Miljövänligare mensskydd

Miljövänligare mensskydd

Skribent Ida Lundqvist

I Sverige förbrukas nästan 500 miljoner bindor, tamponger och trosskydd varje år. Lägger man dem på rad blir de en 8 200 mil lång orm, som skulle kunna slingra sig drygt två varv runt jorden – på väg till tippen.

Det finns åtminstone tre fördelar med återanvändbara mensskydd: de är miljövänliga, mer hygieniska och mycket billigare än en¬gångsartiklar. Hemma i vardagsrummet hos Karin Toft, 31 år, händer det att tygbindorna hänger på tork på en vinda.

– Jag gillar att se hur folk reagerar, säger hon klurigt. Tygbindor betraktas ju ofta som något äckligt; som ett steg tillbaka för den moderna kvinnan. Men jag tycker att vanliga bindor känns plastiga och luktar illa.

Moderna bindor kan suga upp mycket vätska för att de innehåller så kallade superabsorbenter och spärrskikt av plast; komponenter baserade på olja från petroleumindustrin. Farliga ämnen frigörs när de tillverkas, och vid förbränningen släpps koldioxid ut.

Miljön, liksom plånboken, mår bättre av återanvändning. Många tusenlappar går att spara. En kvinna har sammanlagt mens i drygt sex år. Köper hon vanliga mensskydd kostar de henne cirka 30 000 kronor. Genom att välja tygbindor blir kostnaden runt 4 000 kronor. Väljer hon menskoppen räcker en tusenlapp till en livstids förbrukning.

– Men det bästa med alternativa mensskydd är att man slipper svamp och irritationer, säger Karin Toft.

Menskoppen är märkligt okänd i Sverige. Arndís Finna Olafsdottir, 28 år, har använt den i sex år.

– På Island är menskoppen däremot etablerad, säger hon. Nästan alla använder den.

En menskopp är en liten behållare i naturgummi eller silikon som man för upp i slidan som en tampong. Där sitter den på plats utan att kännas och behöver bara tömmas två till fyra gånger per dygn.

– Det enda kruxet kan vara att sätta in den så att den hamnar rätt, säger Arndís Finna Olafsdottir.

En menskopp håller i upp till tio år. Den kan sitta inne när man sover, och behöver inte tvättas efter bad.

Ian Milsom är professor i gynekologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Han har inga invändningar mot menskoppen, så länge den sköts som den ska:

– Det är upp till varje kvinna att själv välja det skydd som passar bäst. Koppen är kanske besvärligare att använda, formen passar inte riktigt alla kvinnor. Men rent hygieniskt är den inte sämre än en vanlig tampong.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Ida Lundqvist
Artikeln publicerades i