Grön guide
Bli inte lurad i möbelaffären
När du ska köpa nya möbler kan du mötas av olika påståenden kring handeln med tropiska träslag. Butikspersonal och importörer försöker ofta rättfärdiga handeln med olika löst grundade eller falska påståenden. Här är några av deras vanliga argument.
”Handeln med tropiskt timmer bidrar till utvecklingen i ursprungsländerna”
I länder som Burma, Indonesien, Malaysia och Kambodja är timmerhandeln en guldgruva för militären och enskilda politiker. Den storskaliga kommersiella handeln med tropiskt trä gynnar sällan den enskilde individen.
”Timret är från plantager eller är odlat”
Kontrollen av detta är många gånger obefintlig och illegal handel är utbredd. Ofta rör det sig trots allt om timmer från naturskog. Även om det skulle vara timmer från plantage är det inte ett självklart miljösmart val. Dels för att man inte vet om plantagerna sköts på ett hållbart sätt, dels för att naturskogar skövlas för att ersättas med plantager. Dessa monokulturer, endast en art, kan aldrig ersätta den tropiska skogens mångfald.
”Efter avverkning ersätter man med återplantering”
De tropiska skogarna är ett känsligt ekosystem. Återplantering i naturskog är en komplicerad process och många gånger kan man inte återskapa den biologiska mångfalden. Dessutom är det ofta de så kallade hårda trädslagen, som vuxit under lång tid och med kraftig dimension, som är de mest eftertraktade kommersiella trädslagen. Dessa ersätts inte lika enkelt genom plantering. Därför är det viktigt att skogsbruket bedrivs på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt för att garantera en bra förvaltning av skogsresurserna.
”Efterfrågan på trädgårdsmöbler i tropiskt trä är stor”
En efterfrågan skapas i de allra flesta fall genom marknadsföring. Trädgårdsmöbler i tropiska träslag har marknadsförts som väderbeständiga och mer lättskötta än möbler av svenskt träslag. När de kom blev de också populära för att de var nättare, och fanns i fler kulörer, jämfört med de trävita traditionella furumöblerna.
Idag är svenska träslag lika vädertåliga som tropiska, tack vare nya behandlingsmetoder. De kommer i fler kulörer, och den lättare designen har visat sig passa även träslag som furu. Även om tropiskt trä kan vara något mer lättskött kräver alla träslag underhåll, var det än kommer från.
”Trädgårdsmöbelindustrin erbjuder tusentals arbetstillfällen”
Det kan stämma i vissa fall, exempelvis vad gäller industri som är knuten till teakplantagerna i Vietnam och Indonesien. Men i länder som Burma, Laos, Kambodja, Malaysia och även Indonesien
förlorar tiotusentals människor, som lever och bor i skogarna, sina försörjningsmöjligheter när naturskogarna utarmas.
Dessutom följer andra allvarliga miljökonsekvenser i spåren av den obegränsade kommersiella avverkningen. Bristande kontroll gör också att risken för att timmer från kontroversiella länder säljs med annat ursprungsland angivet. Teak från Burma är ett exempel där felaktigt ursprungsland ofta uppges.
”Vi har inte rätt att bestämma över på vilket sätt tropikskogsländerna utnyttjar sin skog”
Så är det förstås. Men det är våra val av träsorter som påverkar hur dessa länder vill utnyttja sin skog.
Många tropikskogsaktörer bryter mot lagar gällande både människor och natur. Organisationer som arbetar med miljöfrågor, och för lokal- och ursprungsbefolkningens rättigheter, för en ojämn kamp mot skogsbolag och myndigheter. Det kan vara farligt att kritisera skogsaktörerna och deras verksamhet. I Malaysia har flera personer fråntagits sina pass eller fått reserestriktioner inom landet på grund av sitt engagemang.
Om vi avstår från att köpa produkter i tropiskt timmer som saknar FSC-certifiering blir vi ett stöd för dessa organisationers arbete. Naturskyddsföreningen och andra europeiska miljöorganisationer samverkar också direkt med organisationer i producentländerna för att kartlägga handeln med illegalt avverkat timmer, skogsskövling och för att stärka miljörörelsen på plats.
”Vi har certifikat”
Lita inte på skriftliga eller muntliga försäkringar av återförsäljare eller leverantör om att timret är "bärkraftigt producerat" eller "statligt kontrollerat". Lita inte heller på försäkringar om att produkten är "nästan" eller "snart" FSC-certifierade, eller att området timret kommer ifrån är inne i en "certifieringsprocess" eller liknande. Bakom sådana formuleringar kan det mycket väl dölja sig skövlade regnskogar och illegal avverkning. Tro inte heller på att produkten skulle vara godkänd av någon, ofta namngiven, miljöorganisation. Be att få se en FSC-märkning!
”Vi har spårbarhetscertifikat”
Ett spårbarhetscertifikat (Chain of custody certificate) innebär i princip bara att man kan spåra timrets väg tillbaka till dess ursprung. Det säger inget om skogsbruksmetoder eller om timret är legalt avverkat. För att veta att timret är hållbart producerat krävs även en FSC-märkning.
Förvirrande med spårbarhetscertifikat: Även en FSC-certifierad produkt har spårbarhetscertifikat. Det är ett krav att man har kunnat säkerhetsställa att den råvara man hanterar, från avverkningsplats till slutlig produkt, kommer från en FSC-certifierad enhet.