Annons
Fina fisken också giftig

Fina fisken också giftig

KEMIKALIER * Fisk är nyttigt, men i varierande grad också giftigt. Naturskyddsföreningen har undersökt kända miljögifter i fisk från olika delar av världen. Miljögifterna finns överallt omkring oss, och matfisken är inget undantag.

Skribent Anders Friström

Naturskyddsföreningen har låtit ta stickprov på vanliga matfiskar i nio olika länder och letat efter 115 kända miljögifter. Resultaten visar på höga halter av många olika kemikalier, till exempel, PCB, bromerade flamskyddsmedel, fluorerade ämnen och kadmium.

Proverna togs av föreningens samarbetspartners runt om i världen och kom ifrån Kenya, Uganda, Sydafrika, Filippinerna, Ecuador, Honduras, Norge och Sverige.

Proven i undersökningen kommer från olika slags fiskar, både magra och feta arter från såväl hav som insjöar. Flertalet arter är dock rovfiskar som samlar på sig svårnedbrytbara kemikalier från sina byten. Proven är inte direkt jämförbara med varandra, men ger en illustration till miljögiftsspridningen i världen.

– Undersökningen baseras på stickprov från enstaka fiskar, men resultatet ger ändå ett exempel på att en till synes frisk fisk kan vara olämplig som människoföda. En miljard människor är beroende av fisk som sin främsta proteinkälla. Det belyser allvaret i spridningen av miljögifter i världen, säger Ulrika Dahl, chef för kemikalieavdelningen på Naturskyddsföreningen.

Kvicksilver återfanns i alla fiskprover utom odlad tilapia från Kenya och odlad lax från Norge. Metylkvicksilver fanns i alla prover. De högsta halterna hittades i röding från Vättern, men

i halter under dagens gränsvärden. Kadmium fanns endast i proverna från Malaysia (under gränsvärdet) och Filippinerna (över gränsvärdet). Bly fanns endast i fisken från Sydafrika.

Flamskyddsmedel i olika former hittades i höga halter främst i fiskarna från Sverige och Norge. Absolut högst var återigen värdena i röding från Vättern. Likadant var det med dioxiner, ddt och fluorerade ämnen, då främst pfos.

– Vätternrödingen togs med som ett pedagogiskt exempel på miljögiftsspridning, men den är marginell som matfisk i vårt land, säger Ulrika Dahl. Problemet med miljögifter i Vättern är lokalt känt sedan länge och särskilda kostråd finns. Men det är intressant att även pfos-värdena är högst där. Det är ett relativt nytt miljögift med diffus spridning.

Vättern är en näringsfattig sjö med till synes rent vatten, men gamla industriutsläpp av miljögifter finns kvar i sjöns ekosystem och ansamlas i feta fiskar som röding. Det är välkänt sedan tidigare och halterna av miljögifter i fisk från sjön sjunker också från år till år. Men livsmedelsverket har ändå utfärdat kostråd som innebär att gravida och ammande inte bör äta röding från Vättern för att undvika risken för fosterskador. Få människor är storkonsumenter av laxfiskar från Vättern, men de som är det har också höga halter av miljögifter i sitt blod, vilket tidigare har analyserats av Vätterns vatten­vårdsförbund.

För alla ämnen med hormonstörande egenskaper som ingick i undersökningen beräknades ett sammanvägt riskindex. Metoden ger endast en fingervisning om eventuella kombinationseffekter av gifterna, men visade att alla prover utom två låg över en beräknad säker gräns vid konsumtion av fiskarna. De högsta värdena var för fiskproverna från Sverige och Norge, samt därefter Malaysia och Filippinerna.

– Undersökningen illustrerar allvaret med miljögifterna, säger Ulrika Dahl. Det är inte acceptabelt att matfisk ska vara förgiftad. Hade fler ämnen studerats, i fler fiskar på fler platser, så talar kunskapen från andra studier för att problembilden sannolikt hade blivit ännu mer oroväckande. Vi vet ju också att miljögifterna finns i annan kost och läcker ut från våra vardagsvaror runt omkring oss. Halterna av miljögifter som en människa exponeras för varje dag adderas. Nu krävs krafttag, vardagen måste avgiftas.

Feta fiskar som lax bedöms ändå generellt sett fortfarande som nyttiga och är en viktig källa till omega-3-­fetter. Det handlar om att väga risker mot nytta i fiskdisken, förutom att hålla reda på vilka fiskar som kommer från hållbara bestånd.

Det är inte så lätt att vara fiskkonsument.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Anders Friström
Artikeln publicerades i