatshop ist�llet.

Eva Eiderstr�m, som �r chef p� Naturskyddsf�reningens Bra Milj�val-kontor h�ller med:

?Det �r sv�rt att veta vad som �r bra f�r milj�n n�r du v�ljer kl�der. D� �r det bra med en erk�nd oberoende m�rkning som guidar dig.

Du kan k�pa alla m�jliga produkter och tj�nster m�rkta med Naturskyddsf�reningens egen m�rkning Bra Milj�val. Allt fr�n tv�ttmedel och papper till energi och transporter. Men fram till nu har f� kl�desplagg klarat kraven f�r Bra Milj�val. Det �r gl�djande att Dynamics lyckats f� fram en kollektion som klarar kriterierna.

?Alla som milj�m�rker sina produkter visar att de �r �ppna med vad de g�r och att de g�r en anstr�ngning f�r milj�n, s�ger Eva Eiderstr�m.

Dynamics unders�ker nu m�jligheten att �ven g�ra milj�anpassade tr�jtryck.

L�s mer om textil m�rkt med Bra Milj�val
L�s mer om kollektionen Earth Positive

Ny lista med hormonst�rande �mnen

Thu, 05 May 2011 18:52:00 GMT

Ytterligare 22 hormonst�rande �mnen borde tas med i den europiska lagstiftningen om farliga kemikalier, REACH. De presenteras i en ny lista fr�n Kemikaliesekretariatet, ChemSec, som, bland andra, Naturskyddsf�reningen st�r bakom.

De farliga �mnena, sammanst�llda i den s� kallade SIN-listan, presenteras nu i en ny uppdaterad version f�r politiker och tj�nstem�n inom EU.

- M�nga av de �mnen vi f�r fram �r vanligt f�rkommande i konsumentprodukter, som till exempel, kosmetika och solkr�mer. Det handlar om ftalater, parabener och UV-filter, s�ger Frida H�k, projektledare p� ChemSec .

ChemSec har den h�r g�ngen utv�rderat ett 40-tal hormonst�rande �mnen, genom att g� igenom aktuell forskning b�de i Europa och USA. Slutsatsen �r att 22 av dessa �mnen har s�dana egenskaper att de inte borde f�rekomma i konsumentprodukter.

- V�r lista �r inte bara en uppmaning riktad mot EU. Den �r ocks� en signal till de f�retag som vill ha framf�rh�llning och g� f�re. Det finns m�nga som vill ha en beredskap inf�r framtida lagstiftning. De har nytta av v�ra bed�mningar.

L�s mer om SIN-listan p� ChemSec:s webbplats

De 22 nya �mnena p� listan

Snart kan du v�lja milj�m�rkt f�rs�kring

Thu, 07 Apr 2011 09:49:00 GMT

Idag lanserar vi kriterierna f�r milj�m�rkning av sakf�rs�kringar med Bra Milj�val. Det betyder att du f�rhoppningsvis snart kan v�lja en f�rs�kring f�r din bil, din villa eller ditt fritidshus d�r f�rs�kringsbolaget levt upp till krav p� bland annat milj�anpassade kapitalplaceringar och energismarta kontor.

- Milj� har hittills inte varit en konkurrensfaktor f�r f�rs�kringar, s� genom att lansera kriterier f�r f�rs�kringar m�rkta med Bra Milj�val erbjuder vi alla f�rs�kringsbolag en v�g att n� alla milj�aktiva kunder som redan idag v�ljer el m�rkt med Bra Milj�val och mat m�rkt med Krav att �ven kunna k�pa milj�m�rkta f�rs�kringar, s�ger Eva Eiderstr�m, chef f�r Bra Milj�val p� Naturskyddsf�reningen.

Om konsumenterna f�r m�jlighet att v�lja en milj�m�rkt f�rs�kring finns det stora milj�vinster att g�ra. Bil-, villa- och fritidshusf�rs�kringar oms�tter tillsammans cirka 60 miljarder kronor om �ret och en stor del av byggfirmornas och bilverkst�dernas uppdrag handlar om just skadereglering,

- Vi vill att konsumenter ska f� hj�lp att v�lja produkter fr�n bolag som verkligen har anstr�ngt sig. Bra Milj�val kr�ver att de tar sitt ansvar f�r kapitalplaceringarna, kontorens energianv�ndning och n�r den krockade bilen ska repareras. I bilverkstaden och hos byggfirman finns m�nga viktiga resurs- och kemikalieval att g�ra, s�ger Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsf�reningen.

