FAQ - skillnader mellan ekologiska och oekologiska äpplen

Äpplen i Sverige och utomlands besprutas med en rad olika kemiska bekämpningsmedel. För att få reda på om dessa kemikalier finns kvar i frukten har Naturskyddsföreningen låtit testa äpplen. Här är svaren på några frågor vi fått om undersökningen.

Vårt test visade att de KRAV-märkta och ekologiska äpplena från Sverige, Italien och Tyskland alla var fria från rester av bekämpningsmedel. Men i samtliga tester på oekologiska äpplen hittades rester. Att det finns rester av bekämpningsmedel i äpplen bekräftas av tidigare tester som Livsmedelsverket gjort.

Här hittar du detaljer om resultatet och testet.

Undersökningen visar ju att resterna av bekämpningsmedel som hittades i de oekologiska äpplena låg under gränsvärdena för vad som anses skadligt. Vad är då problemet?

Gränsvärden förs ofta fram i debatten som en skiljelinje mellan farligt och ofarligt. Men Naturskyddsföreningen håller inte med om detta. Gränsvärden är ett viktigt verktyg men det finns flera luckor i riskvärderingen av bekämpningsmedel. Gränsvärdena tar till exempel inte tillräcklig hänsyn till att människor utsätts för flera ämnen samtidigt och att dessa då kan ge oanade effekter, den så kallade cocktaileffekten. Idag godkänns varje bekämpningsmedel var för sig vilket kan vara problematiskt eftersom ett och samma äpple kan innehålla flera olika rester. Det är även svårt att sätta gränsvärden för cancerframkallande och hormonstörande ämnen då effekter kan uppstå även vid låga halter och effekten märks först långt senare. 

Så ni menar att Livsmedelsverket har fel när de säger att det är nyttigt att äta frukt?

Nej, Livsmedelsverket har rätt i att det är nyttigt att äta frukt. Det är inte akut farligt att äta oekologisk frukt med rester av kemiska bekämpningsmedel. Men det är långsiktigt viktigt att försöka minska alla onödiga, farliga kemikalier som vi utsätts för på många olika sätt i det dagliga livet – möbler, elektronik och leksaker, kläder, plaster och så vidare. Ett sätt är att välja ekologisk mat. 

Att välja ekologisk mat för att slippa bekämpningsmedelsrester stödjer samtidigt ekologisk produktion och det tycker vi är ett av flera bra sätt att ge utvecklingen av ett hållbart lantbruk en knuff åt rätt håll.

Även om det väldigt sällan hittas bekämpningsmedelsrester som leder till en direkt och akut fara, så oroar sig forskare idag för vad små mängder av bekämpningsmedel gör med oss i det långa loppet. Gränsvärdena tar till exempel inte tillräcklig hänsyn till att människor utsätts för flera ämnen samtidigt och att dessa då kan ge oanade effekter, den så kallade cocktaileffekten. Det är också svårt att sätta gränsvärden för cancerframkallande och hormonstörande ämnen då effekter kan uppstå även vid låga halter och skadan märks först långt senare. 

När ni varnade för bekämpningsmedelsrester i vindruvor tidigare i år fick ni kritik för att det var överdrivet. Kritikerna påpekade att det krävs att man äter väldigt stora mängder av frukten för att de kemikalier som hittades i vindruvorna skulle vara farliga.
Stämmer inte detta och gäller det inte även äpplen?

Tyvärr utsätts människor inte enbart för kemikalier via enstaka frukter som vindruvor eller äpplen utan kemikalierna finns runt omkring oss i vår vardag (kläder, hus, leksaker, elektronik, m.m.). Och de gränsvärden för olika kemikalier som finns är inte heller en absolut skiljelinje mellan farligt och ofarligt. Gränsvärden beaktar inte samverkan mellan olika kemikalier. Vissa ämnen, t.ex. hormonstörande ämnen kan påverka kroppen i halter långt under gränsvärdena. Gränsvärden ger med andra ord inte hela bilden och inte heller kan man bedöma sammantagna risker genom att titta på enstaka livsmedel.

Med vår kommunikation om äpplen vill vi sätta ljuset på att vi i vår vardag utsätts för risker med farliga kemikalier från flera olika håll samtidigt. Hur vi påverkas på lång sikt menar forskarna att man inte vet idag. Därför anser vi att det är klokt att minska vår totala exponering för kemikalier. Att välja ekologisk mat är ett enkelt sätt. Då bidrar man samtidigt till att minska riskerna för dem som odlar maten och för att naturen ska påverkas negativt.

