En skog för varje skola

Någon har strött ut kottfjäll på stigen. Blåbärsriset har fått små rosa klockor. Det ligger mystiskt bajs på en stubbe och en svamp luktar tvål. Med en skolskog att återkomma till kan man alltid upptäcka att något nytt har hänt. Naturen förändras hela tiden.

Att ha ett naturområde nära skolan gör det så mycket enklare att låta utomhuspedagogik och friluftsliv få en större och naturlig plats i en skolas vardagsliv.

Förändring och förundran hänger ofta ihop. Förundran kräver uppmärksamhet. Att öva upp den är en av alla möjligheter som öppnas med en ”egen” skog att återkomma till. Med en skolskog får pedagoger och elever chans att skaffa sig egna relationer i naturen. Att återkomma och följa hur årstiderna skiftar på en plats ger andra upplevelser och möjligheter än enstaka skogsutflykter. 

Naturen är inte statisk utan i ständig förändring. Att bli bekant med en speciell skog är att både få känna trygghet och äventyr. Man kan aldrig säkert veta vad som hänt sedan sist, och ändå känna sig hemma och bekant med stigar, träd och stenar. Att veta att skogen alltid finns och väntar är en viktig funktion med att ha en ”egen” skolskog. Men för att den ska kunna fylla sin funktion är det viktigt att den är lätt att ta sig till.

Alla barn i förskola och skola borde få möjligheten att upptäcka, lära och leka i en skog på gångavstånd som det är lätt att ta sig till utan att behöva korsa vägar med mycket trafik. Att ha ett naturområde nära skolan gör det så mycket enklare att låta utomhuspedagogik och friluftsliv få en större och naturlig plats i en skolas, eller förskolas, vardagsliv.

Vänner för livet i naturen

Växter och djur får en annan betydelse ute i ett område som man kan återkomma till. Att känna till ett namn på ett träd – eken, björken, asken – och samtidigt se trädet, ta på det, känna barkdoften, samla blad, mäta, rita av, beskriva med alla sinnen är ett steg till en egen relation till naturen. 

Ett träd som man kan följa – ”min”, ”vår” eller ”klassens” tall eller asp – genom årstider och upplevelser gör trädet speciellt. Om ett träd eller naturområde, en stig eller en skog, blir så bekant att den/det får ett alldeles eget namn, kan det vara början på en kunskap – och en vänskap – för livet.

Att återkomma till en plats

Vem som helst kan ta initiativ till att utse en skolskog för att inspirera pedagoger och elever att tillbringa mer tid ute i naturen. Idén med en skolskog behöver egentligen inte formaliseras, det kan räcka med att eleverna får komma tillbaka och lära känna en skog vid olika tillfällen när det finns naturlig koppling till undervisning i något ämne. 

Det ingår i allemansrätten att alla har rätt att besöka och vistas i skogen, undersöka allt som finns i den, plocka bär och vanliga blommor, leka och bygga kojor – så länge inte något av det som växer och lever i skogen skadas. För att återkomma till en favoritplats i skogen behövs inga avtal eller formella förbindelser, men det finns alltid någon som äger en skog.

Vilken skog ska bli ”er”?

Det är inte ofta som det finns så pass många skogsområden att en skola kan välja och vraka för att hitta den bästa skolskogen. Men allra helst ska en skolskog vara omväxlande och innehålla många olika typer av naturmiljöer. Bra är också att skogen ligger nära skolan. Här är några värdemätare i skolskogen som ledning:

  • Flera sorters träd i olika åldrar
  • Liggande stammar, döda grenar och pinnar
  • Vatten, en bäck, våtmark eller bit av en strand
  • Träd som det går bra att klättra i
  • Kuperad mark med utkiksplatser
  • Gläntor, öppna ytor som ljusare ”rum” i skogen
  • Stigar och tydliga orienteringspunkter som stora stenar, branter
  • Varierad växtlighet

En skog kan verka avskräckande om den upplevs som en mörk tät ridå. Det är bra om en skolskog är inbjudande med en sorts ”port” eller öppning, gärna en stig som leder in igenom ljusare buskskikt som succesivt övergår i tätare skog. Att känna trygghet i skogen är viktigt för barn. Hållpunkter som stigar, ett stort träd eller stenblock, en bäck eller annan gränsmarkering gör det enklare för barnen att minnas och hitta. Ge olika platser namn: Backstigen, jätteträdet, stora stenen osv, så blir det lättare för barnen att få en bild av skogen.

Planera för slitage

Idén med en skolskog är att återkomma så pass ofta att besöken riskerar att sätta spår. Många fötter som går samma väg kan så småningom bli en upptrampad stig. Tramp på en avgränsad plats sliter på det som växer. Lavar och mossa på stenhällar slits lätt bort. En liten skogsdunge fungerar bra som skolskog, men slits mycket mer än ett större område. Det är därför bra om en skolskog är åtminstone någon hektar stor. Det är också bra om skolskogen avgränsas av vägar, stigar och bäckar, så det blir tydligt för både markägaren, skolan och eleverna vilket område som gäller.

