Fem frågor om klimattoppmötet i Paris

Sista november drar det viktiga klimattoppmötet igång i Paris. Men varför är det här mötet så viktigt? Kan verkligen lilla Sverige påverka? Och vad gör egentligen Naturskyddsföreningen i Paris?

Om Sverige visar att det är möjligt att ha låga utsläpp kombinerat med hög välfärd blir vi ett föregångsland som andra vill följa efter.

Varför är det här mötet så viktigt?

Det är brådskande att komma överens om ett nytt avtal, som inte bara minskar utsläppen av växthusgaser. Det är också viktigt att bestämma vem som ska finansiera anpassningarna till klimatförändringarna. Många länder och ögrupper, främst i låglänta fattiga delar av världen är särskilt utsatta för till exempel värmeböljor, stormar, skyfall och översvämningar. Det kostar mycket pengar att rusta för att klara av klimatförändringarna.

Vad är länderna överens om?

Alla länder är överens om att den globala temperaturen inte får öka mer än två grader över den nivån vi hade innan vårt samhälle industrialiserades. Att länderna ställer sig bakom 2-gradersmålet är ett stort framsteg.

Inför Parismötet har de allra flesta länder skrivit en egen klimathandlingsplan.

Kommer det här bli ett nytt Köpenhamnsmöte och misslyckas?

Sedan Köpenhamnstoppmötet har priset på solenergi minskat med 70 procent, och förnybar energi växer nu snabbare än fossil energi och kärnkraft tillsammans. Det är en helt annan värld än den som omgav Köpenhamn.

Paristoppmötet har betydligt bättre förutsättningar att komma framåt. Mycket handlar om att förväntningarna är mer rimligt ställda. I Köpenhamn hoppades många på ett avtal som skulle lösa alla världens problem och leverera ett perfekt avtal.

Tidigare klimatförhandlingar har ofta gått oerhört trögt. Det är fortfarande långt kvar till ett avtal som faktiskt håller temperaturökningen under två grader, men utvecklingen går åt rätt håll. Nu har världen lärt sig att klimatförhandlingarna är del i en mer långsiktig process där framstegen görs successivt allt eftersom länderna lär sig att det inte är så jobbigt som de trott att minska utsläppen.

EU har till exempel redan överträffat sitt klimatmål till 2020, och Sverige överträffar sina mål om förnybar energi långt i förväg. Klimatförhandlingarnas roll blir att öka tempot och få på plats rätt förutsättningar, som finansiering.

Den viktigaste insikten är att samtidigt som förhandlingarna pågår, så förverkligas klimatomställningen runt om i världen ändå.

Vad ska Naturskyddsföreningen där och göra?

Vi är där som en del i en global miljörörelse, för att tillsammans med våra många samarbetsorganisationer runtom i världen sätta press på förhandlingarna, bevaka viktiga frågor, peka på lösningarna och inte minst visa att vi står redo att hjälpa till med omställningsarbetet. Det är hög tid att sätta igång på allvar nu!

Vi kommer framförallt driva frågorna om att öka finansieringen från rika länder till klimatomställning och anpassning i låginkomstländer.

Vi vill också få igenom kortare avtalsperioder på fem år. Med korta avtalsperioder blir det lättare att höja ambitionsnivån i takt med att utvecklingen går framåt.

Vi har lärt oss att teorin är svårare än praktiken för politikerna. Politikerna har svårt att själva föreställa sig hur snabbt omställningen kan gå, och sätter därför ofta fega mål.

Mer om hur vi vill klimatmaxa politiken!

Se bara på EU som med råge överträffar sina klimatmål! Vid Köpenhamnstoppmötet var det nog få som kunde föreställa sig hur billig förnybar energi skulle vara idag, sex år senare.

Hur ser världen ut om ytterligare sex år?

Kan verkligen lilla Sverige påverka?

Sverige har stora möjligheter att påverka genom att vara ett föregångsland. Genom att vi gör det andra länder pratar om kan vi påverka så att de följer efter oss. Vi vill visa att det går att ha låga utsläpp kombinerat med hög välfärd. Men då krävs det att vi vågar gå från ord till handling, precis som Tyskland nu gör med sin energiomställning. Världen behöver färre slipade retoriker och fler självsäkra praktiker.

Fler hoppfulla klimatfakta hittar du här

FAKTA

196 länder utgör FN:s klimatkonvention och de är de som ska komma överens om ett globalt klimatavtal.

Mötet i Paris är det tjugoförsta mötet mellan alla länder som ingår i FN:s klimatkonvention. Det nya avtalet ska ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut år 2020.  

Kyotoprotokollet förhandlades fram 1997 och trädde i kraft 2008. Det var det första bindande globala klimatavtalet och en stor framgång eftersom det ledde till att flera rika länder tog på sig att göra vissa minskningar av utsläppen.

Det första klimattoppmötet var i Rio de Janeiro i Brasilien 1992. Det var i Rio som FN:s klimatkonvention antogs.

Klimatkonventionen innebär att alla länder erkänner problemet med att det är växthusgaser som ligger bakom klimatproblemen och att man tillsammans måste göra något åt det.

Den gröna klimatfonden som ska stödja utvecklingsländer med klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser. 

Klimatmaxa

Vi är redo för STORA politiska beslut för klimatet. Vi vill ha tågboom, cykelchock, vegopepp och solrevolution! Haka på oss du med och klimatmaxa politiken.