Fem frågor om flygresor

DILEMMAT * För många hör flygresor till det moderna livets bästa sidor. Att få byta miljö, möta nya kulturer och människor berikar. Men flyget är starkt klimatpåverkande.Flygresan har blivit ett dilemma.

Artikel 2013-5 Michaela Lundell

1. Hur klimatbelastande är det egentligen att flyga?

Globalt står flyget för 4–5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp. För Sveriges del utgör flygresor en tiondel av våra totala utsläpp.

Ofta ser man lägre siffror. Det beror på att man bara räknat på koldioxid och inte på utsläppen av vattenånga och kväveoxider, som ger indirekta klimateffekter på hög höjd.

Dessutom räknas utrikesresor vanligtvis inte med i nationell statistik. Utrikesflyget ligger utanför Kyoto-överenskommelsen om hur mycket koldioxid varje land får släppa ut. Det ska i stället regleras av Internationella civila luftfartsorganisationen (icao), som ännu inte lyckats få till något beslut.

Nästan 90 procent av svenskarnas flygande är utrikesresor. En resa till Thailand för en enda person ger lika mycket utsläpp som en genomsnittlig personbil ger under ett helt år (cirka två ton). Det är också lika mycket som en persons hela hållbara utsläppsutrymme för ett år.

2. Hur mycket bättre är det med andra transportmedel?

Att åka fort kräver mycket energi. Snabbfärjor är ännu värre än flyg ur klimatsynpunkt. Höghastighetståg drar massor av el, och är inte fullt så miljövänliga som man kunde tro. Särskilt inte om elen är producerad i fossileldade kraftverk, vilket den är i många länder. Men tåg är ändå överlägset flyg ur klimatsynpunkt.

Att ta bilen är inte bättre än att flyga om man inte är fler som åker tillsammans.

Flygbränsle är fortfarande helt befriat från energi- och koldioxidskatter, vilket Naturskyddsföreningen vill ändra på. Sedan förra året ingår flyget i eus utsläppshandel. Men priset på utsläppsrätter är så lågt att det inte ger några effekter.

3. Gör inte teknikutvecklingen att det snart är mer okej att flyga?

Det sker en utveckling mot bränslesnålare motorer och lättare flygplan, mot ”gröna landningar” där piloterna lär sig glidflyga den sista biten och mot ”raka flygvägar”, det vill säga att planen får tillåtelse att välja kortast möjliga väg genom olika länders luftrum.

Men förbättringarna håller inte samma takt som trafikökningen; det internationella flyget har fördubblas på 15 år.

Biobränslen är inte heller lösningen. Tillgången är begränsad, för marken behövs till mycket annat, som jordbruk, skogsbruk och för att bevara biologisk mångfald. Dessutom minskar de inte utsläppen av vattenånga och kväveoxider på hög höjd.

4. Vad är Naturskyddsföreningens råd till mig som vill ut och resa?

Att vi människor snabbt och lätt kan träffas över nationsgränserna är både nödvändigt och gott. Det främjar förståelse och fred. Internationellt samarbete behövs på allt fler områden, inte minst för att ställa om våra samhällen och förhindra en katastrofal klimatförändring.

Men flygresor är också en lyxvara som vi i rika länder konsumerar alltför lättvindigt. Ett råd är att flyga mer sällan och i stället stanna borta längre, och att välja närmare resmål. Många tjänsteresor kan ersättas med tele- eller videokonferenser, vilket spar både miljö, arbetstid och resekostnader.

5. Kan man kompensera för sina flygresor på något bra sätt?

Svaret är tyvärr nej. Dels är utsläppsrätterna för många och för billiga, dels är många av de ”klimatkompenserande” projekt pengarna ska gå till tveksamma. Det enda hållbara är att vi faktiskt minskar våra egna utsläpp.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.