Medlemsblad höst 2010 - vinter 2011
Detta medlemsblad i PDF-format>>
Ledare: Kommer Skogsstyrelsen att bryta mot lagen?
Sju kilometer norr om Kvikkjokk längs med Kamajokk, mitt i Änokdeltat, har tillstånd sökts för kalavverkning av mer än en halv kvadratkilometer urskogsartad naturskog. Änokdeltat är helt omgärdat av naturreservat, och ligger mitt inne i våra väglösa, milsvida fjällurskogar. Det är nästan en halvmil till närmsta skogsbilväg.
Jag är absolut inte naiv när det gäller våra myndigheters agerande i skogsfrågor, och har själv varit med många gånger då de godkänt avverkningar av skyddsvärda skogar. Men den här gången tänkte jag att Skogsstyrelsen omöjligt skulle ge tillåtelse att plundra fjällnära urskog så långt ut i vildmarken. Någonting måste väl ha hänt de sista tjugo-trettio åren?
Men processen har nu hållit på i ett helt år, och ansökan är varken avslagen eller godkänd. I en skrivelse krävde vi att Skogsstyrelsen skulle tillämpa Skogsvårdslagen, eftersom § 18 uttryckligen säger att avverkningstillstånd inte får ges i fjällnära skogar som är av väsentlig betydelse för naturvården.
Länsstyrelsen, som är berörd myndighet, har gjort bedömningen att Änokdeltat är av väsentlig betydelse för naturvården. Men det verkar inte haft någon större inverkan på Skogsstyrelsen, då distriktsledningen av olika anledningar verkar tro att man kan välja vilka delar av lagstiftningen man vill tillämpa eller inte.
Som jag ser det finns det bara två alternativ för Skogsstyrelsen: antingen följer man lagen, eller så bryter man mot den.
/Daniel Rutschman, ordförande
En naturkämpe har lämnat oss
Profilen och naturkämpen Hans Anderson har gått ur tiden. Hans var med och startade Jokkmokkskretsen av Naturskyddsföreningen och var även aktiv i Naturskyddsföreningens riksstyrelse. Hans naturintresse märks också i hans många böcker och vi är många som även njutit av Hans berättarförmåga på föredrag. Både hans böcker och föredrag präglades lika mycket av natur som kultur, som hur man lever och verkar på den ryska tundran idag och hur man levde i Jokkmokk förr.
Hans fick i juni 2010 glädjen att uppleva att den lokala skogen Talvatisberget lovats skydd för all framtid i form av naturreservat, en skog Hans kämpat aktivt för sedan 70-talet.
Hans sista önskan var att till hans minne gavs en gåva till Steget Före Urskogsfonden (bankgiro 419-8032). Detta inbringade 17 580 kr! In i det sista gjorde Hans en insats för naturen! Vi tackar ödmjukast för förtroendet och hoppas vi kan fortsätta Hans arbete lika framgångsrikt.
/Lars Thomsen
Steget Före
Du som är intresserad av att vara med i skogsgruppen eller kan tipsa om skogar med höga naturvärden är alltid välkommen att kontakta oss. Vill du stödja vårt arbete kan du sätta in ett bidrag på Steget Före Urskogsfonden, bankgiro 419-8032. Kontakta Sonja Kuoljok i Jokkmokk eller Mats Karström i Vuollerim.
Ovanliga djur och växter
Jokkmokk har blivit känd för sin fantastiska natur där nästan vad som helst kan dyka upp. Större turturduva, rosenstare och biätare tillhör de fåglar som bör kunna dyka upp under 2011. Fortsätt att rapportera ovanliga djur och växter. Varje år delar jag ut en naturbok till någon av de personer som rapporterat. Hör av dig till Mats Karström, 0976-10120, mats.karstrom@naturskyddsforeningen.se.
Fjärilssommaren 2010
Sedan några år har jag blivit mer och mer intresserad av vilka dagfjärilar som finns i Jokkmokks kommun.
Mitt nyfunna dagfjärilsintresse ledde 2007 till att jag började inventera dagfjärilar på Gingers och min lilla gård mitt i Vuollerim. Under sommarhalvåret gjorde jag ett 40-tal räkningar då jag noterade arter och antalet individer av varje art. Räkningarna har sedan fortsatt under de följande åren. Inventeringen är ett roligt sätt att se flygtider, antalet individer mm. Redan efter fyra somrar är det tydligt att vitfläckig guldvinge och vinbärsfuks är två arter som ökat betydligt i antal.
Sommaren 2009 lyckades Ginger locka ut mig på små motionsrundor runt byn. För att göra vandringarna roliga tog jag med min fjärilshåv och började göra räkna antalet art- och dagfjärilsindivider. Dessa vandringar gav mersmak och gjorde att jag började se fram mot vad sommaren 2010 skulle kunna erbjuda i fjärilsväg.