Hittills har inget stort f�rs�kringsbolag valt att profilera sig p� milj�.

- Den milj�medvetna konsumenten har hittills inte f�tt n�gon respons n�r den velat teckna den b�sta f�rs�kringen ur ett h�llbarhetsperspektiv. Nu ger vi f�rs�kringsbranschen en m�jlighet att m�ta den efterfr�gan, s�ger Eva Eiderstr�m.

De h�r kraven st�ller vi p� sakf�rs�kringar m�rkta med Bra Milj�val
Etiska placeringar

Kriterierna f�r Bra Milj�val inneb�r att de f�rs�kringsbolag som vill s�lja produkter m�rkta med Bra Milj�val m�ste ha ett system med etiska aktier och obligationer n�r de f�rvaltar sitt kapital. Till exempel f�r de inte investera i f�retag med verksamhet inom kolkraft, k�rnkraft och uran, vapen, alkohol, tobak och pornografi. F�rs�kringsbolagen ska ocks� aktivt ha ett system f�r att v�lja f�retag med s�rskilt bra verksamheter.

Milj�anpassad skadereglering

Den andra delen av f�rs�kringstj�nsten �r skaderegleringen. H�r st�ller Bra Milj�val krav p� den stora oms�ttning som f�rs�kringsbolagen st�r f�r hos bilverkst�der och byggfirmor. En verkstad som ska reparera en krockad bil g�r enormt m�nga val av reservdelar, kemikalier, material och produkter. �terbruk av delar och material sparar b�de energi och naturresurser.

Personlig milj�coachning

F�r att kunna m�rka f�rs�kringsprodukten med Bra Milj�val ska ocks� f�rs�kringskunderna f� hj�lp med att v�lja milj�bra l�sningar f�r sin bil, sitt hus eller fritidshus.

L�s mer om f�rs�kringar m�rkta med Bra Milj�val

Top Ten - ny sajt hj�lper dig s�nka elnotan

Tue, 29 Mar 2011 09:30:00 GMT

Nu lanserar vi Top Ten Sverige, sajten som listar de energisn�laste produkterna p� marknaden. Nu blir det l�ttare att dra ned p� elnotan och samtidigt skona milj�n.

P� den svenska marknaden finns tusentals olika tv-apparater, lampor, frysar och andra produkter med en gemensam n�mnare; de drar alla el. Mycket el. Genom att anv�nda energisn�la apparater kan du b�de s�nka elr�kningen och g�ra en insats f�r milj�n.

Top Ten Sverige

D�rf�r lanserar vi TopTenSverige.se - en ny sajt som hj�lper dig att hitta de mest energismarta produkterna p� marknaden just nu. Till att b�rja med presenterar vi de b�sta produkterna inom tv, belysning, frys och cirkulationspumpar. Fler sorters apparater tillkommer under �ret. Listorna kommer att uppdateras kontinuerligt s� att nya, �nnu effektivare produkter kan peta ut de gamla fr�n listan.

Top Ten runt om i v�rlden

Top Ten Sverige �r en del av det globala projektet Global Topten Network. I 18 l�nder, bland annat USA och Kina, presenterar Topten de b�sta produkterna ur energisynpunkt p� de nationella marknaderna.

Testa Top Ten idag

Botanisera bland Sveriges mest energismarta apparater h�r: TopTenSverige.se.

Se presskonferensen

Se presskonferensen fr�n lanseringen tis 29 mars h�r

Konsumenter i Europa blir lurade

Mon, 07 Mar 2011 07:00:00 GMT

Den svenska modellen i skogen fungerar inte. Det kan Naturskyddsf�reningen visa idag i den nya rapporten "Under the Cover of the Swedish Forestry Model". Under fyra somrar har f�reningen dokumenterat den svenska skogsbruksmodellen. Resultatet visar att biologiskt v�rdefulla skogar med hotade arter systematiskt huggs ner. Det �r kunder och konsumenter i Europa oftast �r helt omedvetna om.

