9 fakta om den hotade Östersjötumlaren

Men sina cirka 1,5 meter är tumlaren en av världens minsta valar. Den rödlistade Östersjötumlaren är dessutom mindre än sina närmaste artfränder i Kattegatt och Skagerak. Men vad kännetecknar den och varför riskerar Östersjötumlaren att dö ut? Här är nio fakta om Östersjöns enda val.      

1. Vad kännetecknar Östersjötumlaren?

Tumlare, eller marsvin på danska, liknar delfiner till utseendet men är knubbigare, har trubbiga nosar och platta tänder. En annan skillnad från delfiner är att tumlare inte hoppar. De tumlare vi har i Sverige är den enda val som uppehåller sig här permanent och är av arten vanlig tumlare, en typ av tandval.  

Forskare brukar dela upp de tumlare som återfinns i svenska vatten i tre populationer. De skiljer sig åt både genetiskt och var de rör sig geografiskt. En population återfinns i Skagerak, en i västra Östersjön och Kattegatt, och en i övriga delar av egentliga Östersjön – Östersjötumlaren. I svenska vatten brukar Östersjötumlaren inte simma längre sydost än Blekinge.  

2. Svenska vatten – Östersjötumlarens viktigaste hemvist 

För 50 år sedan var det inte alls ovanligt att få syn på tumlare i Stockholms skärgård, numera görs endast ett fåtal observationer om året i hela Östersjön.  

Vissa områden är av särskild vikt för tumlarna, ett av dessa är vattnen utanför södra Gotland där nästan hela populationen samlas på sommaren för att kalva och fortplanta sig. Sedan 2016 utgörs en del av detta område av Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna – Sveriges största skyddade område. 

3. Östersjötumlaren är akut utrotningshotad  

Östersjötumlaren jagades fram till mitten av 1900-talet och har varit fridlyst i svenska vatten sedan 1973. Vanlig tumlare klassas sedan 2020 som livskraftig enligt svenska rödlistan. Men samma år fick Östersjötumlaren sin status som akut hotad. Tumlaren omfattas även av ett starkt artskydd, där varje individ måste skyddas från att störas eller skadas av mänsklig aktivitet. Trots det har få faktiska skyddsåtgärder införts.

4. Hur många Östersjötumlare finns kvar? 

Tumlaren var vanlig i Östersjön fram till slutet av 1960-talet men har sedan minskat drastiskt. Hur många som finns idag är det ingen som vet med säkerhet. 

Då de är så få är de också svåra att studera. En uppskattning runt 500 individer. Av dem beräknas antalet som är reproduktiva uppgå till 98 individer, men det kan handla om så få som 15 reproduktiva Östersjötumlare.

I maj 2021 kom glädjande besked för tumlarna i Östersjön. Genom att jämföra mätningar från 2017 till 2020 med ett tidigare forskningsprojekt (2011–2013) kunde forskare vid Naturhistoriska riksmuseet se en ökning av tumlarnas aktivitet som tyder på att populationen ökat, eller åtminstone inte blivit färre. Hotet är däremot långt ifrån över och forskarna är eniga om att fler och mer omfattade åtgärder är nödvändiga för att skydda tumlarna.

5. Lång dräktighetstid  

I det vilda lever tumlarna sällan längre än 12 år. Hanarna blir könsmogna när de är runt 3–4 år och honorna vid 3–5 års ålder. Honorna är dräktiga i ca 10–11 månader och föder vanligtvis en kalv vartannat år. De lever i små grupper på två till fyra individer som ofta utgörs av honor och deras kalvar.

6. Hotade av buller  

De både kommunicerar och jagar med hjälp av ekolokalisering. De har ett högt energibehov och behöver konstant tillgång till föda. Höga bullernivåer under vattnet på grund av byggnationer och sjöfart utgör därför ett dubbelt hot mot tumlarna eftersom buller kan göra dem akustiskt blinda. Det påverkar inte bara deras möjlighet att söka föda utan forskare tror även att buller kan störa kommunikationen mellan mamma och kalv. Höga bullernivåer påverkar även deras beteende och kan i värsta fall leda till döden.

7. Hotet från miljögifter 

Ett annat stort hot är miljögifter. Eftersom tumlarna befinner sig högst upp i näringskedjan är de extra utsatta. Miljögifter som PCB och DDT har sjunkit hos marina däggdjur och rovfåglar i Östersjön de senaste decennierna, men utsläppen av andra skadliga ämnen som PFAS har ökat. En studie från Storbritannien visade att närmare 20 procent av de könsmogna honorna hade nedsatt reproduktionsförmåga på grund av PCB. I Östersjön är halterna av PCB och andra miljögifter betydligt högre. 

8. Bifångst och fiske det största hotet  

Risken att fasta som bifångst i nät eller spökgarn är det största hotet mot Östersjötumlarna. Om populationen ska ha chans att återhämta sig visar uträkningar att bifångsterna inte får överstiga max 0,7 individer per år. Det går att jämföra med det antal som årligen beräknas dö som bifångst i dagsläget: minst 7 individer, förmodligen fler. 

9. Det finns fortfarande hopp

Trots att det ser dystert ut för Östersjötumlarna är det inte helt nattsvart. Om rätt insatser sätts in, och om de sätts in i tid, tror forskare att det finns en chans att populationen ska kunna återhämta sig. Under 2021 kom Östersjöländerna överens om att införa starkare fiskeregleringar i redan skyddade områden för tumlare, något som saknats tidigare.

Internationella Havsforskningsrådet (ICES) menar dock att skyddsåtgärder är nödvändiga i hela populationens utbredningsområde, inte enbart i områden som redan är skyddade. ICEC råd inkluderar krav på användningen av ljudskrämmor inom nätfiske – så kallade pingers – för att minska antalet tumlare som dör i bifångst. Det säger Försvaret dock nej till.

Eftersom populationen redan är så kraftigt decimerad kan förlusten av bara en fertil hona som fångas i fisket få monumentala konsekvenser – tumlarna behöver alltså all hjälp de kan få! 

Foto: Sven Koschinski/Fjord&Belt Kerteminde DK

Det här gör Naturskyddsföreningen 

Naturskyddsföreningen arbetar med att sprida information och väcka opinion om Östersjötumlaren och andra vattenlevande djur. Vi granskar myndigheters agerande, svarar på remisser, bidrar till rapporter och utredningar samt bedriver påverkningsarbete mot politiker och beslutsfattare. 

2018 lämnade vi tillsammans med andra europeiska organisationer in en klagan till EU-kommissionen gällande bristande skydd av bland annat tumlare i Östersjön. Det resulterade i ett överträdelseärende mot Sverige, och att kommissionen riktat stark kritik samt hotat med nödåtgärder för samtliga östersjöländer. En utveckling vi noggrant följer.

Vi driver också projektet Skyddat hav för bättre skydd i marina skyddade områden och har bland annat anordnat riksdagsseminarier för att öka medvetenheten om tumlarens situation för riksdagspolitiker tillsammans med organisationerna CCB och WWF.

Stöd våra hotade vatten!

Hav och sjöar är livsviktiga för vår överlevnad. Bidra till vårt arbete för en tuffare miljöpolitik och skydd av känsliga arter, kuster och havsområden.

Ge en gåva
Bli först att gilla!