Lär dig känna igen fåglarna

Svartvit flugsnappare
Foto: Sten Gustafsson/Myra

Rödhake
Foto: Krister Fredriksson/Myra

Ladusvala
Foto: Pierre Stjernfeldt/Myra

Rödstjärt
Foto: Kenneth Johansson/Myra

Sånglärka
Foto: Ulf Antonsson/Myra

Tofsvipa
Foto: Sten Gustafsson/Myra

Sädesärla
Foto: Ulf Antonsson/Myra

Sparvuggla
Foto: Kenneth Johansson/Myra

Morkulla
Foto: Kenneth Johansson/Myra.

Pärluggla
Foto: Kenneth Johansson/Myra

/upload/Fotografier/Bildspel/fagelbilder/svartvit_flugsnappare_800x6.jpg/upload/Fotografier/Bildspel/fagelbilder/rodhake_800x600.jpg/upload/Fotografier/Bildspel/fagelbilder/ladusvala_800x600.jpg/upload/Fotografier/Bildspel/fagelbilder/rodstjart_800x600.jpg/upload/Fotografier/Bildspel/fagelbilder/sanglarka_800x600.jpg/upload/Fotografier/Bildspel/fagelbilder/tofsvipa_800x600.jpg/upload/Fotografier/Bildspel/fagelbilder/sadesarla_800x600.jpg/upload/Fotografier/Bildspel/fagelbilder/sparvuggla_800x600.jpg/upload/Fotografier/Bildspel/fagelbilder/morkulla_800x600.jpg/upload/Fotografier/Bildspel/fagelbilder/parluggla_800x600.jpg

Svartvit flugsnappare
Foto: Sten Gustafsson/Myra

Rödhake
Foto: Krister Fredriksson/Myra

Ladusvala
Foto: Pierre Stjernfeldt/Myra

Rödstjärt
Foto: Kenneth Johansson/Myra

Sånglärka
Foto: Ulf Antonsson/Myra

Tofsvipa
Foto: Sten Gustafsson/Myra

Sädesärla
Foto: Ulf Antonsson/Myra

Sparvuggla
Foto: Kenneth Johansson/Myra

Morkulla
Foto: Kenneth Johansson/Myra.

Pärluggla
Foto: Kenneth Johansson/Myra

Nu fylls luften av fågelsång. Medan lövträden ännu bara har knoppar och små blad och innan många fåglar har börjat sjunga, är det också lättast att lära sig urskilja enskilda röster. Lyssna på koltrastens mjuka skymningstoner eller bofinkens vårsignatur.

Om man vill lära sig hur olika fågelarter låter kan man börja med att försöka identifiera en eller några få fåglar som har tydliga melodier. Sedan kan man fylla på med ett par nya arter varje år. Om man börjar med att lyssna på de vanligaste lätena på våren, märker man också lättare när det tillkommer en ny, annorlunda melodi, även om man inte säkert vet vilken art det är.

Naturskyddsföreningens fågel-CD är en bra guide till fågelsången. På den här sidan har vi samlat ett urval av fåglarnas läten. Vill du höra mer så beställ gärna vår fågel-CD i Naturbutiken med inspelningar av Sten Wahlström.

Stannfåglarna börjar sjunga

Talgoxe och blåmes börjar sjunga tidigt, medan snön ligger kvar. De är exempel på vanliga stannfåglar.

Det händer att bofinken också stannar vid fågelbordet över vintern, men de flesta flyttar söderut. Sången, en kort fallande skala med knorr på slutet, är en tydlig vårsignal och bra första melodi att lära sig, liksom koltrastens vemodiga toner.

Grundstämningen hos koltrasten är speciell, med om man lyssnar noga så hör man att olika individer har olika melodier. Sången kan innehålla olika härmljud och variationer. Härmningar av andra fåglars läten kan varvas med toner som liknar glassbilens slinga eller en mobiltelefonsignal.

Pärlande melodi i skymning

Rödhaken kan också stanna över vintern, men sången sätter inte igång förrän det är riktig vår. Den är ganska spröd och kan vara lite svår att känna igen, men brukar starta i skymningen. Tidigt i gryningen börjar den om igen. Den inleds med några karaktäristiska höga toner som övergår i en sångslinga som brukar beskrivas som en porlande bäck av glasklara toner. Förr kallades rödhaken tjäder-klockan, den väckte tjädrarna till vårens spel.

Flyttfåglar som styrs av vädret

Flyttfåglarna kommer tillbaka till Sverige i omgångar. Först kommer de som inte har flyttat så långt över vintern, de har stannat i t ex Danmark, Tyskland och England. Om vädret blir kallare igen, händer det att de vänder tillbaka söderut igen. Sånglärkan och tofsvipan är exempel på sådana "väderfåglar".

Fåglar som styrs av almanackan

Kring april kommer de fåglar tillbaka till Sverige som  övervintrat längre söderut, runt Medelhavet. De verkar inte påverkas så mycket av vädret och kommer ofta vid samma tid, ibland exakt på dagen, varje år. Exempel på almanacksfåglar är sädesärla och svartvit flugsnappare.

Långflygarnas återkomst

Den tredje omgången fåglar kommer mycket långt ifrån Sverige och är inte här förrän omkring 1 maj. De kommer flygande, från sydväst, syd och sydöst. Många av våra sångare kommer från Afrika. Sist av långflyttarna kommer ofta göken och svalorna som tillbringat vintern i Sydafrika.

Fågelsången finns mellan husen

Fågelsång finns inte bara i stora skogar och långt från bebyggelse. Många fåglar sjunger i små naturområden, i parker och mellan husen i bostadsområden. Det går utmärkt att fågelskåda och lyssna på väg till jobb och skola, eller på promenaden till affären.

När fåglarna kommer tillbaka på våren söker de ofta upp den plats där de häckade året innan. Många fågelälskare väntar på att just "deras" sädesärlor eller flugsnappare ska komma tillbaka efter vintern. Ofta så dyker hannen upp först och någon tid senare kommer honan.

Att studera naturen på våren är ett bra sätt att förstå hur saker hänger ihop. De fjärilar som flyger tidigt, som citronfjäril, är arter som övervintrat som färdiga fjärilar. Växter som blommar tidigt hoppas på befruktning av tidiga insekter. Örter som blommar tidigt passar på att utnyttja den sol som når ner innan trädens löv skymmer. Gå ut och lyssna och kika.

Passa på och njut!

I slutet av maj och början av juni är fågelsången så intensiv och blandad att de enskilda rösterna blandas till körverk. Grönskan tätnar samtidigt, så fåglarna blir svårare att upptäcka. Då kan det vara svårt att urskilja enskilda arter för den ovana lyssnaren. Men njuta av sången kan alla!

Senare på sommaren blir sången glesare. Då behöver inte fåglarna sjunga lika mycket, varken för att markera revir eller uppvakta honor. Då har de flesta redan häckat och fått ungar. Ibland hörs små kvittranden och pipanden istället för sång. Det är kontaktläten mellan vuxna fåglar och ungarna.