Internationellt marknadsf�rs den svenska skogsbruksmodellen, som bygger p� kalhyggen med viss naturh�nsyn, som det h�llbara alternativet. I praktiken har dock modellen lett till en stor utarmning av skogens ekosystem, eftersom den till�ter att artrika och biologiskt v�rdefulla naturskogar omvandlas till homogena och lik�ldriga tr�dplantage. Trots att den svenska skogen genomg�r ett ekosystemskifte forts�tter kalavverkningen av v�rdefulla skogar i en mycket h�g takt.

- Sverige ser idag ut att misslyckas med att uppn� milj�m�let "Levande skogar". Det internationella avtalet om skydd av 17 procent av ekologiskt representativa och v�l sammanh�llna ekosystem �r redan idag mycket sv�rt att uppn� n�r det g�ller produktiv skogsmark. Skogsv�rdslagen till�ter b�de avverkning av fj�lln�ra urskogsomr�den och av biologiskt viktiga nyckelbiotoper och det leder till en fragmentering av v�rdefulla skogar, s�ger Karin �str�m, vice ordf�rande, Naturskyddsf�reningen.

Rapporten "Under the Cover of the Swedish Forestry Model" �r en uppf�ljning av f�rra �rets rapport "Cutting the edge - the Loss of Natural Forests in Sweden". Den bygger p� flera �rs f�ltarbete i l�nen G�vleborg, Dalarna, V�rmland, J�mtland-H�rjedalen, V�sternorrland, V�sterbotten och Norrbotten, d�r Naturskyddsf�reningens ideellt aktiva har dokumenterat en stor m�ngd avverkningar av dokumenterat skyddsv�rda skogar. Trots att antalet r�dlistade skogslevande arter har �kat s� har antalet avverkningsanm�lningar av skogar av nyckelbiotopsklass och med hotade arter inte minskat.

- Resultaten av v�ra f�ltbes�k �r mycket nedsl�ende. Trots att de stora bolagen har f�tt f�rhandsinformation om vilka skogar som har h�ga naturv�rden s� har ett stort antal av dessa avverkats. Vi har dokumenterat brott mot certifieringen FSC vid �terbes�k i flera kalhuggna skyddsv�rda skogar. Trots att vi under flera �r anm�lt �vertramp mot certifieringen har vi sett i f�lt att v�ra anm�lningar endast lett till mycket marginella f�r�ndringar i bolagens skogsbruksmetoder. D�rf�r vill vi v�nda oss till konsumenterna i Europa f�r att visa att det svenska virket i m�nga fall h�rstammar fr�n naturskogar med h�ga naturv�rden, s�ger Malin Sahlin, skogshandl�ggare Naturskyddsf�reningen

Rapporten "Under the Cover of the Swedish Forestry Model" sl�pps idag till ett stort antal milj�organisationer samt uppk�pare av svenska skogsprodukter i Europa.

L�s hela rapporten "Under the Cover of the Swedish Forestry Model"

F�r fr�gor kontakta:

Karin �str�m, vice ordf�rande Naturskyddsf�reningen,

073-584 00 17, karin.astrom@naturskyddsforeningen.se

Malin Sahlin, handl�ggare skog, Naturskyddsf�reningen,

070-311 84 51, malin.sahlin@naturskyddsforeningen.se

Louise Wileen Bjarke, presschef, Naturskyddsf�reningen,

070-884 77 28, louise.bjarke@naturskyddsforeningen.se

Fria pressbilder p� skogar och hyggen som f�reningen har bes�kt 2007-2010:

http://picasaweb.google.com/swedishforests2010 http://picasaweb.google.com/swedishforests2009

http://picasaweb.google.com/swedishforests2010
http://picasaweb.google.com/swedishforests4 http://picasaweb.google.com/swedishforests http://picasaweb.google.com/swedishforests2 http://picasaweb.google.com/destroyedforests