Frågor och svar om global energiomställning

Varför ska alla människor få tillgång till modern energi? Kommer inte utsläppen att öka då? Är det inte dessutom dyrt och krångligt med förnybar energi? Våra experter svarar på de vanligaste frågorna om en hållbar och rättvis energiomställning.

Vad har energi och klimat med varandra att göra?

Världens länder enades i Paris 2015 om målsättningen att begränsa den globala temperaturökningen till väl under två grader och att göra ansträngningar för att hålla ökningen under 1,5 grader. Förbränningen av fossila bränslen – olja, gas och kol – är den största källan till utsläpp av växthusgaser. Energisektorn står för två tredjedelar av alla utsläpp globalt. En snabb global omställning till förnybar energi är nödvändigt för att kunna begränsa temperaturökningen.

Det viktiga är väl att först och främst utrota fattigdomen, inte att hejda de globala utsläppen?

Det går hand i hand. De människor som lever i fattigdom och utsatthet är också de som drabbas värst av klimatförändringarna som orsakas av utsläppen. Klimatförändringarna måste hejdas för att kunna bekämpa fattigdom och för att skapa förutsättningar för en långsiktig global hållbar utveckling.

Men i Sverige har alla tillgång till energi, ser det inte ut så överallt?

Faktiskt inte, för samtidigt som energisektorn står för en betydande del av de globala utsläppen, lever en stor andel av världens befolkning i energifattigdom. Det vill säga att de saknar tillgång till modern energi. Tillgång till modern energi handlar både om tillgång till hälso- och miljömässigt hållbara bränslen och om tillgång elektricitet. Idag saknar 2,8 miljarder människor tillgång till ren matlagningsteknik och utvecklingen står stilla.

De senaste fem åren har över 100 miljoner årligen fått tillgång till el. Trots det så saknar fortfarande över 1 miljard människor tillgång till elektricitet. De allra flesta som fått tillgång till el har tyvärr också fått det från fossila energikällor. Enbart 34 procent av alla nya elanslutningarna sedan 2012 har kommit från förnybar el.

Majoriteten av de som saknar tillgång till el lever på landsbygden i delar av Asien och Afrika söder om Sahara. Utvecklingen i Asien är positiv där andelen människor med tillgång till el har ökat från 67 procent år 2000 till 89 procent 2016. Däremot återstår mycket att göra i Afrika söder om Sahara, där endast 43 procent har tillgång till el. Regionen har tillräckligt med energiresurser för att förse alla med elektricitet, men istället för att tillgodose befolkningen energibehov, prioriteras energiexport.

Om alla människor skulle få tillgång till energi, skulle väl utsläppen öka?

Det beror på vilken typ av energi. För att kunna ta sig ur fattigdom behövs mer än en glödlampa. Människor behöver kunna använda flera elektriska apparater hemma samtidigt under en längre tid, till exempel att ladda sin mobil, och ha en radio och ett kylskåp igång. Samtidigt måste samhällen ha tillräckligt med energi för att kunna ha en tillförlitlig sjukvård och annan nödvändig infrastruktur. Om dessa behov skulle tillgodoses med fossil energi skulle det innebära betydande utsläpp.

Okej men varför är det nödvändigt att alla människor har tillgång till modern energi?

Avsaknaden av el och hälso- och miljömässigt hållbara bränslen är en stor bromskloss för en hållbar utveckling och för fattigdomsbekämpning. Tillgången till modern energi behövs för rent vatten, fungerande hälsovård, belysning, matlagning utan hälsofarlig rök, transporter och telekommunikationer. Tillgången till modern energi är därför en förutsättning för fattigdomsbekämpning och för att samhällen och individer ska kunna utvecklas.

Påverkas män och kvinnor på samma sätt av avsaknaden av energi?

Kvinnor generellt påverkas oproportionerligt av bristen på modern energi. Detta eftersom deras tillgång till energi ytterligare begränsas av könsroller. Utan tillgång till modern energi tvingas kvinnor och flickor ägna flera timmar om dagen åt att samla biobränslen för att tillgodose hushållens energibehov. Det begränsar deras möjligheter att ägna sig åt inkomstgenererande aktiviteter, utbildning, sociala och politiska aktiviteter utanför hushållet. 

Hur mycket förnybar energi finns det idag?

Idag kommer bara 19 procent av energin som världen konsumerar från förnybara energikällor. Men förutsättningarna för en snabb omställning finns – framtidens energi kommer från sol, vind och vatten! De senaste åren har rekordmycket ny förnybar el installerats, och priserna för vindkraft och solceller faller i dramatisk takt. Varje år läggs numera mer förnybar energi till den globala energimixen än vad som tillkommer från fossila bränslen. Och för femte året i rad investerades det år 2017 ungefär dubbelt så mycket i förnybara energikällor som i fossil energi.

