Sveriges bästa naturvårdskommun 2014

Naturen är för de flesta en viktig del av ett bra liv. Kommunerna har en nyckelroll i att planera hur mark och vatten används. Men hur duktiga är kommunerna egentligen på naturvårdsarbete? Naturskyddsföreningen har frågade - och fick svar. Genom en omfattande enkät tog vi reda på vilka kommuner som är bäst och sämst på att skydda, vårda och förvalta värdefulla områden.

Barn mår bra av natur på gångavstånd från skolor och förskolor.

För att få en helhetsbild av hur det står till med naturvårdsarbetet i Sveriges kommuner gjorde vi 2014 en omfattande enkät. Hela 208 av landets 290 kommuner (72 procent) svarade. Frågorna som vi ställde handlade om en rad olika saker som är viktiga för ett bra naturvårdsarbete, bland annat kunskap om olika typer av naturvärden samt skyddade områden, strandskydd, skolornas och förskolornas tillgång på natur och antal tjänster i kommunen för arbete med frågorna.

När vi summerar alla svar kan vi gratulera Huddinge kommun till förstaplatsen med imponerande 43 poäng av maximalt 45. Huddinge följs av Lomma och Helsingborg med 39,5 poäng på delad andraplats samt Bromölla och Täby med 34 poäng på fjärdeplats.

Natur nära bidrar till ett bra liv

Att ha tillgång till natur är för de allra flesta en viktig del i ett bra liv. Om alla barn ska få möjlighet att uppleva och lära känna naturen, måste den ligga nära och inbjuda till lek och upptäckter både på skoltid och fritid.

Vi vill att medborgarna ska ha tillgång till närnatur och vi tror på att kommunerna kan bidra till att nå nationella miljömål genom ett aktivt naturvårdsarbete, oavsett var i landet en kommun ligger. Vi vill genom vår undersökning uppmuntra dem som gör bra insatser och utmana dem som fått mindre bra resultat i vår enkät.

Utöver den sammantagna rankningen uppmärksammar vi även de kommuner som kommit längst inom de olika delområden som enkäten omfattar.

Många har kommit en bra bit på väg

Naturskyddsföreningens granskning visar att många kommuner kommit en god bit på väg mot ett bra naturvårdsarbete. De har både satt upp mål, kartlagt vilka värden som finns i naturen och kan med detta som utgångspunkt främja både biologiska värden och värden för friluftslivet. De flesta kommuner har också tagit ställning till hur mycket natur som behöver skyddas, särskilt när det gäller biologiska värden.

Många tendenser är oroande

Trots att en hel del är positivt, visar resultaten också en på många sätt oroande bild av kommunernas naturvårdsarbete.

Hela 143 kommuner (69 procent av dem som svarat) når inte upp ens till hälften av de möjliga poängen (22,5) och 35 kommuner har bara skrapat ihop tio poäng eller färre.

Tänkbara orsaker till resultatet kan vara att politiker och/eller tjänstemän inte har tillräcklig kunskap, eller att det saknas tillräckliga resurser för att skapa de förutsättningar som behövs för riktigt bra naturvård.

En annan bidragande faktor som påverkar kommunernas arbete kan vara att lagstiftningen är otillräcklig och att det inte finns tydliga riktlinjer för kommunerna. Många saknar också en tradition att arbeta med naturvårdsfrågor. Ytterst måste det ses som ett uttryck för bristande politisk vilja.

Nedslående resultat

Det här är några av enkätens resultat som vi anser är nedslående:

•39 procent av kommunerna får 0 poäng på delområdet som handlar om inventering och kartläggning av biologiska värden, värden för friluftsliv samt värden för barn.

•Mer än hälften (56 procent) har inte kartlagt mer än högst en fjärdedel av kommunens natur med utgångspunkt i värden för barn och skola.

•26 procent av kommunerna saknar både mål, policy och handlingsprogram för såväl biologiska värden som värden för friluftslivet.

•45 procent av kommunerna har skydd för mindre än fem procent av sin totala areal.

•Mer än hälften av kommunerna för ingen dialog alls med markägare och drygt 40 procent saknar dialog med ideella organisationer.

Förutsättningarna för naturvårdsarbetet är väldigt olika i landets kommuner. Det innebär att resultaten från enkäten ska användas med försiktighet när det gäller jämförelse mellan enskilda kommuner. Mycket handlar dock om ambitionsnivå, politisk vilja och prioriteringar.

Storstadskommunerna kommer högt

De kommuner som är bäst på de gröna frågorna ligger påfallande ofta i storstadsområden. På vår topp-lista är det stora flertalet kommuner i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. De tio kommuner som har störst folkmängd har i genomsnitt 25,7 poäng, jämfört med 18,8 poäng i genomsnitt för alla kommuner.

Vi hoppas att enkäten bidrar till uppmärksamhet och debatt om kommunernas arbete med naturvårdsfrågor och att fler kommuner arbetar för att uppnå miljökvalitetsmål och friluftslivsmål rörande biologisk mångfald och värden för friluftsliv.

Politiker - öppna ögonen

Människors ökade miljöintresse borde vara en viktig del av varje kommuns profileringsstrategi. I valet till Europaparlamentet belönades de partier som satsade på miljöfrågorna. I höstens val tror vi att väljarna kommer att göra samma sak med de politiker som prioriterar tillgång till natur och naturupplevelser.

Naturskyddsföreningen vill att politikerna ska öppna ögonen för behovet av ökade resurser till kommunernas naturvårdsarbete. Detta är angeläget, både för naturen, mångfalden och människors välbefinnande.

Pressmeddelandet hittar du här >>

Undersökningen presenteras också på Svenska Dagbladets debattsida.

Hela debattartikeln finns att läsa här >> 

Bli medlem

Bli medlem i Naturskyddsföreningen och stöd kampen för natur och miljö. Tillsammans har vi kraft att förändra.