Skogsindustrierna har fel om klimatet

Njåmmelåive, Storuman

Vi går här igenom några viktiga aspekter på klimat och boreala (nordliga) skogar och reder ut begreppen.

I DN Debatt den 22 december utnämner Skogsindustriernas ordförande Leif Brodén de nyligen havererade klimatförhandlingarna i Köpenhamn till ”en milstolpe”.

Förutom denna lätt originella åsikt framställer branschorganisationens ordförande ökad tillväxt i skogsbruket som lösningen på världens klimatproblem, vilken är en stark överdrift.

Skogsbruk i boreala skogar kan inte lösa klimatproblematiken

De brukade skogarna utgör endast en marginell kolsänka sett över tiden. Väsentligt är vad som händer med kolet när skogen avverkats. Merparten av kolet återgår till atmosfären efter att en relativt kort tid ingått i produkter av trä och papper. Genom eldning eller annan nedbrytning hamnar kolet i atmosfären som koldioxid. Vid deponi av papper och kartong frigörs vid nedbrytningen stora mängder metan, som har ca 30 gånger större klimatpåverkan per kg än koldioxid. Inlagringen av kol i produkter med lång livslängd motsvarar endast en liten del av vad som avverkas. Hållbart skogsbruk (SFM, Sustainable Forest Management) är ett tänjbart begrepp som använts även för att legitimera destruktiva skogsavverkningar. Om detta begrepp används måste det definieras väl!

Gammelskogen är en viktig kolsänka

Liksom tropiska skogar utgör temperade och boreala skogar både stora kolförråd och kolsänkor. Den ökning av kolförrådet i skogsekosystemet som sker i de boreala skogarna, sker huvudsakligen i reservat eller andra områden där skogsbruk inte bedrivs. Genom att öka arealen skyddade skogar uppnås synergieffekter: stärkt biologisk mångfald går hand i hand med klimatnytta.

Ett intensivare skogsbruk – bättre eller sämre för klimatet?

Vissa skogsbruksmetoder påverkar klimatet negativt genom ökad emission av växthusgaser från skogsekosystemet. Gödsling ökar tillväxten men också omsättningen i marken som avger mer koldioxid. Dikning och dikesrensning av våtmarker ger också en ökad tillväxt men samtidigt en kraftigt ökad avgång av lustgas samt metan. Dessutom påverkar kalhyggen i sig klimatet negativt, och skogsbruk med hyggen är den idag helt dominerande metoden i Sverige och större delen av det boreala området. Det finns resultat som tyder på att hyggesfritt skogsbruk i olika former kan bidra till att öka skogens nettoupptag av kol i väsentlig grad.

Biobränslen från skogen kan minska klimatbelastningen

Biobränsle från skogen som ersätter fossila bränslen för uppvärmning och elproduktion, och i framtiden kanske också drivmedel, minskar belastningen på klimatet. Med stor sannolikhet är detta den boreala skogens viktigaste bidrag för att motverka klimatförändringarna. Genom detta kan själva grundproblemet med den globala uppvärmningen angripas: att kol från fossila bränslen ständigt tillförs atmosfären genom eldning av kol, olja och (fossil) naturgas.

Effekt av kolsänkor i boreala skogar ska inte leda till reduktion av, eller ersätta, andra åtaganden

Vare sig effekten av kolsänkor eller biobränslen från skogen som ersättning för fossila bränslen får användas som argument för att reducera åtaganden om utsläppsminskningar eller andra åtaganden för att motverka klimatförändringar. Sverige måste agera för att LULUCF-relgerna  (Land Use, Land Use Change and Forestry) under Kyoto-protokollet utformas så att de minimerar möjligheten för länder att räkna det kol som lagras in i skogar, genom markanvändning, samt är bundet i harvested wood products etc som utsläppsminskningar. Referensnivån för skogen som kolsänka behöver vara en historisk referensnivå, inte en flexibel referensnivå som länderna själva bestämmer utifrån vad som gynnar dem mest.

Skogen måste ses ur ett helhetsperspektiv

Eventuella möjligheter att öka effekten av kolsänkor i boreala skogar genom intensivare skogsbruksmetoder får inte ske på bekostnad av biologisk mångfald, lokal- och urbefolkningars rättigheter eller leda till försämringar av andra ekosystemtjänster än kolinlagring.

Punkterna är hämtade från rapporten från seminariet "Världens skogar – mer än bara kolsänkor" som även tar upp tropiska skogar och finansieringsmodellen REDD.