Inför fjärilssommaren 2010 var sammanlagt 22 dagfjärilsarter sedda på Lövgården medan 31 arter var sedda inom en mils radie från Vuollerim.
12 april 2010 bjöd på vårvärme och en del sol. Dagen till ära fick jag se årets första fjäril på gården, en tidigt flygande nässelfjäril. Under maj månad sågs många nässelfjärilar medan tosteblåvinge, grönsnabbvinge, aurorafjäril, skogsvitvinge och rapsfjäril sågs mer enstaka på gården. 28 maj gjordes kommunens första vårobservation av vinbärsfuks. 17 juni noterades det rekordstora antalet minst 10 puktörneblåvingar på gården. Även sorgmantel sågs under juni månad. Kring midsommar ökade antalet fjärilsarter, bl.a. tillkom flera blåvingearter.
Det var även kring midsommar som Ginger och jag påbörjade våra fjärilsvandringar kring byn. 3 juli blev en riktig sommardag med sol och värme. Den 5 km långa vandringen genom byns jordbruksmark bjöd på 15 olika fjärilsarter, varav ängssmygare och makaonfjäril var helt nya kommunarter för mig. Den praktfulla makaonfjärilen är landets största dagfjäril och har vid sina fåtaliga jokkmokksbesök främst setts till fjälls. Den trevliga vandringen bjöd även på gulfläckig glanssmygare. Observationen var min första i byn.
Nästa fjärilsvandring gick av stapeln på kvällen 5 juli. Även denna vandring bjöd på en ny bekantskap när en skogsnätfjäril dök upp i vägkanten. Sedan följde några turer utan något mer ovanligt i fjärilsväg. 11 juli tog vi en 8 km lång vandring med två oväntade fynd i form av svartfläckig glanssmygare och ängspärlemorfjäril. Båda arterna är sydliga i sin utbredning och glanssmygaren är tidigare aldrig påträffad i Lule lappmark. Den storvuxna ängspärlemorfjärilen kom även att ses på Lövgården 1 augusti.
Nästa överraskning kom 30 juli när vi begivit oss till grannbyn Padjerim för fjärilspromenad. Vandringen bjöd på mängder av vitfläckiga guldvingar, minst 159 olika individer bokfördes. Den stora överraskningen blev när Ginger upptäckte en oansenlig blåvinge med ljus teckning på undersidan, en hane av den rödlistade arten turkos blåvinge. Fjärilen är endast sedd på ett fåtal platser i hela länet och minskar kraftigt i antal i landet. Fyndet av turkos blåvinge är det första i Lule lappmark.
Vid det här laget hade fjärilssommaren 2010 vida överträffat mina största förväntningar. Döm därför om min stora förvåning när fjärilsturen 5 augusti kom att bjuda på ytterligare två nya vuollerimarter för min del, både silversmygare och påfågelöga. Silversmygaren är i länet bara påträffad till fjälls medan det granna påfågelögat har en sydlig utbredning.
Sommarens största överraskning kom att ske 6 augusti när en vit fjäril landade på gårdens torrbacke. När fjärilen slog ihop vingarna noterade jag en grön undersida, något likt aurorafjäril, varför jag förstod att det måste vara något speciellt. Som tur var lyckades jag fånga fjärilen med håven och kunde bestämma den till grönfläckig vitfjäril, en art som närmast finns på Gotland. Den här individen torde ha flugit fel ännu längre och kommer troligen från de ryska stäpperna vid Kaspiska havet och Aralsjön.
Fjärilssommaren 2010 avslutades med en sen nässelfjäril 11 oktober. Fjärilen påträffades i sovrumsfönstret när den tänkt övervintra inomhus. Det är glädjande att se att nässelfjärilen så snabbt ökat i antal efter att ha varit nästan helt försvunnen 2008. Troligen var det den regniga hösten 2007 som kom att döda nästan samtliga individer.
När jag summerar nu sommarens fjärilsfynd så tror jag mig ha upplevt något helt unikt som knappast kan komma att upprepa sig. Under sommarens 20-talet vandringar har så många som 38 dagfjärilsarter kommit att ses runt Vuollerim. Av dessa 38 arter har 11 varit helt nya vuollerimbekantskaper för mig.
I skrivandes stund känns fjärilssommaren 2011 mycket avlägsen. Trots detta har jag redan börjat längta efter de upptäckter som fjärilssommaren 2011 ska bjuda på. Vilken glädje att kunna bo i en kommun som bjuder på så mycket i naturväg.
/Mats Karström
PS Genom möjligheten att rapportera fjärilar på nätet kan man idag snabbt göra jämförelser både i tid och geografiskt. Gå gärna in på Artportalen för småkryp och jämför själv, www.artportalen.se/bugs och www.artportalen.se/artatlas.asp.