Hormonstörande ämnen

Ett hormonstörande ämne kallas ett ämne som stör de hormonella systemen i kroppen. Dessa system reglerar allt från hunger och sömn till fertiliteten. Det har hittats kopplingar mellan hormonstörande ämnen och bland annat diabetes typ 2, fetma, hormonrelaterad cancer, svårighet att få barn, hjärnans utveckling, astma och allergi. 

Artikel

Ett hormonstörande ämne kallas ett ämne som stör de hormonella systemen i kroppen. Dessa system reglerar allt från hunger och sömn till fertiliteten. Det har hittats kopplingar mellan hormonstörande ämnen och bland annat diabetes typ 2, fetma, hormonrelaterad cancer, svårighet att få barn, hjärnans utveckling, astma och allergi. 

Hormonstörande ämnen fungerar annorlunda än många andra miljögifter.  Hos mer klassiska miljögifter är det möjligt att fastställa ett gränsvärde med relativt stor tillförlitlighet, det vill säga vilken halt som det anses vara säkert att utsättas för, eftersom giftigheten ökar ju mer man får i sig. Men forskare blir allt mer eniga om att detta är mycket svårare för hormonstörande ämnen. Dessa ämnen uppvisar en dos-responskurva där låga halter kan sätta igång fysiologiska processer i kroppen, medan högre halter inte gör det. Därför anser Naturskyddsföreningen att man tills vidare ska tillämpa försiktighetsprincipen och reglera ämnen som anses vara hormonstörande i konsumentprodukter, eftersom det idag inte finns några säkra gränsvärden för hormonstörande ämnen.

 

Att som foster och barn ha konstant låga doser av hormonstörande ämnen i kroppen kan äventyra utvecklingen av hjärnan och andra viktiga organ, inklusive könsorganen. Läs mer i WHOs rapport om hormonstörande ämnen. Till skillnad från cancerogena ämnena, där många av de farligaste är förbjudna och de näst farligaste är reglerade så vi inte ska utsätta oss för dem, är hormonstörande ämnen inte reglerade alls. De har hamnat mellan stolarna i en politisk process på EU-nivå.  Det alla väntar på är att EU-kommissionen ska bestämma hur man ska definiera ett hormonstörande ämnen, en definition som egentligen skulle ha varit på plats för över ett år sedan (december 2013). Efter påtryckningar från 

Förslag på definition av hormonstörande ämne:

Ett utifrån kommande ämne som påverkar hormonsystemet och ger allvarliga hälsoeffekter hos individen, dess avkomma eller (del)populationen.

industrin gör kommissionen nu istället en konsekvensanalys för att se vad kostnaderna skulle bli (för företagen) beroende på de olika förslagen som finns på definition. Konsekvensanalysen borde självfallet göras från andra hållet: vad blir konsekvensen på människors hälsa och vår natur om vi fortsätter använda hormonstörande ämnen? 

Hormonstörande ämnen är ett samhällsproblem

Hormonstörande ämnen är ett ökande samhällsekonomiskt problem, då ökad ohälsa leder till ökade sjukvårdskostnader. Nordiska ministerrådet släppte nyligen en rapport där de beräknat kostnaderna för fyra sjukdomar som påverkar den manliga reproduktionshälsan. De hormonstörande ämnena bidrog med en kostnad av 330 miljoner kronor per år för dessa fyra sjukdomar i de nordiska länderna. Rapporten berörde alltså bara fyra sjukdomar, och bara män. Läs mer om hormonstörande ämnen och mäns fertilitet i Rädda Mannen.

Även HEAL (Health and Environment Alliance) har tittat på samhällskostnaderna för hormonstörande ämnen. De har räknat på nio olika negativa effekter som koppats till hormonstörande ämnen och kommit fram till att hormonstörande ämnen bidrar med kostnader på 31 miljarder Euro, eller nära 300 miljarder kronor, per år för EU. 

Och det är inte bara människor som påverkas, utan även djur och därmed vårt ekosystem. Det finns alltså mycket som visar på att vi måste minska vår användning och spridning av de hormonstörande ämnena. Naturskyddsföreningen jobbar hårt för att öka trycket på både Sverige och EU, samtidigt som vi försöker lyfta frågorna hos allmänheten. Vi vill inte vänta längre. 

