Palmolja

Palmoljeplantor i Malaysia. Foto: Maria Rydlund

Efterfrågan på ätbara oljor ökar och oljepalmen har av flera skäl blivit en eftertraktad gröda. Samtidigt som plantagen ökar i omfattning ökar också de negativa effekterna på miljö och människor

Den globala efterfrågan på palmolja fortsätter att öka och därmed också behovet av att anlägga nya oljepalmsplantager. Samtidigt som plantagen ökar i omfattning ökar också de negativa effekterna på miljö och människor.

Stora ekologiska värden går förlorade när naturskogar avverkas och ersätts av plantage. Allvarliga konflikter uppstår när mark som nyttjats av ursprungsbefolkning eller lokalbefolkning tas i anspråk av plantagebolagen.

Människor som traditionellt brukat marken fråntas sina rättigheter och förlorar möjligheten att vara självförsörjande. Plantageverksamheten erbjuder ett fåtal arbetstillfällen men sällan för dem som direkt berörs. Problemet är inte själva oljepalmen utan det sätt på vilket den storskaliga produktionen sker.

Oljepalmsplantagerna hotar människor och miljö

Indonesien och Malaysia har blivit världsledande producenter men exemplifierar också de nackdelar som storskalig oljepalmsplantageverksamhet bidrar till. Sociala konflikter och brutala överträdelser av mänskliga rättigheter har följt i spåren av expansionen.

I bägge länderna tog expansionen fart under 60-talet. Gummiplantagen på det malaysiska fastlandet blev allt mer ekonomiskt olönsamma i och med att konkurrensen från syntetiskt gummi ökade. Samtidigt syftade landsbygdsutvecklingsprojekt till att ge fattiga och jordlösa bönder arbete och inkomst genom att anlägga plantage i naturskogar.

Växande opinion mot expansionen

Runt om i Syd växer opinionen mot expansionen av storskaliga oljepalmsplantager. Det är en fråga om att erkänna lokal- och ursprungsbefolkningars markrättigheter; att hindra fortsatt plantageexpansion på bekostnad av dessa grupper; att granska och sätta villkor för finansieringen av plantageverksamheten, vilket ofta involverar utländska investerare; att påverka nationell lagstiftning etc.

Det handlar inte om att bojkotta palmoljan, utan att skapa ett utrymme för att förändra produktionsmetoderna samt, och det kanske viktigaste, att möjliggöra ett lokalt inflytande över produktionen där palmolja integreras i annan produktion och där den nuvarande företagsstrukturen förändras för att ge möjlighet för ökat lokalt inflytande.

Det här gör vi:

Naturskyddsföreningen stödjer och samarbetar med ett flertal organisationer som arbetar med palmoljefrågan i Malaysia och Indonesien. En av organisationerna är indonesiska Sawit Watch. De arbetar bland annat med att

• främja ett hållbart jordbruk där flera olika grödor odlas, istället för ett jordbruk av enorma fält med endast oljepalmer eftersom det innebär stora negativa miljökonsekvenser 
• stärka småproducenter och byar som vill stå utanför palmoljeproduktionen
• stärka småproducenter som vill kunna producera palmolja på ett schysst sätt
• se över arbetsförhållanden, exempelvis kemikaliehantering och svart arbetskraft
• försvara mänskliga rättigheter, som alltför ofta överträds av palmoljeföretag och tillhörande säkerhetsstyrkor
• lösa konflikter mellan bybor och palmoljebolag - konflikter som ofta innebär brutala övergrepp och även dödsfall
   

Sawit Watch är aktiva inom RSPO - Roundtable on Sustainable Palm Oil. Det är en organisation och ett certifieringsverktyg för palmoljeproduktion. Även om RSPO inte garanterar en hållbar produktion i dagsläget har Sawit Watch valt att vara medlemmar. De hoppas att ett aktivt deltagande kan vara en av nycklarna till en förbättrad palmoljeindustri på sikt.