Miljöförsvarare: Två viktiga lagförslag att hålla koll på

På EU-kommissionens bord ligger just nu två lagförslag. Det ena handlar om att förhindra att EU:s konsumtion leder till avskogning, det andra om att företag ska respektera miljö och mänskliga rättigheter. Vi förklarar varför det är så viktigt, för både miljö och miljöförsvarare, att lagförslagen blir skarpa.

Vad handlar lagförslagen om?

Två olika lagförslag diskuteras just nu hos EU-kommissionen.

Det ena lagförslaget, Regulation on deforestation-free products, handlar om att förhindra att de produkter som säljs inom EU leder till avskogning eller degradering av skog. Lagförslaget, som presenterades 17 november, omfattar import av nötkött, soja, palmolja, kaffe, kakao och virke. Företag ska vara skyldiga att göra riskbedömningar och dokumentera var produkter och råvaror kommer ifrån. Det ska med andra ord kunna bli förbjudet att sälja något på EU:s marknad som har orsakat något av ovanstående problem.

För att den här lagstiftningen ska vara effektiv anser vi att:

  • Andra viktiga ekosystem måste även omfattas, exempelvis savanner. Idag brinner till exempel Cerradon, den brasilianska savannen, när sojaproduktionen ökar där i stället för i Amazonas regnskog.
  • Fler produkter behöver ingå. Exempelvis orsakar gummiplantagerna i Sydostasien stor avskogning men gummi täcks inte av lagförslaget.
  • Kränkningar av mänskliga rättigheter behöver omfattas. Det går inte att rädda världens skogar utan att säkra urfolks och lokalsamhällens markrättigheter.

Det andra lagförslaget, Human Rights and Environmental Due Diligence (HREDD), handlar om att reglera att företag ska respektera mänskliga rättigheter och miljö i hela värdekedjan.

För att den här lagstiftningen ska vara effektiv anser vi att:

  • Det måste vara obligatoriskt för företag att kontinuerligt göra riskanalyser och förhindra att någon del av verksamheten leder till miljöproblem och kränkningar av mänskliga rättigheter.
  • Åtgärderna ska omfatta hela företagens värdekedja – även alla underleverantörer eftersom de värsta kränkningarna ofta sker längre bak i produktionskedjan.
  • Om människor drabbas negativt av ett företags verksamhet måste de kunna få tillgång till prövning i domstol och kompensation.
  • Företag ska genomföra meningsfulla och säkra konsultationer med de som berörs av deras verksamhet, exempelvis urfolk och lokalsamhällen som påverkas av naturresursutvinning.

Varför behövs de här två lagförslagen?

Det kan tyckas självklart att företag måste ta hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter – men verkligheten ser tyvärr annorlunda ut.

Många kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring sker i samband med företagens verksamhet. Mark och vatten förorenas, skog skövlas och människor tvingas lämna områden man förvaltat och skyddat i generationer. Många människor hotas, utsätts för våld och i värsta fall dödas. Statistik från förra året visar att situationen för miljöförsvarare har förvärrats.

För dem som försvarar ekosystem är det allra farligast att skydda skog mot avverkning, främst på grund av att jordbrukssektorn expanderar på skogsmark. Enbart EU:s konsumtionsavtryck står för 16 procent av den tropiska avskogningen.

Idag finns inga bindande regler som rör miljö och mänskliga rättigheter, utan ansvarstagandet bygger på frivilliga åtaganden och riktlinjer vilket inte räcker för att komma åt de komplexa och allvarliga problemen. Trycket har ökat på politiker för att införa bindande regler för företag, inklusive finansiella sektorn. Därför är EU-kommissionens lagförslag välkomna eftersom de potentiellt kan ha en stor, positiv inverkan på människor och miljö.

Varför behöver vi ställa krav om lagförslagen redan är på gång?

Båda lagförslagen har stötts och blötts under de senaste åren med möjlighet för många olika aktörer att ge förslag och synpunkter. Det innebär att det finns stor risk att det som från början var tänkt att bli skarpt bindande förslag i stället blir ett urvattnat förslag som inte gör någon större skillnad för vare sig miljö eller människor. Det får inte ske!

Vi befinner oss mitt i en klimatkris och ett sjätte massutdöende av jordens arter. Vi har därför helt enkelt inte tid med lagförslag som inte kan leverera det som vi behöver för att vända trenden!

Kommer lagförslagen verkligen att ge resultat?

Ja, att ha skarp lagstiftning som gör att företag måste ta ansvar, och kan ställas till svars när de inte gör det, kan göra stor skillnad.

I Frankrike finns det sedan 2017 en lag som reglerar företagsverksamhet för att undvika brott mot miljö och mänskliga rättigheter i deras värdekedjor. Denna lag har bland annat resulterat i att brasilianska urfolksgrupper i mars 2021 stämde den franska matvarukedjan Casino för att de sålde kött som kunde härledas till skogsavverkning i Amazonas – avverkning som uppges motsvara en yta fem gånger så stor som Paris. De menade också att Casino hade kränkt urfolkens rättigheter. Det här är ett exempel på hur en lagstiftning som ställer krav på företag gör det enklare att hålla företagen till svars när misstankar om oegentligheter uppstår.

När får vi besked om lagförslagen?

Lagförslaget som berör avskogningsproblematiken har redan kommit (17 november).

Det andra lagförslaget, HREDD, är planerat att komma 8 december.

Efter att EU-kommissionen presenterat de två lagförslagen sätts såväl nationella som EU-processer i gång för att komma fram till slutligt formulerade direktiv. Detta kan komma att sträcka sig in i det svenska ordförandeskapet som är under första hälften av 2023.

Vad tycker Naturskyddsföreningen?

Naturskyddsföreningen har länge drivit frågan om avskogning och att miljöförsvarares situation världen över måste förbättras. Nu vill vi trycka på för att dessa två lagförslag blir skarpa och bindande så att företag blir skyldiga att respektera både miljö och mänskliga rättigheter. Det skulle vara ett viktigt steg för att ge ett bättre skydd åt de viktiga beskyddarna av miljön.

Därför vill vi se att lagförslagen leder till:

  • Att alla företag blir skyldiga att ta ansvar för såväl miljö som mänskliga rättigheter kopplat till deras verksamhet, även utomlands.
  • Att människor som berörs av företags verksamhet ges möjlighet att påverka beslut som rör deras miljö och rättigheter, så kallat fritt informerat samtycke.
  • Att om människor drabbas negativt ska de ha möjlighet att ställa ansvariga företag till svars och ha rätt till kompensation.

Vad kan jag göra?

Arbetet med de två lagförslagen är förvisso komplicerat. Det finns dock flera saker du som privatperson kan göra för att bidra till förändring! Du kan till exempel:

  • Sätta press på politiker genom att ställa dig bakom våra krav.
  • Anordna eller delta i en manifestation 10 december för att sätta ljus på miljöförsvarares alarmerande situation.
  • Skriva en insändare för att få frågan att synas mer i media.
  • Dela inlägg i sociala medier så att ditt engagemang ger ringar på vattnet.
  • Gå med i globala nätverket för att hitta likasinnade som också engagerar sig i frågan.

Sätt ljuset på miljöförsvararna!

Ingen ska behöva hotas eller dödas för att de skyddar miljön. Nu kräver vi lagar som skyddar miljöförsvarare!

Jag skriver under!
Bli först att gilla!