Solenergi är särskilt hett - nästan hälften av den nya förnybara energin kommer numera från solkraft. Under 2017 installerades mer än 100 gigawatt solel runt om i världen, vilket är lika mycket som allt som hade installerats totalt fram till år 2012. Globalt finns nu en sammanlagd kapacitet på 400 gigawatt, att jämföra med år 2010 då det bara fanns 50 gigawatt.

Hur ska vi kunna minska utsläppen, samtidigt som människor får tillgång till bättre liv?

Alla människor har rätt till en värdig levnadsstandard. De människor som idag inte har tillgång till modern energi måste få öka sin energianvändning, men den samlade klimatpåverkan globalt kan inte öka. Om fattigdomsminskningen ska vara hållbar på sikt krävs att vi tar klimatförändringarna med i beräkningen. Lösningen ligger i en snabb och omfattande utbyggnad av förnybar energi.

Men blir det inte dyrare med förnybart än fossilt?

Förnybar energi utvecklas i rasande takt och blir snabbt billigare. Att bygga ny förnybar energi är billigare än fossil energi. I vissa länder är det till och med billigare att stänga ner existerande kraftverk som är baserade på gas och kol och ersätta dem med förnybar energi. Dessutom är fossil energi idag kraftigt subventionerad i världen, så de verkliga kostnaderna är egentligen mycket högre. Om de pengar som idag läggs på subventioner av fossil energi istället satsas på investeringar i förnybara lösningar så kan det driva på energiomställningen snarare än att bromsa den.

Okej, det kanske inte blir dyrare. Men i alla fall krångligare?

Absolut inte, det går snabbare att bygga förnybart än fossilt! Det kan till exempel ta två år att bygga en vindfarm, sex månader att sätta upp en stor solkraftsstation och en dag att sätta en solpanel på ett tak. Att bygga ett kolkraftverk tar minst fyra år och ett kärnkraftverk tar minst 5 år. Dessa korta tidsramar är en anledning till att förnybart är ett logiskt val när ett land behöver öka strömförsörjningen snabbt.

Även om många låg- och medelinkomstländer kraftigt bygger ut sin elgenereringskapacitet så finns det stor ojämlikhet i distributionen av el som behöver lösas – annars spelar det ingen roll hur mycket mer kapacitet ett land installerar. För att alla människor ska få tillgång till energi, krävs många lokala och småskaliga nät. Då är förnybara energikällor ett bättre alternativ än fossila energikällor.

Om vi ställer om till förnybar energi, kan vi då använda oändligt mycket el?

Nej. Vi behöver både minska och effektivisera vår användning av el. Energieffektivisering är nödvändigt för att möjliggöra övergången till ett globalt förnybart energisystem. Ett minskat energibehov minskar trycket på att bygga ny energiinfrastruktur. All energiproduktion medför miljöpåverkan och det är därför viktigt att energieffektivisera och minska användningen av el.

Men kommer inte många jobb försvinna om vi slutar använda fossil energi?

Tvärtom, för varje jobb som försvinner på grund av utfasning av den fossila energin, så skapas fler jobb inom den förnybara sektorn. Studier visar att om vi fördubblar andelen förnybar energi i den globala energimixen till 2030 skulle detta öka antalet jobb inom sektorn med 24 miljoner. Detta har stor betydelse i låginkomstländer med hög arbetslöshet. Jämfört med den fossila energin, som ofta kräver högutbildad arbetskraft, erbjuder den förnybara sektor även jobb där ingen formell utbildning krävs. Dessutom är jämställdheten i den förnybara energisektorn större. Enligt en undersökning representerar kvinnor i genomsnitt 35 procent av arbetskraften inom den förnybara energisektor, jämfört med 20-25 procent inom energisektorn i stort.

Många låg- och medelinkomstländer har stora reserver av fossila tillgångar. Kan det inte finnas en nytta i att de används, även om de bidrar till klimatförändringarna?

Varje land bestämmer själva över sina tillgångar. Det som invånarna och regeringarna i alla länder med fossila tillgångar behöver ta ställning till, är om de eventuellt kortsiktiga effekterna av till exempel olje- eller fossilgasutvinning uppväger de långsiktiga effekterna av klimatförändringarna som följer i deras spår. Detta är också ofta en demokratifråga, då erfarenheten visar att inkomsterna från fossilutvinning i låg- och medelinkomstländer sällan kommer landets fattiga till del.

Vad har förresten Naturskyddsföreningen att göra med globalt klimatarbete, ni jobbar väl bara med den svenska naturen?

Nej, det var länge sedan. Idag samarbetar vi med och stödjer ett 40-tal organisationer runt om i världen. Globalt verkar vi, genom och tillsammans med våra samarbetsorganisationer, för en omställning till ett rättvist och hållbart energisystem. Det är ett system som tillgodoser alla människors energibehov inom ramen för ekosystemets gränser.

Utforska vår globala karta

Upptäck vad vi gör tillsammans med miljöorganisationer runt om i världen.