Så kan Sverige hjälpa den globala energiomställningen

Sverige har beslutat att samla ihop 4 miljarder kronor i klimatbistånd via FN:s Gröna klimatfond men under 2015 bidrog vi bara med 250 miljoner. Hur ska vi kunna hålla vårt löfte och varför är det så viktigt att vi bidrar? Meena Raman från Third World Network (TWN) har suttit som representant i Gröna klimatfondens styrelse och ger här sin syn på saken.

Artikel

På klimatmötet i Köpenhamn 2009 enades världens länder att samla ihop 100 miljarder dollar om året från 2020 i klimatbistånd. Det gäller både lån och bidrag och pengar från såväl stater som privata givare. En betydande del pengarna ska gå via FN:s Gröna klimatfond men hittills har bara drygt 10 miljarder dollar kommit in. Fondens uppdrag är att stödja utvecklingsländer genom pengar till klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser. 

Sveriges regering har beslutat om att bidra med fyra miljarder kronor till Gröna klimatfonden. De pengarna ska vara utöver biståndet. Sverige lovar mest pengar per person av alla givarländer men det är oklart om och hur Sverige kommer leva upp till sitt löfte.  

Meena Raman, varför är det viktigt att rika länder hjälper till och finansierar utbyggnaden och omställningen av förnybar energi i utvecklingsländer? 

I många utvecklingsländer är det fortfarande dyrt med förnybar energi jämfört med energi från fossila energikällor. Vi vet att alla länder måste ställa om till förnybar energi men för en del utvecklingsländer kommer detta endast att vara möjligt med hjälp av extern finansiering.  Dessa länder har begränsade resurser som behövs framförallt för att tillgodose befolkningens grundläggande behov av sånt som bostäder, hälsa, utbildning, sanitet etc. Utbyggnaden och omställningen till förnybar energi kräver resurser som länderna inte har och kommer därför inte att ske utan stöd i form av tekniköverföring och finansiering från de rika länderna. 

Varför är den Gröna klimatfonden viktig?

Den Gröna klimatfonden ligger under FN:s klimatkonvention och inrättades efter påtryckningar från utvecklingsländer som såg behovet av en särskild fond för att hjälpa dem att begränsa utsläppen av växthusgaser samt hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Till skillnad från tidigare fonder för klimatfinansiering betonades vikten av att medlen skulle vara lättillgängliga. Klimatavtalet som det beslutades om i Paris bygger på länders nationella klimatplaner och finansiering via Gröna klimatfonden är viktig för att na ska kunna genomföra de åtaganden som de presenterat i sina planer. Detta gäller projekt både för att minska utsläppen, vilket innefattar utbyggnaden av och omställningen till förnybar energi,  och för att kunna anpassa sig till de negativa effekterna av klimatförändringarna, såsom torka, översvämningar, cykloner, havsnivåhöjning etc.

På vilket sätt kan Gröna klimatfonden bidra till klimaträttvisa? 

Eftersom rika länder historiskt sett har bidragit mer till klimatförändringarna så har de ett större ansvar att bidra med resurser till fonden. Detta bidrar till klimaträttvisa då det möjliggör för  utvecklingsländer som inte själva har resurser att ta itu med klimatförändringarna. 

Den Gröna Klimatfonden har ett regelverk för att se till att ekonomiska, miljömässiga och sociala krav uppfylls innan ett projekt får finansiering. Naturligtvis har även det civila samhället i länder där projekten genomförs en viktig roll att spela för att påverka och bevaka så att fondens pengar används i rätt syfte och på rätt sätt.  

Varför är det viktigt att Sverige håller sitt löfte om sitt bidrag till Gröna klimatfonden? 

I internationella samanhang ses Sverige ofta som ett föregångland.  Därför är det viktigt att Sverige håller sitt löfte.  Annars kommer inte andra länder att känna sig  tvingade att leva upp till sina åtaganden eller höja sina ambitioner.

Sverige har just nu en plats i fondens styrelse, vad är ditt budskap till Sveriges representant? 

Det är viktigt att förstå de utmaningar som står inför och att stärka deras kapacitet och ägandeskap så att de själva kan genomföra klimatåtgärder. Alltför ofta ligger fokus på att internationella organ eller att utländska företag ska genomföra klimatåtgärder i . Ett sådant tillvägagångssätt kommer inte att hjälpa. Länder måste själva känna ägarskap för genomförandet av sina klimatåtgärder i utvecklingsländer. Därför är det viktigt att se till att medel ställs till deras förfogande så att de själva kan genomföra anpassnings- och utsläppsminskade projekt. Det är samtidigt viktigt att länder har en ambitiös klimatpolitik, har strategier och åtgärder på plats, och ett starkt civilsamhälle som är engagerat på nationell nivå. Ju mer länderna är med och påverkar dagordningen för sin egen utveckling, desto bättre resultat kan vi förvänta oss.

Bli medlem - rädda klimatet

Vi är 224 000 medlemmar som pushar på för en tuffare klimatpolitik. Du kan göra oss ännu starkare för 24 kr/mån.