En halv knop framåt

Aktionsplanen för havsmiljön är ett första steg mot en mer aktiv Östersjöpolitik. Miljöministern och Naturvårdsverkets generaldirektör är nöjda med sin nya plan. SNF efterlyser mer konkreta åtgärder.

Artikel 2006-3 Anders Friström

NATURVÅRDVERKET HAR NYLIGEN LAGT fram en samlad aktionsplan för havsmiljön. 30 förslag till åtgärder läggs som ska ge ett mer aktivt Östersjöarbete. Fler åtgärder ska också komma från regeringens nya samordningsgrupp för havsmiljön.

- Åtgärderna är ett första steg mot att nå de miljömål som gäller för Östersjön. Men det återstår naturligtvis en hel del att göra, säger Lars-Erik Liljelund, generaldirektör för Naturvårdsverket.

Mot övergödningen är den första åtgärden att hitta de största närsaltkällorna inom Östersjöns avrinningsområden och se var insatser gör mest nytta. Med rådgivning till husägarna vill Naturvårdsverket förbättra kvarvarande enskilda avlopp i kustområdena. Alla med enskilda avlopp ska också uppmanas att använda fosfatfria tvättmedel.

Jordbruket är en allvarlig källa till fosfor och kväve i Östersjön. Bönderna ska därför få råd och information av lantbruksrådgivare om hur de kan minska närsaltläckaget från åkrarna.

Lantbrukarna förväntas också börja anlägga och restaurera våtmarker. Stöd finns inom det nya miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU) för sådana åtgärder. Enligt Jordbruksverket behövs minst 8 000 hektar nya våtmarker till 2010 för att klara reningsbehovet.

Runt en tredjedel av kvävetillförseln till Östersjön kommer från luften. Arbetet med att minska de försurande utsläppen av kväveoxider från förbränning gynnar därför också vårt innanhav. EUs nya luftvårdsstrategi räknar med en minskning av kväveutsläppen med 60 procent till 2020.

Naturvårdsverket vill också minska kväveutsläppen från sjöfarten och vill att Sverige och EU driver på inom IMO, den internationella sjöfartsorganisationen, för hårdare utsläppskrav på nya fartyg och eftermontering av reningsutrustning i gamla fartyg.

Överfiskningen vill Naturvårdsverket komma åt genom att få EU att lämna dagens system med fiskekvoter och i stället reglera antalet fiskedagar. Det blir ett enklare system med mindre möjligheter till fusk och lägre påverkan på bifångster. Verket föreslår också miljöutbildningar för fiskare, fiskekonton som fonderar pengar mellan goda och dåliga tider och minskat trålfiske till förmån för passiva fångstmetoder som nätfiske.

Aktionsplanen innehåller också förslag om bättre marknadsföring av miljöanpassad alkylatbensin för tvåtaktsmotorer och information om miljövänligare båtbottenfärger samt förslag till ny forskning och kring samordning av myndigheternas arbete.

KLAS HJELM, NATURVÅRDSCHEF PÅ SNFS KANSLI är försiktigt positiv till aktionsplanen.

- Det som står är väl rätt bra, men det är inte många nya förslag och det saknas en del viktiga punkter. Tolv av 30 punkter i planen handlar om ökad kunskap och bättre samordning. Jag undrar hur mycket planen kommer att betyda i praktiken när det är så få konkreta åtgärder.

Framförallt är aktionsplanen enligt SNF svag på jordbruksområdet. SNF har pekat på att grunden för minskat läckage av närsalter är en bättre balans mellan djurhållning och växtodling i jordbruket, exempelvis genom ekologisk odling.

Klas Hjelm tycker också att det är bra med mer våtmarker, dels för att fånga upp kväve, dels för de positiva effekterna på den biologiska mångfalden.

- Kanske behövs en enklare miljöprövning för att anlägga och restaurera våtmarker. Men det är samtidigt viktigt att det blir rätt typ av våtmark på rätt plats.

Enligt Klas Hjelm saknas också åtgärder mot de allt vanligare dieselbilarna och den ökande lastbilstrafiken. Diesel är ur kvävesynpunkt inte alls något miljöalternativ. Därutöver har Naturskyddsföreningen föreslagit en utfasning av tvåtaktsmotorn, exempelvis med hjälp av en skrotningspremie för gamla båtmotorer. Skogsbrukets näringsläckage har också "glömts bort".

- Kalhyggesbruket ger ett inte obetydligt bidrag till närsaltbelastningen i Östersjön och bottenhavet. Möjligheterna att minimera läckaget genom en annorlunda skogsskötsel borde undersökas, anser Klas Hjelm.

DEN NATIONELLA AKTIONSPLANEN är ett ben i regeringens Östersjöpolitik. Det andra är ett utökat internationellt samarbete. I höstas träffades alla Östersjöländernas miljöministrar i Stockholm. Då beslöts bland annat att Östersjön ska bli ett pilotområde inom EUs marina strategi.

- EU-kommissionens förslag till marin strategi är bra på många sätt, men tidshorisonten är alldeles för lång, först 2017 ska aktionsplanerna vara klara, säger miljöminister Lena Sommestad.

Denna senfärdighet bidrog till att Östersjöländernas miljöministrar också fattade beslut om en arbetsgrupp som snabbt ska ta fram en gemensam aktionsplan för hela Östersjöområdet. Senast 2007 ska planen vara klar. Våren 2007 tänker den svenska regeringen också sammankalla ett stort möte i Visby för miljö- och jordbruksministrar runt Östersjön.

FRÅN FÖRSTA JULI I ÅR TAR FINLAND över ordförandeskapet EU och landets regering har deklarerat att den vill prioritera de marina frågorna.

- Det är bra att finnarna tar detta initiativ, säger Lena Sommestad. Det finns för lite intresse för Östersjön i Bryssel. EU-kommissionen har ännu inte riktigt förstått att Östersjön nu i stort sett är ett europeiskt innanhav. Om Östersjöländerna går före så bör också kommissionen stötta det, finansiellt och politiskt. Det finska ordförandeskapet kan också hjälpa oss att utveckla kontakterna med Ryssland, något som är nödvändigt för ett framgångsrikt Östersjöarbete.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Carl-Axel Fall