EU-val, klimat och miljö – hur hänger det ihop?

Det sägs att vi står inför ett ödesval och att resultatet i det kommande EU-valet är avgörande för klimat, biologisk mångfald och ett helt gäng andra miljöfrågor. Men varför spelar egentligen just det här EU-valet så stor roll? Och vad kan vi ens hoppas på att det ska leda till? Naturskyddsföreningens stora granskning av EU-politiken visar att det finns stora skillnader mellan vad svenska partier och parlamentariker gör för miljö och klimat. Men vad betyder det i praktiken? I den här texten rätar vi ut några av alla frågetecken gällande EU-valet och kopplingarna till nationell och internationell miljöpolitik.

Jag har inte tid att läsa hela era rapporter, men kan ni dra hisspitchen – vad visar de?

Vi har gjort två granskningar. I den första "Blåslampor och bromsklossar" har vi granskat hur de svenska EU-parlamentarikerna har agerat i miljöfrågor sedan de röstades in i parlamentet 2014. I granskningen har vi tagit hänsyn till både röstbeteende och övrigt engagemang. Rapporten visar att det finns stora skillnader mellan de svenska partierna i EU-parlamentet. Vissa partier har nästan alltid röstat för de mest ambitiösa förslagen när det gäller miljö och klimat, och har drivit frågor kopplade till detta på ett mycket bra sätt. Andra partier har varit bromsklossar för en mer ambitiös miljöpolitik, både i hur de har röstat och hur de har drivit frågor. 

De som har fått allra bäst betyg är Linnéa Engström och Jakop Dalunde från Miljöpartiet, Jytte Guteland från Socialdemokraterna och Malin Björk från Vänsterpartiet. De som har fått allra sämst betyg är Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas parlamentariker.

Resultatet från vår framåtblickande rapport “Löften i elfte timmen” visar att de flesta partierna har en hög ambitionsnivå på miljöområdet inför nästa mandatperiod, och att speciellt klimatet är en högt prioriterad fråga. Majoriteten har också miljö och klimat som en av sina fokusfrågor inför valet. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ svarar ja på alla de 18 förslagen, Socialdemokraterna och Liberalerna kommer tätt efter på 17 ja, Moderaterna ställer sig bakom 14 förslag. Centerpartiet 12 och Kristdemokraterna står bakom 11. Sverigedemokraterna ställer sig bakom fyra förslag. Enigheten mellan partierna är störst inom frågor som handlar om miljögifter, medan frågor om biologisk mångfald, som fiskefrågor, delar partierna.Resultatet skiljer sig alltså rejält från vår bakåtblickande rapport, där skillnaden mellan partierna blev mycket större.

Hur har ni gjort er granskning av parlamentarikerna/hur avgör ni vad som är en bra miljöröst?

Vi har undersökt hur parlamentarikerna har röstat i 32 viktiga omröstningar för miljö och klimat. För var och en av omröstningarna har vi bestämt om ett ja eller ett nej är en bra miljöröst. Genom granskningen har varje parlamentariker landat på en andel bra miljöröst. Vi har också gått igenom tusentals inlägg, ändringsförslag, och betänkanden  från de svenska parlamentarikerna för att bedöma hur aktiva de har varit i att driva på för en ambitiös miljöpolitik.Utifrån hur de har röstat och vilket engagemang de visat för miljöfrågor har vi gett varje parlamentariker ett miljöbetyg: utmärkt, bra, okej och dålig.

Hur har ni gjort den framåtblickande rapporten?

Vi har låtit de partier som suttit i EU-parlamentet sedan valet 2014 ta ställning till 18 miljöpolitiska förslag som spänner över en bredd av miljöfrågor. De har också fått svara på vilka tre områden de prioriterar högst inför nästa mandatperiod, och vi har dessutom tittat på vilka miljöpolitiska förslag de lägger fram i sina valmanifest inför valet.

Många av partierna ställer sig bakom nästan alla förslag, men fick ju dåligt betyg i er första rapport. Går det att lita på partiernas svar?

Det är absolut en sak att lova något, men en helt annan sak att i praktiken agera i linje med sina löften. Förhoppningsvis betyder resultatet att partierna kommer arbeta för en skarpare miljöpolitik. Det finns också skillnader i hur helhjärtat svaren stöds av partierna; vissa ställer sig bakom förslagen i sin helhet, medan andra visserligen svarar ja men kommenterar att de vill se undantag. Nu är det upp till bevis för partierna att leva upp till sina löften!

Så hur ska jag rösta om jag vill rösta för miljön/klimatet?

Vi ger inga rekommendationer om hur människor ska rösta i EU-valet. Men vi hoppas att vår granskning av hur de sittande parlamentarikerna arbetat - eller inte arbetat - för miljön kan hjälpa den väljare som är intresserad av miljö- och klimatfrågor att göra ett välinformerat val.

