PFAS.

GRANSKNING * Där har ni det största hotet mot det svenska dricksvattnet. – Det ackumuleras i kroppen och misstänks vara cancerogent, säger Lutz Ahrens, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala.

Artikel 2015-2 Fredrik Nejman

För två öre litern får du ett vatten lika bra som lyxmineralvattnet för 15 kronor flaskan. Minst.

Så låter det från kommunernas vattenbolag. Från Haparanda till Ystad. Och internationellt sett håller det svenska kranvattnet hög klass. Världsklass.

I alla fall hittills.

För det finns orosmoln. I första hand stavas det PFAS, poly- och perfluorerade alkylsyror. De är kemikalier som framställs industriellt, mest för att användas som impregneringsmedel och i brandskum.

Okända för tio år sedan, men ett reellt hot i dag.

– Det finns flera hundra olika sorter, men bara ett ämne – PFOS – är förbjudet inom EU. Eftersom vi inte vet exakt vilka hälsoriskerna är måste vi se till att minimera användandet, säger Anders Glynn, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Tillsammans med några kollegor på Livsmedelsverket har han kartlagt var och i vilken omfattning det finns PFAS i dricksvattnet.

 

I UNDERSÖKNINGEN har Livsmedelsverket frågat kommunerna i Sverige om deras vattenbolag har höga halter av PFAS i sitt vatten. Antingen genom att de laboratorietestat eller att de helt enkelt räknar med att deras vatten är i riskzonen.

Av 1 819 dricksvattenanläggningar i undersökningen var 109 påverkade av PFAS. Det är sex procent av anläggningarna. Trots allt inte alarmerande, kan det tyckas. Men det finns en baksida.

I de sex procenten finns några av Sveriges största dricksvattenanläggningar. Bland andra de i Norsborg och Järfälla utanför Stockholm. Tillsammans levererar de dricksvatten till över en miljon stockholmare.

De 109 anläggningarna levererar vatten till drygt 3 miljoner konsumenter. I majoriteten av fallen bedöms halterna av PFAS för närvarande inte vara en hälsorisk, eftersom halterna i ytvattnet är mindre än 10 ng/l, enligt Livsmedelsverket. 

Men höga värden har gjort att ett antal brunnar stängts i kommuner som Botkyrka, Båstad, Halmstad, Uppsala och Ronneby.

– Värst har det varit i Ronneby kommun i Kallinge. Där var halterna av PFAS så höga att dagsintaget för dricksvatten var minst ett par gånger över tolerabelt intag för barn, säger Anders Glynn.

 

ORSAKEN TILL de höga halterna i Ronneby är närheten till Kallinge flygplats. På flygplatsen har det använts brandsläckningsskum med höga halter av PFAS under olika övningar i många år.

Av samma anledning är halterna i Halmsjön vid Arlanda flygplats så höga att Märsta kommun förbjudit allt fiske. Vid en undersökning hade en abborre i sjön PFOS-värden som var 40 gånger över Naturvårdsverkets gränsvärde och 100 gånger mer än fisk i den närbelägna sjön Valloxen.

– Därför ska man ta reda på om kommunen utfärdat några restriktioner gällande fisk i utsatta områden. Det finns nivåer för vad som anses som tolerabla intag, säger Anders Glynn, som menar att PFAS skiljer sig från andra ämnen som kadmium, dioxin och kvicksilver.

– PFAS verkar inte vara lika akut giftigt för människor. Men det är ändå det största hotet mot dricksvattnet i dag. Betydligt större än bekämpningsmedel i jordbruket. Tuffa krav har sett till att dämpa problemen där, säger han.

 

PERFLUORERANDE ämnen finns inte bara i brandsläckningsskum utan i olika textil- och läderimpregneringar, fettavvisande ytbeläggningar i stekpannor och fettavvisande papper som till exempel bakformar och rengöringsmedel.

Kunskapen om flera av ämnena är förhållandevis låg, trots att några av dem funnits i över 50 år.

– Det är först på senare år man fått klart för sig att dessa ämnen är så farliga och vitt spridda. Och vi vet fortfarande inte exakt hur många de är. Det kan upptäckas nya med i dag okända miljöeffekter. Så det behövs mycket forskning och kontroller för att få grepp om kemikalieproblemen, säger Gullvy Hedenberg, expert på branschorganisationen Svenskt vatten.

Okunskapen om hur mycket PFAS det finns i vattnet och naturen oroar inte bara Gullvy Hedenberg.

I somras, efter larmet i Kallinge, gick 19 av Sveriges främsta kemikalieexperter till attack.

