Organiska miljögifter

En stor skillnad finns mellan naturligt förekommande kemikalier och de naturfrämmande organiska kemikalier som har skapats av människan.

Den snabba teknikutvecklingen har de senaste årtiondena lett till att allt fler organiska kemikalier tillverkas och sprids världen över. Enbart på den europeiska marknaden beräknas 30 000 – 70 000 olika kemikalier vara i omlopp och totalt över 100 000 finns registrerade. Av dessa har knappt fem procent testats avseende miljö- och hälsoeffekter så om resten är farliga eller ofarliga vet vi inte.

industrikemikalier orsakar stora skador i miljön

Industrikemikalier tillverkas för att användas i produktion av varor samt i kemiska produkter. Att de sedan sprids till naturen är ofta oavsiktligt men många av dessa läckage har orsakat stora skador i miljön.

Den första industrikemikalie som plötsligt hittades i höga halter i naturen var PCB som bland annat användes som isolerings- och smörjolja i kondensatorer och transformatorer. PCB påträffades av en slump. När man letade efter rester av DDT i en havsörn hittade man ännu högre halter av ett annat klorerat klorväte som identifierades som PCB. Förutom skador på fåglar orsakade PCB störningar av fortplantningsförmågan hos säl- och utterstammarna i Sverige på 1960- och 70-talen.

Förbjudna kemikalier

Numera är PCB och en del andra skadliga industrikemikalier förbjudna och ersatta med oskadligare alternativ. Trots detta fortsätter de att läcka till naturen och skada hälsa och miljö. Nya kemikalier tillkommer dessutom hela tiden, och med jämna mellanrum upprepas historien. En ny kemikalie börjar massproduceras och visar sig efter en tids användning vara skadlig för hälsa och miljö. Sedan tar det år av forskning och utredning innan användningen av den begränsas eller förbjuds.

Så är fallet med ftalaterna som använts som mjukgörare i plast sedan femtiotalet. Forskare och miljörörelse har länge varnat för bland annat deras hormonstörande effekter men hittills har endast användningen av sex ftalater i leksaker förbjudits. Så är det också med de bromerade flamskyddsmedlen som introducerades på 1970-talet. Forskare och miljörörelse anser att användningen av dessa bromerade kolväten, vars effekter liknar de som dioxiner och PCB har, utgör en miljökatastrof i klass med DDT och PCB. Trots detta var det först 2004 som två av de mest använda bromerade flamskyddsmedlen begränsades inom EU.

Så är det också med de så kallade PFOS-föreningarna som är ett gemensamt namn för flera hundra fluorerade kolväten. För några år sedan uppmärksammades att dessa fanns spridda överallt. I arktiska isbjörnar har man påvisat halter som överstiger alla kända enskilda miljögifter. PFOS är giftigt och misstänks både kunna störa hormonsystemet och orsaka cancer. Vilka kemikalier som kommer att resultera i morgondagens miljökatastrofer vet vi inte med säkerherhet. Men däremot är det säkert att nya miljökatastrofer kommer att uppstå om vi inte lyckas skapa en hållbar kemikaliehantering. I EU är PFOS nu förbjudet inom många användningsområden.

Sprids via luften

De flesta kemikalier sprids via luften långa sträckor i naturen. Halterna i miljön är oftast högst närmast källorna men många flyktiga ämnen eller ämnen som bryts ned långsamt finns nu över hela jorden, från Arktis till Antarktis. Halterna av de flesta kemikalier är generellt sett högre i USA och Asien än i Europa. I Europa är halterna högre i de södra än i de norra delarna.

Även i Sverige återfinns högre halter i de södra delarna eftersom utsläppen alltid har varit större där än i norr. Långväga transporter från Europa och andra delar av världen bidrar också till att kemikaliehalterna är högre i Sveriges sydligaste delar. Medan halterna av numera förbjudna kemikalier som till exempel DDT och PCB sakta sjunker ökar halterna av exempelvis bromerade flamskyddsmedel och PFOS.

Den förorenade Östersjön

I vatten är kemikaliespridningen inte lika effektiv som i atmosfären. På grund av sin låga vattenlöslighet binds de långlivade organiska kemikalierna huvudsakligen till partiklar, som efterhand sedimenterar till botten. I Östersjön, som är nästan helt avskild från övriga delar av världshavet, har organiska kemikalier ansamlats i högre halter än i de flesta andra havsområden. Från förorenade bottnar kan kemikalier läcka tillbaka till vattnet och vidare till luften ännu många år efter det att utsläppen upphört.

De organiska industrikemikalierna läcker ut till naturen under hela sin livscykel, det vill säga vid produktion samt under och efter användning. De största källorna till utsläpp av industrikemikalier är:

• industri- och behandlingsanläggningar,
• hemmen där nästan alla varor innehåller en mängd olika typer av kemikalier samt
• soptippar och sopförbränningsanläggningar.