DJUR & NATUR

Vargen – en del av vår natur

Vargen är en del av den svenska och europeiska naturen. Vi anser att vargen ska få leva i Sverige och att stammen ska få utvecklas så att den klarar att överleva på naturlig väg.

Den licensjakt som inleddes 2010 resulterade i att 27 friska vargar sköts, trots att vargen i Sverige är rödlistad och akut hotad. Jakten inleddes dessutom det år som FN utsett till International Year of Biodiversity. 

Inget vargtätt land

Vargen var i stort sett var försvunnen från vårt land på grund av jakt, men har, efter fridlysning 1966, ökat till som mest drygt 230 individer. Ökningen av gick till en början långsamt, men har efter hand gått lite snabbare. Sverige är ändå inget vargtätt land. I Polen finns minst 700 vargar, i Spanien 2 500 och i Italien 500. Om man räknar antalet vargar i relation till ländernas storlek, kommer Sverige på 21:a plats med 0,5 varg per tusen kvadratkilometer. Spanien har 5 vargar per tusen kvadratkilometer och Grekland 15.  

Inte motståndare till jakt

Under 2008 sköts enligt Naturvårdsverket tio vargar under skyddsjakt, där varje djur kräver ett särskilt tillstånd. Naturskyddsföreningen är inte mot all form av jakt. I vissa fall är skyddsjakt nödvändig. Däremot är vi emot sådan licensjakt på varg som inleddes 2010 och som är till för att hålla vargstammen kvar på 200 individer, och som är följden av den nuvarande rovdjurspolitiken.  

För en del invånare i de få kommuner i landet där vargen etablerat revir har det inneburit stora förändringar. Vargens närvaro har fått konsekvenser för hur får och annan tamboskap måste skyddas. Under 2008 angreps eller dödades 317 tamdjur av varg, enligt statistik från Viltskadecenter.

Vi anser att det är viktigt att fortsätta att förbättra olika åtgärder som stöd för dem som har boskap. Det är viktigt att tamdjursbesättningar i vargområden skyddas med särskilda stängsel mot vargar. Det är också viktigt med snabb och fullgod ersättning för skador på djur.  

Vargen som konkurrent

För jägarna har ökningen av antalet vargar inneburit att det kan vara riskfullt att ha hundar lösa i skogen. Hundar och vargar är släkt och vargar kan uppfatta jakthundar som konkurrenter. Under 2008 angreps och dödades 41 hundar av varg.

Många jägare uppfattar vargen som en konkurrent om villebråd som älg och rådjur, vargens huvudsakliga föda. Trycket på vilt kan bli stort lokalt i en kommun med många vargar, men i ett lite större perspektiv räcker älg och rådjur både åt vargar och människor. Regionalt i Dalarna och Värmland står vargstammen för cirka 3-4 procent av dödligheten av älg, lite mer än trafiken dödar.  

Utredning ändrade inriktning

Riksdagen har tidigare fattat ett beslut om ett etappmål på 200 vargar och att vargstammen därefter skulle tillåtas växa till en nivå som långsiktigt säkerställde varg som en del av den svenska faunan. Det målet förändrades efter riksdagens senaste beslut till att hålla vargstammen konstant på 200 individer. 

Beslutet var ett resultat av en utredning som regeringen tillsatte 2005 för att överbrygga de konflikter och problem som vargarna skapat, men samtidigt se till att vargstammen skulle få fortsätta att växa. Utredaren valde emellertid att istället föreslå att ökningen av vargstammen skulle stoppas och licensjakt på varg införas, något som regering och riksdag alltså sedan också beslutade.

