Ekonomiska konsekvenser

Foto: Getty Images

2006 presenterades Världsbankens förre chefsekonom den första riktigt stora rapporten om klimatet och ekonomin. Stern-rapportens huvudbudskap är att det är brådskande att hindra klimatförändringarna.

De kommande 10-20 åren är viktigast. Ju längre vi väntar kan problemen för samhälle och ekonomi bli mycket allvarliga, i nivå med de två världskrigen och depressionen på 30-talet. Det kommer att bli svårt eller omöjligt att vända de förändringarna.

Världens största marknadsmisslyckande

Klimatförändringarna är ett resultat av världens största marknadsmisslyckande säger Stern i sin rapport. Kostnaderna för den negativa klimatpåverkan tas inte i beaktande när priser sätts för varor och tjänster etc. Priset för att fördröja klimatförändringarna är 5-20 procent av globala BNP 2050.  En oproportionerligt stor del av kostnaderna kommer att behöva betalas av de fattiga – som i de flesta fall inte bidragit till problemen.

Det blir billigare om vi börjar nu

Naturskyddsföreningen anser att utsläppen måste minska med 40 procent till 2020. Det är mycket bättre att börja med en omställning av bilparken nu istället för att vänta. Vi behöver visa vart vi är på väg – vi måste minska våra utsläpp kraftigt förr eller senare. Ska vi vänta eller göra något nu? Det blir billigare att göra förändringarna långsamt.

Anpassning kräver kraftigt höjt bistånd från väst. Världsbanken beräknar extra kostnader 10-40 miljarder USD per år . Kostnaderna för Katrina uppskattas till 140-200 miljarder USD (av vilka 45 miljarder var försäkrade);
De kraftiga regnen i Bombay juli 2005 medförde 1000 mm regn på 24 timmar. Avloppssystemet hade planerats för max 250 mm. Skadorna uppskattades till 10 miljarder USD. Att utöka kapaciteten hade endast kostat 10 miljoner USD. Många av de extrema väderhändelserna inträffar och kommer att inträffa allt oftare i den fattigare delen av världen där försäkringar är ovanliga och en återhämtning efter skadorna blir än mer problematiska.

Konsekvenser i Sverige

Konsekvenserna drabbar olika delar av Europa olika. I Sverige ökar risken för översvämningar i Mälaren och Vänern mycket. I Stockholm hotas vitala samhällsfunktioner och runt Mälaren och Vänern kan mer än 3,5 miljoner m2 byggnadsyta ställas under vatten. Avlopp, industrier och vattenförsörjningen påverkas kraftigt och flera vägar och järnvägar skulle drabbas av avbrott. I Stockholm finns risk för stopp i all södergående järnvägstrafik om Riddarholmstunneln skulle översvämmas. El-, tele-, vatten- och dataförsörjning riskerar att vattenfyllas. Den totala kostnaden av en översvämning beräknas bli minst 4 miljarder kr, sannolikt betydligt större.

Vänern drabbas också hårt. Nästan 3 miljoner m2 byggnadsyta kan sättas under vatten. Stora delar av Karlstad och Lidköping riskerar att översvämmas men många andra samhällen runt sjön riskerar också skador. Både runt Mälaren och Vänern drabbas jordbruksmark, vägar och järnvägar. Stora basindustrier riskerar långvariga stopp i verksamheten. Sammantaget beräknas kostnaderna till mer än 10 miljarder kr.

Konsekvenser för Europa

I Södra Europa kommer troligen avkastningen av skördarna minska. Fler kommer att dö i värmeböljor och det kommer att bli svårt att turista I södra Europa. Olje- och gaspriserna har dubblats de senaste åren och elpriserna följer efter. Säkerheten i Europa ökar och kostnaderna minskar om vi blir mindre beroende av fossila bränslen, ökar vår användning av förnybara energikällor och effektiviserar vår energianvändning. Energieffektiviseringar är det absolut billigaste sättet att minska klimatpåverkan och har direkt påverkan på plånboken om det så är inom ett företag, en offentlig verksamhet eller ett hushåll.

Kostnaderna för att övergå till ett mer klimatsmart samhälle är små

Globalt väntas det kosta ca 0,5 procent av BNP att investera I ett s.k. low-carbon economy mellan 2013-2030. Detta skulle leda till en minskad BNP-tillväxt globalt på endast 0,19 procent per år till 2030. Denna BNP-uppgift tar inte hänsyn till hälsoeffekter som blir effekten av minskade utsläpp och inte heller energisäkerhet. Kostnaden för ambitiösa utsläppsminskningar är ungefär en procent av global BNP 2050  .

EU-kommissionen har uppskattat att en marginell minskning av koldioxidutsläppen med 10 procent till 2020 skulle generera enorma hälsovinster för EU då åtgärder för minskad klimatpåverkan leder till minskade luftföroreningar. EU-kommissionen uppskattar hälsovinsterna till 8-27 miljarder euro. Eftersom Naturskyddsföreningen anser att minskningen för EU behöver vara betydligt högre än 10 procent till 2020 som i EU-kommissionens exempel skulle vinsterna därför bli mycket större.

Stern identifierar tre huvudområden för att världen ska klara av att komma till rätta problemen; att sätta pris på växthusgaser via skatt, utsläppshandel eller lagar, att stödja innovation samt att vidta åtgärder för att ta bort hinder för energieffektivisering, att utbilda om vad vi kan göra för att komma till rätta med klimatförändringarna.