Gruppen krävde en haverikommission med tre skarpa frågor riktade till regeringen.

Hur kunde det hända? Vad har det fått för konsekvenser för människors hälsa och miljön? Vad kan vi göra för att förhindra framtida katastrofer? 

– Vi vet alldeles för lite. Att PFOS, det enda ämne som är förbjudet bland de högfluorerade ämnena, ackumuleras i blodet, levern och njurarna och misstänks vara cancerogent vet vi. Men de andra ämnena vet vi inte mycket om. Vi träffade miljöminister Åsa Romson i december, säger Lutz Ahrens, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av undertecknare av kravet på en haverikommission.

Mötet och brevet gav effekt. Den 15 januari gav regeringen Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram ett nationellt åtgärdsprogram för att begränsa spridningen av PFAS.

– Jag ser mycket allvarligt på att barn och vuxna har fått i sig högfluorerade ämnen via dricksvattnet, sade Åsa Romson när hon presenterade uppdraget till Kemikalieinspektionen.

Lutz Ahrens har även undersökt PFAS-halterna i de största svenska vattendragen med en grupp andra forskare på SLU på uppdrag av Naturvårdsverket.

Av 44 undersökta platser hittades höga PFAS-halter på tolv ställen.

– Ett av dem, PFOS, har varit förbjudet sedan 2008. Det förvånar att det var så höga värden av just det, säger Lutz Ahrens, som påpekar att många av ämnena är mycket svåra att bryta ned.

Några av de högsta värdena hittades vid Norrström i Stockholm och i Ångermanälven och vid Nissans och Viskans utlopp i Kattegatt.

– De flesta mätningar gjordes vid de olika vattendragens mynningar, ett fåtal gjordes uppströms, säger Lutz Ahrens.

Vad kan du dra för slutsatser av mätningarna?

– Att det är främst två faktorer som påverkar om det är höga värden. Dels är det höga värden vid större städer, dels vid speciella platser, till exempel flygplatser eller vid träningsplatser för olika brandövningar.  

HORMONSTÖRANDE MEDEL

PFAS, per- och polyfluorerade alkylsyror, är samlingsnamnet för minst 800 högfluorerade industriellt framställda kemikalier. Många av dem är giftiga. Vissa har använts i 50 år på grund av sin förmåga att stöta bort vatten, fett och smuts. De finns bland annat i textil- och läderprodukter, papper och rengöringsmedel. Den farligaste av dem, PFOS, är den enda som förbjudits i EU.  

Mest uppmärksammat har PFAS blivit för att det använts i vissa typer av brandskum. PFAS bryts ned extremt långsamt och finns i dag i både grund- och dricksvatten. Flera vattentäkter i Sverige har fått stängas på grund av förhöjda halter av PFOS.

PFAS har i djurförsök visat sig ge effekter på reproduktion, immun- och hormonsystem. Mycket tyder på att människor påverkas på samma sätt.

Hotat dricksvatten i 65 kommuner

Många svenskar dricker vatten med det PFAS, perfluoerade alkylsyror i. Enligt Livsmedelsverkets kartläggning finns PFAS eller misstänks finnas i 109 olika dricksvattenanläggningar i 65 olika kommuner. Sammanlagt förser de 3,6 miljoner svenskar med dricksvatten.
 