Så här arbetar vi Vi följer noga rovdjurspolitiken genom t ex utredningar. Uppvaktar utredare för att föra fram våra åsikter och påverka förslagen. Har kontakt med handläggare och sakkunniga på miljödepartementet. Skriver remissvar på alla viktiga utredningar som rör natur- och miljöfrågor. När propositioner, dvs regeringens förslag på beslut, ska skrivas, tar vi kontakt med ansvarig minister, i det här fallet med miljöministern (rovdjurspropositionen).  När en proposition slutligen ska behandlas i riksdagen tar vi kontakt med politiker från alla partier för att försöka påverka dem. Vi sprider kunskap och bildar opinion om rovdjur Deltar i offentliga debatter och skriver debattartiklar, blogginlägg och pressmeddelanden. Sitter med i Rovdjursrådet som är tillsatt av Naturvårdsverket på regeringens uppdrag. Där försöker vi påverka tjänstemännen som i sin tur ger politikerna sakunderlag. Sitter med i rådet för De5stora, Rovdjurscentret i Järvsö. Genom engagemanget i De5stora och föreläsningar i bl a skolor sprider vi kunskap om rovdjuren, deras liv och relationen mellan människa och rovdjur.

 

En livskraftig stam

På vetenskapliga grunder har forskare bedömt att en vargstam bör uppgå till minst cirka 500 individer för att vara livskraftig. För att minska risken för inavel som kan slå ut stora delar av stammen är det också viktigt att nya gener tillförs genom vargar som inte är så nära släkt med de övriga svenska vargarna. Det sker idag när det vandrar in vargar från Finland/Ryssland.  

Den jakt som inleddes i början av januari innebar ett stopp för vargens väg mot en naturlig nivå på populationen. Istället för att öka stödet till de människor som upplever att vargen innebär problem för deras dagliga liv, framför allt i de vargtätaste kommunerna i Dalarna, Värmland och Gävleborg, valde regeringen sätta ett tak för antalet vargar, som enligt forskarna är på en alldeles för låg nivå för att vargstammen ska kunna bli livskraftig i framtiden. 

Klagomål till EU-kommissionen

Naturskyddsföreningen anser att beslutet att skjuta de friska vargarna och begränsningen av vargstammen inte överensstämmer med EU:s lagar. Därför lämnar Naturskyddsföreningen tillsammans med WWF och Svenska Rovdjursföreningen in ett klagomål på Sverige till EU-kommissionen. Vi anser att regeringen bör utforma rovdjurspolitiken så att den överensstämmer med EU:s lagar. Vi uppmanar EU-kommissionen att ta upp ärendet i EU-domstolen. Ett beslut i EU skulle tvinga regeringen att ompröva rovdjurspolitiken. 

Både stad och land vargpositiva

Att licensjakten på varg kom till stånd är, anser vi, inte resultat av forskning och sakliga argument om vargstammens utveckling. Det är inte heller en följd av en genomtänkt rovdjurspolitik med tydliga mål, utan av påtryckningar från jägare som har en stark lobbyorgaisation som länge arbetat för att få till stånd en utökad jakt.

I mediadebatten framställs de olika åsikterna om rovdjur som skillnader mellan människor på landsbygd och i städer, men forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att i alla de län som en undersökning om intällningen till varg gjordes, sex län från Gävleborg, Dalarna och norrut, är en majoritet av de tillfrågade positiva till varg, både 2004 och 2009. Även i undersökningsgruppen spridd över hela landet var inställningen övervägande positiv.  

Underminerad trovärdighet

Den svenska licensjakten på varg som inledddes 2010 fick stor uppmärksamhet också i internationell media. Sveriges rykte som föregångare i miljöfrågor inom EU har genom jakten fått sig en allvarlig törn. Det kan underminera trovärdigheten i såväl andra europeiska miljöfrågor som frågor om skydd av hotade arter internationellt.

Det finns inom FN en stor samstämmighet om att arbetet måste stärkas för att stoppa utarmningen av arter. Nya globala mål ska sättas för arbetet. Därför är det särskilt anmärkningsvärt att Sverige beslutar att inleda jakt på ett akut hotat djur 2010, av FN utsett till International Year of Biodiversity.