Fem frågor om köttet
DILEMMAT * Varför handlar klimatdebatten numera så ofta om vad vi ska äta? Borde den inte handla om att minska användningen av fossila bränslen i stället för biff och köttbullar? Här ger vi dig svar på några vanliga frågor om kött och miljö.
1. Varför ska vi äta mindre kött?
Kött tillhör klimatvärstingarna bland livsmedel. Att äta mindre kött är ett effektivt sätt att minska de egna klimatutsläppen. För att producera kött krävs också väldigt stora markområden. Ungefär 70 procent av världens jordbruksmark används till bete och odling av djurfoder. Marken kommer inte att räcka till för att mätta en växande befolkning, om näringen ska ta den långa vägen till tallriken via djur. Människor som lyfts ur fattigdom ökar sin köttkonsumtion från en mycket låg nivå, och måste få göra det. Men i de flesta höginkomstländer i väst, äter vi för mycket kött. I Sverige köper vi cirka 85 kilo – inklusive ben – per person och år.
2. Spelar det någon roll vilken sorts kött man väljer?
Gris och, framför allt kyckling, ger mindre klimatpåverkan än kött från djur som betar, idisslare. Men många faktorer spelar in: Betesmarken som är bevuxen med gräs året runt, kan binda kol, men bara till en viss gräns där marken blir mättad. Omsättningen av gödsel i marken och idisslande djur ger utsläpp av klimatpåverkande gaser, liksom transporter och processer i livsmedelsindustrin. Kor och lamm som betar ute påverkar alltså klimatet, men har också en positiv effekt genom att bidra till mångfalden av växter och djur i det öppna landskapet. Därför ska man välja naturbeteskött eller Krav-märkt kött. Krav tillåter dessutom inte användning av kemikalier när man odlar djurens foder.
3. Är köttet verkligen ett stort problem om man i övrigt lever klimatsmart?
I medeltal släpper svensken ut 10 ton klimatgaser (koldioxidekvivalenter) per år räknat på all konsumtion. 2,5 ton kommer från maten och av det står djurprodukter för 1,75 ton. Trenden för kött är att konsumtionen har ökat kraftigt de senaste 20 åren. Ändringar i köttvanor har stor betydelse för våra möjligheter att både minska utsläppen och efterfrågan på mer mark. Problemet är globalt och jordens markresurser ändliga!
4. Hur ska vi då minska på köttkonsumtionen?
Minska konsumtionen av nötkött till knappt häften av dagens nivå, till runt 15 kg per person och år. Välj kött från djur som går ute och betar och från svensk produktion för att bibehålla den betesmark som är viktig för vår biologiska mångfald. Vi äter relativt mycket gris och relativt lite kyckling i Sverige, därför kan konsumtionen av gris minska medan kycklingen kan öka. På restauranger och i storkök är nästan alltid köttet importerat och anonymt. Välj bort det. Viltkött är utmärkt, men står bara för drygt två procent av vår köttkonsumtion i dag och räcker inte till för att ersätta annat kött i stor skala.
5. Det har väl också betydelse vad man ersätter köttet med?
Kikärter, linser och bönor är bra helvegetariska alternativ eller komplement i måltider med mindre köttportioner. Ägg och mjölk ger, som alla animaliska livsmedel, klimatpåverkan, men har också stort näringsinnehåll. Hårdost och viss ädelost ger hög klimatpåverkan per kilo produkt så ät inte alltför mycket ost.
LÄS MER: Köttkonsumtionens klimatpåverkan, drivkrafter och styrmedel, Naturvårdsverket
Mer hjälp när du ska äta kött:
KÄLLA: Intervju med och faktagranskning av Christel Cederberg, forskare vid SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik i Göteborg och adjungerad professor vid Chalmers.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.