Hur skiljer sig er granskning från andra granskningar, typ de media tar fram?

Vår granskning fokuserar helt på miljö- och klimatfrågor. Den är också en mycket bredare och djupare granskning än vad som är möjligt att göra för de flesta medier. Vi har granskat tusentals omröstningar, ändringsförslag, betänkanden och plenuminlägg. Vi sitter dessutom på en bred kunskap om de frågor vi granskar. 

Ni säger att EU-valet spelar så stor roll för miljö och klimat, men Sverige är ju bara ett enda litet land. Det spelar ju ingen roll alls hur just vi röstar och vad just våra parlamentariker gör. De är liksom 20 av 751.

Trots att Sverige är ett litet land i EU så har varje parlamentariker möjlighet att driva på för förändringar som i slutändan påverkar alla EU:s medborgare. En parlamentariker kan till exempel bli utsedd till att föreslå och kompromissa fram ändringar till lagförslag om miljöfrågor och kan då driva frågor på ett sätt som kan stärka EU:s miljölagstiftning. De kan också uppmana kommissionen att lägga fram förslag i specifika frågor. Dessutom händer det ibland att en omröstning går igenom med bara en handfull röster. I de fallen kan en enda parlamentarikers röst vara avgörande för om en lag går igenom eller inte.

Hela rapporten "Blåslampor och bromsklossar" hittar du här.

Det här EU-valet beskrivs som extra viktigt, varför är det egentligen viktigare än tidigare EU-val? 

De närmaste åren är avgörande för om EU och världen ska klara av att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader, och att hejda den snabba utarmningen av den biologiska mångfalden. Därför är det avgörande att det här valet ger plats åt fler EU-parlamentariker som driver en mer ambitiös miljö- och klima

Genom EU-valet kan vi välja in parlamentariker som driver miljöfrågor och kan vara med att förändra EU. Vi hoppas att de svenska parlamentarikerna kommer att jobba för att till exempel  främja ekologiskt jordbruk och att ta bort klimatskadliga subventioner inom EU.

Jag fattar ingenting av EU-politiken. Hur fungerar det ens? 

EU-politiken är komplex. För att besluta om lagstiftning inom EU är gången som regel att EU-kommissionen lägger fram ett lagförslag till EU-parlamentet och ministerrådet. EU-parlamentet och ministerrådet får var för sig förhandla internt för att enas om förslag på eventuella ändringar i EU-kommissionens lagförslag.Sedan försöker de kompromissa fram en lag tillsammans. Förutom lagstiftning kan EU-parlamentet också lyfta förslag som kommissionen måste ta ställning till. Om du vill veta mer om hur det går till i EU kan du läsa mer här.

Vissa av EU:s medlemsländer verkar röra sig i en antidemokratisk riktning, vad betyder det för miljöpolitiken? 

Högerpopulister och i vissa fall antidemokratiska krafter växer på flera håll i Europa och det mesta talar för att de kommer att få mer utrymme i nästa EU-parlament. Det är oroande. I vissa fall är dessa partier rena klimatskeptiker och i många fall är de bromsklossar i miljöpolitiken. Genom att i EU-valet välja partier och kandidater  som står för demokratiska värderingar och progressivt miljöarbete minskar de antidemokratiska krafternas inflytande. Det är därför viktigare än någonsin att alla som värnar ett demokratiskt Europa som bryr sig om miljö och klimat är med och gör sina röster hörda i EU-valet den 26 maj. 

Spelar EU-parlamentsvalet verkligen någon roll, bestäms inte allt av kommissionen/ministerrådet/EU-byråkrater i alla fall?

EU-parlamentet spelar en viktig roll för EU-politiken. Sedan 2009, i och med Lissabonfördraget, har parlamentet fått mycket mer inflytande än vad det hade innan och har nu samma lagstiftningsbefogenheter som ministerrådet.Dessutom är de med och beslutar om godkännande av EU:s budget. EU-parlamentet är också den enda EU-institution där EU:s medborgare direkt väljer vilka som ska representera oss.

Många av kandidaterna i EU-valet säger att vi behöver satsa på mer kärnkraft inom EU för att klara klimatmålen. Stämmer det?

Nej, det stämmer inte. De menar att kärnkraften behövs för att ersätta all el EU får från kolkraft idag. Från ett klimatperspektiv är kärnkraft klart bättre än, men det finns tillräckligt med andra alternativ. Genom att istället kraftigt bygga ut den förnybara elproduktionen samt förbättra förbindelserna mellan länderna klarar vi elproduktionen med enbart förnybara källor. Förnybar energi är en snabbare, billigare och bättre miljölösning som kan minska de direkta utsläppen mycket snabbare!

Mer om hur vi ser på kärnkraft finns att läsa här.

Julgåvor för en bättre värld

Vad ger du dina käraste i julklapp? Välj en hållbar julklapp i år! Ett fint gåvokort medföljer din julgåva.