Därför är det viktigt att ta kontakt med ägaren till skogen innan en grupp sätter spår i skogen. Berätta för markägaren hur viktig skogen är för klassens upplevelser och undervisning och vad ni vill göra i skogen. Lämna kanske över teckningar och brev från barnen där de berättar om sina tankar om skogen. Planera så tidigt som möjligt ett besök med markägaren i skogen både för att berätta om vad eleverna ska göra i skogen – och för att ta reda på vad markägaren har för planer för den.  

Formulera mål och syfte med skolskogen

För att hela idén med en skolskog ska bli mer långsiktig och meningsfull krävs engagerade pedagoger och stöd från skolans ledning. Det är viktigt att pedagoger och skolledning, tillsammans med andra berörda – engagerade föräldrar, föreningar, naturskola – formulerar mål och syfte med skolskogen och hur man vill använda den i undervisningen. I vilken utsträckning barnen ska involveras är naturligtvis upp till skolan och pedagogerna, men glöm inte bort att också det kan bli en del av utomhuspedagogiken.

Frågan om vem som äger mark och hur man kan äga mark är i sig upptakt till pedagogiska möjligheter i en rad ämnen: Vem äger Sverige? Finns det kartor där man kan se vem som äger vad? Finns det någon mark som vi alla äger tillsammans? Vad är allemansrätten och var går gränsen för vad man kan och får göra på egen och annans mark? Hur går det till att köpa en skog? Vad får en markägare göra med skogen som inte andra kan göra? Vad skulle du göra om du fick en alldeles egen skog? Hur vet man att en skog är skyddad? Det finns hur mycket som helst att diskutera och väva in i olika ämnen. Rita, skriv, berätta…

Kom överens med markägaren

Det är bra med en skriftlig överenskommelse med skogsägaren och regler för skolskogen så att alla på skolan får veta var skolskogen ligger och vad det innebär att ha en skolskog, rättigheter och skyldigheter. Det gäller nyanställda, vikarier, praktikanter och nya elever.

Överenskommelsen med markägaren bör innehålla hur era kontakter ska fungera och vad som gäller om ni vill anlägga en samlingsplats med stockar att sitta på, en eldplats, sätta upp skyltar, holkar eller bygga ett vindskydd. Om det finns en naturlig ingång till skogen som inte redan är en stig, riskerar många fötters promenerade att omforma den till en stig. Den eller hur andra stigar används kan vara viktigt att prata om, liksom om det finns platser i skogen som är särskilt känsliga av något skäl – kanske boplats för djur. Det behövs en person som ska vara skolans kontaktperson till markägaren.

Skolskogen  en investering för framtiden

Om skolan vill utveckla sin pedagogik och band till skogen är det viktigt att ta reda på markägarens planer för skötsel och användning. Marken kan tillhöra kommunen och då kan det vara enklare att påverka skötsel och användning av skogen, särskilt om man kan visa att skogen är viktig för många elever, kanske från flera skolor och förskolor. Med andra markägare är det bra att upprätthålla en god kontakt och då och då fråga om planerna för skogen har ändrats.

Om det uppstår en konflikt mellan olika behov – hur skogen ska brukas eller bebyggas och skolans/skolornas behov är det bra att redan tidigt ha formulerat syfte, mål och argument. Det är viktigt att visa vilka stora värden som närnatur och utomhuspedagogik har för hälsa och välbefinnande. 

Är skolskogen hotad av till exempel planer för annan verksamhet, ny bebyggelse eller skogsbruk, finns det en rad saker man kan göra. Involvera fler än bara skolpersonalen – en skolskog som får finnas för elevernas skull är en investering för framtiden!

Fyra tips för att komma igång med planerna på en skolskog

•    Formulera varför en skolskog behövs, fördelarna med att ha en plats att återkommatill, hur skogen är en del i samhället och vi en del av naturen. Det finns stöd i läroplanen för utomhuspedagogiks verksamhet. Läs mer i broschyren Skogen som klassrum och i rapporter från Naturskoleföreningen.

•    Stäm av mot skolans egna dokument och mål. 

•    Beskriv hur skogen ska användas pedagogiskt – läs mer om utomhuspedagogikens alla fördelar.

•    Glöm inte att integrera planeringen av skolskogen i undervisningen! Förarbetet, diskussioner om hur den ska användas, vad man kan och får göra och kontakter med markägaren är lärorikt och engagerande.  

Vill du ta med elevgruppen ut i skolskogen?

Det finns många uppgifter, teman och övningar som kan genomföras i och knytas till en skolskog.