Fem naturskyddare att lägga på minnet

Inför Internationella kvinnodagen vill vi uppmärksamma några handlingskraftiga kvinnor som sticker ut i kampen för en grönare, skönare jord – fem naturskyddare som gjort vår värld både grönare och mer rättvis.

Prisbelönta Yuyun Ismawati kämpar för att minska användningen av kvicksilver, som kan ställa till stor skada på både miljön och hälsa, i världen.

Foto:

Rättigheter: Goldman Environmental Prize
Artikel

Chandrika Sharma

 

Chandrika Sharma från Indien är känd över hela världen för sin kamp för småskaliga fiskares rättigheter. Hon var särskilt hängiven sitt arbete med att lyfta och stärka kvinnors roll inom fisket. Under sin tid som generalsekreterare för Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation International Collective in Support of Fish Workers (ICSF) ledde hon arbetet med att ta fram internationella riktlinjer för ett hållbart småskaligt fiske – de första i sitt slag.

Chandrika Sharma var ombord på flyg MH370 som tragiskt försvann i Indiska oceanen den 7 mars 2014. Men hennes gedigna kamp lever vidare. I juni 2014 antogs riktlinjerna av FNs livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, en förtjänst som till stor del kan tillskrivas Chandrikas långa och outtröttliga arbete. 

Chee Yoke Ling

Chee Yoke Ling, jurist med internationell rätt som specialitet, är ledare för Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Third World Network (TWN) och hedersmedlem i Naturskyddsföreningen. Engagerad i klimatfrågor, biologisk mångfald och globaliseringens effekter, med fokus på låginkomstländer, utvecklingssamarbete och internationella miljö- och handelsavtal.

– Min son älskar fotboll. När Zlatan gör mål håller alla andan. Men det är lika viktigt att se till att spelreglerna följs och att de är lika för alla och inte ändras hela tiden. Annars kan inte ens Zlatan göra mål, säger Yoke Ling.

Genom sitt arbete med Third World Network lyfter Yoke Ling viktiga frågor om miljö, rättvisa och utveckling i internationella handels- och miljöavtal, som sätter spelreglerna för handel och miljöfrågor.

– Demokrati är en färskvara, som vi ständigt måste kämpa för, menar Yoke Ling.

Om Klimatet, den globala ekonomin och Zlatan: Filmklipp från Yoke Lings tal på höstkonferensen 2012.

Yuyun Ismawati

Yuyun Ismawati från Indonesien är miljöingenjör, en av grundarna av Balifokus Foundation och mottagare av Goldman priset 2009. Hon är också medlem i styrelsen för det internationella kemikalienätverket IPEN, som samarbetar med Naturskyddsföreningen. En av hennes hjärtefrågor är utfasningen av kvicksilver i världen.

Småskalig, och ofta illegal, guldutvinning involverar 10-15 miljoner människor världen över, varav fem miljoner är kvinnor och barn. De flesta av dem lever i fattigdom och jobbar under närmast slavliknande förhållanden helt utan skyddsåtgärder och miljöhänsyn.

För att utvinna ett enda kilo guld används tre kilo kvicksilver i denna typ av guldutvinning. Utsläppen är väldigt giftiga, både för människors hälsa och för miljön, och bryts inte ner i naturen.

Yuyun Isamwati är en nyckelperson som med civilsamhällets perspektiv har påverkat regler om kvicksilver och guldutvinning i den nya globala kvicksilverkonventionen (Minamata Konventionen). 

Jannie Lasimbang

“Järnladyn” Jannie Lasimbang är en framstående förespråkare för mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter. Hon är själv en medlem av urfolket Kadazan, en av 39 urfolksgrupper i Sabah, Borneo, Malaysia. Jannie Lasimbang är sedan länge engagerad i Asia Indigenous Peoples Pact och Partners of Community Organizations (PACOS TRUST) i Sabah.

– Både företag och myndigheter borde respektera urfolks rätt till land för att undvika långa och kostsamma domstolsprocesser, menar Jannie Lasimbang.

Jannie Lasimbangs arbete är viktigt för att stärka kampen mot palmoljeföretag och andra som expanderar sin verksamhet utan tillräcklig hänsyn till landrättigheter och principen om fritt och informerat samtycke (Free, Prior and Informed Consent).

Joan Carling

Miljöaktivisten Joan Carling från Filippinerna kämpar för mänskliga rättigheter, inklusive kvinnors rättigheter, rätt till land och urfolks rättigheter. Hon är före detta Generalsekreterare för Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Asia Indigenous Peoples Pact (AIPP).

– Vad som sker med landet påverkar kvinnorna hos urfolk mycket djupt. När de förlorar sitt land är det som en fisk som kastas upp på torra land, säger Joan Carling.

Joan Carling har jobbat med landrättigheter i över 20 år. Genom sitt arbete för AIPP har Joan Carling hjälpt till att bygga ett nätverk av ursprungsbefolkningar, inklusive kvinnor, i Asien.