Betande djur ger rik natur

Betande djur i hagmarker gör landskapet rikt på värdefulla växter, insekter och fåglar. Det är värdefullt i sig, men bidrar även till viktiga funktioner som gör naturen mer robust. Det är en viktig faktor för att vi i framtiden ska klara av till exempel klimatförändringar som extremare väder. En betad hage kan innehålla så mycket som 40 olika arter per kvadratmeter vilket gör naturbetesmarker till en av de mest artrika miljöer som vi har i Sverige. Tyvärr minskar de på grund av att färre djur föds upp på bete. Vi människor behöver äta mindre kött och det kött vi äter behöver i betydligt större grad komma från djur som betar. Idag utgör det endast en bråkdel av köttkonsumtionen.

2019-03-27

Vad är naturbetesmarker?

Naturbetesmarker är ogödslade, oplöjda marker med lång historia av att betas. Den långa historien har lett till att de har en rik biologisk mångfald. För att mångfalden på dessa marker ska kunna bevaras är det nödvändigt med betande djur. Antalet naturbetesmarker och slåtterängar har minskat markant de senaste hundra åren. Det beror på att allt färre djur betar. Att djuren betar markerna är en förutsättning för att naturvärden knutna till jordbrukslandskapet ska kunna bevaras.

Fler djur på bete

Om Sverige ska nå miljömålet om ett rikt odlingslandskap finns ett behov av att öka betandet på obrukade betesmarker. Det betyder inte att vi behöver fler djur, utan att de djur vi har ska beta i större utsträckning, och på rätt ställe. Sverige importerar mycket kött och långt ifrån alla betesdjur betar på naturbetesmarker, det betyder det att merparten av köttet som konsumeras inte alls bidrar till miljömålet.  Naturbetesmarker är också dåligt lämpade för annan livsmedelsproduktion än bete. Markerna ger också foder till djuren utan vare sig jordbearbetning, sådd eller gödsling, och fodret skördas direkt av betande djur utan användning av dieselslukande maskiner.

Vad är problemet?

Mångfalden i naturen minskar, det vill säga variationen och antalet arter av växter och djur. Denna mångfald är ett skyddsnät för vår existens och en förutsättning för flera livsviktiga ekosystemtjänster. Den behövs för att människor och natur ska klara av att anpassa sig till klimatförändringar; pollinera nästan all mat från växtriket; rena vatten; skapa bördiga jordar för matproduktion och producera råvaror till mediciner. Forskarna är eniga om att den minskade mångfalden är ett av mänsklighetens största hot.  

Varför minskar naturbetesmarkerna?

Naturbetesmarkerna är en av de mest artrika miljöer som finns i Sverige. 1900-talets omvandling av jordbruket har inneburit att endast mindre rester återstår av all naturbetesmark som nyttjades förr. En orsak till utvecklingen är jordbrukets modernisering och krav på produktivitet, vilket i viss mån gjort naturbetesmarkerna ekonomiskt olönsamma för lantbrukaren. Särskilt drabbade är skogsbygderna där många av de hotade arterna finns. Det grundläggande problemet är att det idag ofta är ekonomiskt ofördelaktigt att leva på landsbygden och helt eller delvis ägna sig åt jordbruk med inriktning mot att gynna natur- och kulturvärden. För att vända den utvecklingen behöver mycket i landsbygdspolitiken förändras. Ett steg är att börja med de styrmedel som direkt påverkar köttproducenter.

Vad är lösningen?

Idag får lantbrukare miljöersättning för betesmarker som ligger betydligt under vad det kostar att hålla djur på naturbete, enligt Jordbruksverkets egna kalkyler. Dessutom finns det flera stöd till lantbruket som direkt missgynnar köttproduktion på naturbete. Politiken har en viktig roll att spela för att skapa bättre förutsättningar för lantbrukare att använda naturbetesmarker i sin kött- och mjölkproduktion.

Det finns styrmedel som både gynnar och missgynnar naturbetesmarker. Därför vill vi att en översyn snarast görs och att en sammanhållen och bred politisk överenskommelse skapas med långsiktiga, tydliga och verksamma styrmedel för en ökad svensk naturbetesproduktion.

Här följer förslag på åtgärder och styrmedel: 

Bete är en bra investering

Vi menar att bete är en bra investering för lantbrukaren. För att klara den hårdnande konkurrensen från omvärlden behövs tydliga mervärden som skiljer svensk mjölk från importerad. Hur ska man annars motivera konsumenten att välja svenska mjölkprodukter?

Beteslagen är unik för Sverige. Den ger svensk mjölk ett tydligt mervärde i form av god djurvälfärd och öppethållande av landskapet. Enligt svensk lag ska mjölkkor beta minst två till tre månader om året i norra Sverige och minst fyra månader i södra delen av landet. Svenska mjölkbönder har stora lönsamhetsproblem. Det finns de som argumenterar för att dra ner på kraven på bete för att minska på kostnaderna. Det tycker vi är dåligt eftersom betet är livsviktigt för den biologiska mångfalden. Dessutom har lantbrukaren redan investerat för att leva upp till lagen och nu handlar det snarare om att hitta vägar att ta betalt för nyttan av betet, än att montera ner investeringen.

För att stödja lantbrukare som har djur på bete är det därför viktigt att köpa svenskt då du köper mjölkprodukter. Problemet är att få konsumenter vet hur man i mejerihyllan kan skilja en svensk produkt från en importerad. Samma gäller för de offentliga inköpen.  Här kan både mejerier, grossister och handel verkligen göra skillnad.

Många forskningsstudier visar att korna på många vis mår bättre genom att beta. Den goda djurhälsan hos svenska kor innebär låg antibiotikaanvändning och liten risk för antibiotikaresistens, något som också är viktigt för folkhälsan och samhällsekonomin.

Låt inte landskapen tystna!

Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av öppna landskap och lever i ett samspel med varandra. Enligt Artdatabanken är 4273 svenska arter rödlistade, vilket motsvarar 20 procent av de bedömda arterna. I Sverige är igenvuxna landskap och avverkning av värdefull skog de största hoten mot dessa arter.

Bland kärlväxter så som blomväxter, gräs, buskar och träd sker den mest negativa utvecklingen hos arter knutna till naturbetesmarker det gäller även vissa arter av fjärilar och svampar.

> Läs mer om artdatabankens rödlista för Sverige här 

> Läs mer om riksdagens miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap 

Så arbetar Naturskyddsföreningen för att bevara våra öppna landskap

  • Våra medlemmar arragerar lokala aktiviteter som Hagens och Ängens dag med syftet att värna öppna landskap. 
    Läs mer om aktiviteter hos mat- och jordbruksnätverket
    Läs mer om föreningens arbete med ängar
  • Vi arbetar för att stödet i EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska gå till att bevara de svenska naturbetesmarkerna.
  • Vi informerar konsumenter om nyttan med att välja ekologiskt och svenskt naturbeteskött.
  • Vi vill rädda svensk mjölkproduktion genom att jobba för höjd miljöersättning för bete och ekologisk produktion.

Bli medlem – välj naturen

Nu är det hög tid för våra politiker att prioritera miljöfrågorna. Bli medlem och stöd vårt arbete. Det är dags att välja naturen!