Kommun

Dricksvattenanläggning

Alingsås

Färgen, Gräfsnäs

Borlänge

Frostbrunnsdalen

Botkyrka

Norsborg

Bräcke

Albacken, Doickmyr, Fjällsta, Kälarne, Stavre

Båstad

Svenstorp, Åkagården

Ekerö

Lovö

Eskilstuna

Hyndevad

Gislaved

Gislaved, Smålandsstenar

Grästorp

Ryda/Almåsen, Grästorp

Gällivare

Vassara

Gävle

Hedesunda, Sätra, Valbo

Göteborg

Alelyckan, Lackarebäck

Halmstad

Mickedala, Södrum

Hjo

Hjo

Hofors

Bodås, Hofors

Härryda

Finnsjön

Järfälla

Görväln

Jönköping

Brunstorp, Gränna, Häggeberg, Visingsö, Vätterleden

Karlsborg

Granvik, Karlsborg

Karlskrona

Afvelsgärde, Fågelmara, Karlskrona, Saleboda,

Strömsberg, Tving

Karlstad

Sörmon, Ulvsby

Katrineholm

Forssjö

Kil

Högboda, Nilsby

Klippan

Ljungbyhed

Kristinehamn

Nybble

Kungsbacka

Fjärås Bräcka, Gällinge, Öjersbo

Kungälv

Marstrand

Ljungby

Ljungby, Lidhult, Skeen

Ludvika

Grängesberg, Fredriksberg

Luleå

Norra Gäddvik

Mellerud

Vita Sannar

Motala

Tjällmo

Mölndal

Mölndal

Nordanstig

Harmånge, Mellanfjärden

Norrköping

Borg

Ockelbo

Ockelbo tätort (4 vattenverk), Lingbo

Ronneby

Brantafors, Dönhult, Kärragården

Sandviken

Kungsgården

Sjöbo

Sjöbo Grimstofta/Gröndal, Blentarp

Skellefteå

Fällfors

Skövde

Skaraborgsvatten, Varola skola

Sollefteå

Ramsele vattentäkt

Surahammar

Rävnäs

Svenljunga

Överlida

Söderhamn

Ålsjön, brunn 1 av 3

Södertälje

Djupdal

Tidaholm

Fröjereds

Sundsvall

Nedansjö

Tingsryd

Ryda/Almåsen

Tjörn

Trolleby, Djupvik bergbrunn

Tranemo

Tåstarp

Trolhättan

Överby

Ulricehamn

Marbäck

Umeå

Hissjö

Uppsala

Backlösa

Vadstena

Vadstena

Värnamo

Ljusseveka

Västerås

Hässlö, Fågelbacken

Årjäng

Holmedal, Lennartsfors, Sandaholm, Tenvik, Töcksfors, Backa

Älmhult

Älmhult

Älvkarleby

Kronsågen

Ängelholm

Ängelholm

Örnsköldsvik

Gideheden

Östersund

Minnesgärdet

Östhammar

Gimo

 

Höga halter av förbjudet ämne

I tolv av Sveriges största ­älvar och vattendrag hittades höga halter av det förbjudna ämnet PFOS, som är en undergrupp till PFAS. De klarade inte EU:s miljökvalitetsnorm för årsmedelvärde.

Ångermanälven, Delångersån, Fyrisån, Emån och Ume älv hade högst koncentrat av perfluoererade ämnen.

[Källa: SLU/Naturvårdsverket] 

Vad tycker Naturskyddsföreningen?

 PFAS (Per- och polyfluorerade alkylsyror) är en undergrupp av högfluorerade ämnen, även kallade per- och polyfluorerade ämnen. PFAS är extremt långlivade och giftiga. Övriga högfluorerade ämnen är också långlivade, men vilka hälsoeffekter de har vet vi ännu inte. Därför anser Naturskyddsföreningen att försiktighetsprincipen bör tillämpas och att alla högfluorerade ämnen bör begränsas tills vi har mer kunskap om hur de påverkar oss och vår natur.

3,6 miljoner människor berörs.

109 av 1819 undersökta dricksvatten-anläggningar är påverkade av PFAS.

Andra hot mot dricksvattnet

BEKÄMPNINGSMEDEL. I många år det kanske allvarligaste hotet mot dricksvattnet. Men förbud mot vissa medel och tuffa gränsvärden har gjort att jordbruket inte är den miljöbov det en gång var. Men självklart är de inte oskyldiga.

BRISTANDE VATTEN- OCH KEMIKALIEKONTROLL. Både staten och kommunerna har begränsade resurser att kontrollera vattenkvaliteten. Såväl Naturskyddsföreningen som Svenskt vatten kräver bättre och tuffare kontroller. Ett problem är också att det är väldigt många myndigheter och instanser som har ansvar för dricksvattnet. Ingen har riktigt huvudansvaret.

BIOSFENOL A. Används i vissa plaster och har tidigare använts vid renoveringar av dricksvattenrör. Är förbjudet i nappflaskor och barnmatsburklock. I januari förslog regeringens särskilde utredare Anders Turesson att bisfenol A också ska förbjudas i kvitton och biljetter (termopapper). Hormonstörande redan vid låga doser. 

NONYLFENOLETOXYLAT. Förbjudet i EU och utsöndras främst när man tvättar importerade kläder, främst från Kina och Turkiet. Bryts ned till miljögiftet nonylfenol som till stor del passerar reningsverken. Mycket giftigt för fiskar och groddjur. Misstänks också vara hormonstörande för människor.

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Mer nederbörd och översvämningar gör att oönskade ämnen från marken kan följa med ut i sjöar och grundvatten. Det kan betyda både mer miljögifter och parasiter i dricksvattnet.

GAMLA LEDNINGAR. I en del kommuner är underhållet av vattenledningar eftersatt. Det ökar risken för läckor som kan göra att mikroorganismer kan komma in i dricksvattnet.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.