Vad gör Naturskyddsföreningen?

EU-kommissionen måste snarast bestämma sig för hur man ska definiera ett hormonstörande ämnen. Bland annat har Naturskyddsföreningen tillsammans med andra europeiska miljöorganisationer fått över 20 000 privatpersoner att svara på en EU-remiss om definitionen av hormonstöande ämnen. Det visar EU-kommissionen att detta är en fråga som folket bryr sig om! Naturskyddsföreningen har också deltagit som remissinstans både rörande hormonstörande ämnen generellt och enskilda hormonstörande ämnen specifikt. Vi fortsätter att ha en löpande dialog med politiker och myndigheter. 

Vilka ämnen är hormonstörande och hur kan man undvika dem?

Som privatperson kan man försöka undvika de hormonstörande ämnen som vi känner till finns omkring oss. De hormonstörande ämnen man oftast pratar om tillhör grupperna bromerade flamskyddsmedel, ftalater, nonylfenol och parabener, samt ämnet bisfenol A, De förekommer i våra vardagsprodukter, vilket flera undersökningar visar.

Bisfenoler
Bisfenol A är den mest kända bisfenolen och finns bland annat i plasttallrikar och plastglas gjorda av polykarbonat, på insidan av metallförpackningar för livsmedel, i tandfyllningsmaterial och i kvitton. Undvik polykarbonatplast i kontakt med livsmedel, laga tänderna med glasjonomer om du är barn eller gravid samt försöka undvika direkt hudkontakt med kvitton. 

Bromerade flamskyddsmedel
Flamskyddsmedel används för att minska föremålets förmåga att övertändas om den utsätts för en gnista. Det är framförallt stoppade möbler och elektroniska produkter som är flamskyddade. Bromerade flamskyddsmedel var mycket vanligt förr, men börjar nu ersättas av kväve- eller fosforbaserade flamskyddsmedel. Undvik i första hand bromerade flamskyddsmedel och i andra hand så kallat halogenerade flamskyddsmedel. Ofta kan alternativa material, så som tyg av ull istället för bomull eller polyester, göra produkten lika säker.

Ftalater
Ftalater används dels som mjukgörare i plast, framförallt i PVC, men även i färg för sin vidhäftningsförmåga. Det finns många ftalater och alla anses idag inte vara lika problematiska. De farligaste ftalaterna kan man undvika genom att fråga i butik om varan man tänkt köpa innehåller något ämne på Kandidatlistan, då de farligaste ftalaterna nu är med på Kandidatlistan. Mer info hittar du här. De farliga ftalaterna kan förekomma ibland annat mjukgjord PVC som finns i t.ex. plastgolv, tapeter, färg, konstläder/fuskskinn, elkablar/elsladdar och äldre mjuka plastleksaker

Nonylfenol och nonylfenoletoxilat
Nonylfenoletoxilat används bland annat i rengöringsmedel och färg. Ämnet är förbjudet inom EU och kommer till oss genom import av kläder och textilier. Nonylfenoletoxilat bryts ner till nonylfenol som är svårnedbrytbart, giftigt för vattenlevande organismer och misstänkt hormonstörande. För att undvika nonylfenoletoxilat kan man köpa textil tillverkad inom EU, eller som är märkt med GOTS, EU-blomman eller Oeko-Tex 100. 

Parabener
Parabener används som konserveringsmedel i bland annat kosmetika och hygienprodukter för att förhindra bakterie- och mögeltillväxt och därmed förlänga hållbarhetstiden hos produkten. Varianterna propylparaben och butylparaben har visat sig vara hormonstörande och bör undvikas. Välj i första hand produkter märkta med Bra Miljöval eller Svanen, då dessa är fria från dem och även uppfyller en rad andra hårda hälso- och miljökrav. I andra hand, läs på innehållsförteckningen och undvik produkter innehållande propyl- och butylparaben. 

Hej då miljögifter!

Vill du också vara med och detoxa planeten? Var med och bidra till vårt arbete för en giftfri vardag.