Intressanta mål utan medel

Regeringens vårproposition innehåller några intressanta nya perspektiv, men ger upphov till frågor om hur förslagen ska följas upp och finansieras.

Pressmeddelande

Två intressanta nyheter i regeringens vårproposition är att regeringen i år introducerar en miljöbilaga samt lanserar nya mått på välfärd som inte baseras på BNP per capita.

Miljöbilagan är i princip helt fokuserad på klimatfrågor och lyfter två viktiga fokusområden; konsumtion och transporter. Ur ett konsumtionsperspektiv har Sverige bland de högsta utsläppen per capita i världen. I strid med den allmänna uppfattningen minskar svenskarnas klimatpåverkan inte alls.

 Konsumtionsutsläppen är inte enbart ett ansvar för enskilda konsumenter utan i allra högsta grad även för politiken. Det är nu angeläget att etablera ett politiskt mål om att minska konsumtionens klimatpåverkan och till det koppla skarpa styrmedel. Att mäta och redovisa är ett viktigt första steg, men vi måste också göra något åt problemen, säger Johanna Sandahl ordförande för naturskyddsföreningen.

I vårproposition aviseras insatser för klimatet via regeringens satsning Klimatklivet. Regeringen ger uttryck för höga ambitioner på klimatområdet, och har hittills under mandatperioden sjösatt många utredningar och presenterat förslag. Ett välkommet förslag till klimatpolitiskt ramverk har lagts fram till riksdagen.

 Men det är problematiskt att transportpolitiken fortfarande utgår från prognoser istället för mål. Med en sådan utgångspunkt är det mycket svårt att vända negativa trender.

 Utöver en halv miljard till Klimatklivet har i stort sett inga förslag på klimat, energi och transportområdet tagit sig in i budgeten. Vi saknar flygskatt, bonus malus, kilometerskatt med mera i budgeten. Regeringen bör öka tempot på transportsidan. Klimatet väntar inte, säger Johanna Sandahl.

Nya mått för välstånd
Det är ett viktigt tillskott att måttet för välstånd nu kompletteras med indikatorer för luft- och vattenkvalitet, effekter av kemikalier, mått för skyddad natur och utsläpp av växthusgaser. Men det ger anledning till en del frågor.

 Sammanfattningsvis är vi positiva till att bredda välfärdsmåtten. Det skickar en viktig signal och tydliggör att även miljöfaktorer påverkar vårt välstånd. Förslaget ger dock upphov till en rad frågor. Hur är det t ex tänkt att de nya välfärdsmåtten ska användas? Kommer de att vara vägledande för framtida budgetanslag? För att de nya välståndsmåtten ska bli relevanta behöver de följas upp under lång tid, och det framgår inte huruvida synsättet är förankrat hos de andra partierna i riksdagen, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Anslagen till miljö- och naturvård matchar inte miljömålen
Här beräknar regeringen en sänkning med 800 miljoner från 2017 till 2018. Även för åren 2019 och 2020 beräknas lägre nivåer anslås än innevarande år.

 Regeringens aviseringar om att miljömålen ska nås måste följas upp med ekonomiska anslag. Anslagen för skydd och vård av värdefull natur är avgörande för att nå miljömålen, men de ligger på ungefär samma procentuella nivå som 2005.

 Det finns en skillnad mellan vad regeringen säger och vad regeringen gör budgetmässigt i förhållande till riksdagens miljömål. Naturskyddsföreningen efterlyser en ökning av anslagen till miljö- och naturvård med minst 500 miljoner kronor, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

 

KONTAKT
​Jesper Liveröd, press- och pr-chef Naturskyddsföreningen 072 250 63 38

Bli medlem - rädda klimatet

Vi är 226 000 medlemmar som pushar på för en tuffare klimatpolitik. Du kan göra oss ännu starkare för 24 kr/mån.