Skippa fuskgranen i jul

En plastgran är sämre än en riktig gran. Den skeppas ofta från andra sidan jorden, och risken är stor att den innehåller farliga kemikalier.

Debattartikel

Har du tänkt att gå ut och skaffa en gran ikväll? En gran av plast är inget för en grön jul. En fuskgran är sämre än en riktig, även om du använder den i många år. När produktionen, hälsan, transporterna och mängden giftiga kemikalier som frigörs vid förbränningen räknas in är plastgranen ett mycket sämre alternativ.

Till skillnad från granen som kan växa i princip runt knuten transporteras plastgranen ofta från andra sidan jorden, och risken är dessutom stor att den innehåller farliga kemikalier.

De flesta plastgranar är gjorda av PVC-plast som ofta innehåller både mjukgörande ftalater och flamskyddsmedel. Ftalater och flamskyddsmedel kan vara hormonstörande, beteendestörande och cancerframkallande, och självklart inga roliga kemikalier att ha i sitt hem. Enligt Kemikalieinspektionen borde vi undvika flamskyddsmedel, men idag finns det flera hundra olika sorter och det finns ingen totalbild över vilka som används i Sverige. Många flamskyddsmedel är dessutom svårnedbrytbara och kommer att finnas kvar i naturen länge, vilket innebär att de kan transporteras långa vägar i luften eller vattnet för att sedan hamna på ställen långt från spridningskällan.  

Det här gäller också mjukgörande ftalater som bland annat har hittats i isbjörnar. En av ftalaterna, DEHP, kommer att förbjudas inom EU nästa år, men förbudet gäller inte importerade varor. Samtidigt är DEHP den vanligast använda ftalaten i Asien. Om granen är gjord utanför EU finns det alltså trots det kommande EU-förbundet en risk att du köper hem en DEHP-gran. Till råga på allt finns det europeiska företag som har ansökt om att få ett undantag att fortsätta använda DEHP i konsumentprodukter, så EUs beslut är i riskzonen att luckras upp. Det är allvarligt, och ytterligare ett av många exempel på den starka lobbyism som kemikalieindustrin driver i EU.

Det miljösmartaste julgransvalet är en vanlig svensk gran, ofta kallad rödgran, som transporterats så kort sträcka som möjligt och vuxit i skogen. Julgranar kommer inte bara från skogsbruket utan odlas också ibland på åkermark. Fråga gärna om granen kommer från en sådan odling. I så fall är det förstås bäst att välja en KRAV-märkt ekologisk gran, men utbudet är än så länge begränsat. Huvudregeln är att granen är bättre ju närmre och giftfriare den växt.

En använd gran kan sedan flisas och eldas i värmeverket om kommunen har en uppsamling för granarna. Energin från en gran som eldas i värmeverk ger ungefär lika mycket el som räcker till att köra tre-fyra maskiner tvätt. Tänk på hur du gör dig av med granen, för om var och en tar bilen till en uppsamlingsplats kan vinsten för miljön lätt gå upp i rök med bilavgaserna. Kanske kan ni transportera grannskapets granar samtidigt, eller så kan du dela upp den i mindre delar och lägga den i komposten.

Den totala miljöpåverkan blir alltså störst med en plastgran, och en riktig gran både doftar bättre och ser finare ut. Utnyttja det extra förvaringsutrymmet i skåpet till något bättre och köp en riktig svensk gran istället. Det är en julklapp till alla. Under tiden fortsätter Naturskyddsföreningen att jobba för att vi ska få en så giftfri vardag som möjligt.

Johanna Sandahl
Ordförande Naturskyddsföreningen