Vindkraft

Foto: Gunnar Britse

Naturskyddsföreningen anser att vindkraften ska spela en viktig roll i en framtida elförsörjning, baserad på förnybara energikällor.

Naturskyddsföreningens övergripande mål är att komma bort från beroendet av fossila bränslen och kärnkraft. Samtidigt är det nödvändigt att negativa miljöeffekter från elproduktionen minskar. Som ett led i att driva på utvecklingen i den riktningen introducerade föreningen 1996 el märkt med  Bra Miljöval, en miljömärkning av elleveranser. Märkningen ställer också högre krav på de förnybara energikällorna än något annat system.

Sverige har goda förutsättningar

I vår vision svarar vindkraften för minst 7 TWh omkring år 2010 och för kanske 30 TWh år 2030. Riksdagen har antagit ett planeringsmål på 10 TWh till 2015. EU:s mål är att 20 procent av energianvändningen år 2020 ska komma från förnybara energikällor. Utvecklingen i andra länder visar att vindkraften kan leverera. I bland annat Tyskland har en snabb utbyggnad skett och nu ger vindkraften där ca 30 TWh. Tack vare sitt geografiska läge, sin långa kust och sina stora obebyggda områden har Sverige betydligt bättre förutsättningar.

7 TWh från vindkraft motsvarar drygt 5 procent av dagens elförbrukning. Idag levererar vindkraft mindre än 1 procent. Med en starkt ökad produktion från vindkraft är många oroliga över påverkan på landskapsbilden – man ser framför sig en skog av vindsnurror i landskapet. Hur det blir beror helt och hållet på hur kraftverken lokaliseras.

Stor hänsyn till naturvärden måste tas

På ett tidigt stadium bör ”stoppområden” pekas ut. I Skottland har karteringsmetoder för att identifiera potentiella konfliktområden när det gäller fåglar tagits fram, något som är till stor hjälp inte minst för vindkraftföretagen. El märkt med Bra Miljöval innehåller kriterier för lokalisering av vindkraftverk utifrån naturvårdssynpunkt.

Det är vår bedömning är att de flesta miljöproblem som är förknippade med vindkraften kan förebyggas eller minimeras genom en framsynt och väl planerad lokalisering av kraftverken och tillräckliga krav på hänsyn.

Vid en bedömning av miljöeffekterna är det viktigt att anlägga ett helhetsperspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från fossileldade kraftverk.

Vid utbyggnad måste även särskilt beaktas förekomst av nationellt rödlistade arter samt arter upptagna i EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv.

En snabb utbyggnad motverkar klimatförändringarna

Ser man på effekterna på biologisk mångfald kan man inte bara granska de direkta effekterna av själva vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också ta hänsyn till att en fortgående klimatförändring bedöms ha en mycket stark påverkan på de flesta arters livsbetingelser.

En snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige påskyndar avvecklingen av fossilberoendet och bidrar därmed till att motverka klimatförändringarna. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets användningskedja, från brytning till avfall.