Men att prata om cancer och ämnen som påverkar förmågan att få barn, är det ändå inte att skrämmas i onödan om det nu inte är någon akut hälsorisk det handlar om?

Att informera om hur man kan minska risken att utsättas för farliga ämnen är inte att skrämmas, menar vi. De flesta vill idag kunna göra egna val om vilka risker man tar. Och även om det inte är akut farligt att äta oekologisk frukt med rester av kemiska bekämpningsmedel så är det viktigt att försöka minska alla onödiga, farliga kemikalier som vi utsätts för. Att välja ekologisk mat är ett av flera sätt.  

Får man cancer av att äta äpplen med cancerframkallande ämnen i?

Vad man får cancer av är omöjligt att säga idag. Forskningen pekar dock ut vissa problematiska substanser. I syfte att öka försiktigheten bör man undvika dessa ämnen. Att välja ekologiska eller svenska äpplen är ett sådant sätt att undvika risker. 

Kan inte en lösning vara att sänka gränsvärdena för rester av bekämpningsmedel i mat?

Sänkta gränsvärden kan givetvis innebära att odlarna måste ändra sin bekämpning. Men det beror ju på hur odlarna ändrar sin bekämpning. Om en odlare väljer att börja använda flera olika bekämpningsmedel så att varje bekämpningsmedelrest håller sig under gränsvärdena, då är det inte alls säkert att man har vunnit något ur ett riskperspektiv. Det beror på att rester av olika bekämpningsmedel samverkar med varandra på olika sätt. Ibland förstärker ämnen varandra och ibland motverkar de varandra. Det är det som på forskarspråk kallas cocktaileffekten. Idag vet forskarna inte tillräckligt om hur ämnen samverkar för att kunna bedöma risker för hälsa och miljö. 

Men visst är det så att även ekologiska äppelodlingar besprutas?

Ja, även i ekologisk odling får man använda bekämpningsmedel (i regler och lagar kallas de för växtskyddsmedel). Det är dock stor skillnad mellan de bekämpningsmedel som man får använda i ekologisk odling och de som man vanligen tänker på när man pratar om bekämpningsmedel. Därför är ekoäpplen och oekologiska äpplen lite som att jämföra äpplen och päron. 

I eko får man bekämpa med främst mikroorganismer, mineraler (t ex svavel och koppar)  och ämnen som tagits fram ur växter eller animalier (såpor, vegetabiliska oljor mm). I oekologisk odling däremot finns en rad olika kemiska ämnen som tagits fram särskilt för att ha effekt på insekter, svamp och ogräs.

Bekämpningsmedlen som är tillåtna i eko utmärks av att de i huvudsak är hämtade från naturen, att de har låg giftighet och av att de oftast bryts ner snabbt. De ämnen som är tillåtna i oekologisk produktion är annorlunda. De är mer problematiska vad det gäller giftighet, nedbrytning, restprodukter och liknande. Att man hittar rester i oekologiska livsmedel visar på problemet med kemiska bekämpningsmedel.

Är det farligt att få i sig rester av koppar och svavel som får användas i ekologisk äppelodling?

I EU-ekologisk äppelodling är det tillåtet att använda svavel eller kopparbaserade bekämpningsmedel. KRAV-märkningen tillåter inte koppar. 

Koppar och svavel tränger inte in i växten utan är verksamma på ytan. Ämnena sköljs oftast bort från frukten med regnvatten. När det gäller risker för människor menar Livsmedelsverket att svavel är ett lågriskämne och människor behöver svavel för att må bra. Inom EU har man beslutat att det inte finns någon anledning att fastställa varken något acceptabelt dagligt intag (ADI), akut referensdos (ARfD), någon resthaltsdefinition eller några gränsvärden för svavel.

För koppar däremot finns ett ADI enligt EU på 0,15 mg/kg, men ingen ARfD är fastställd. Koppar är också ett ämne som kroppen behöver och dagligt intag för en vuxen person är i medel 0,9-2,2 mg (0,015-0,036 mg/kg kv om 60 kg). 

Här finns mer detaljer om bekämpning av skadegörare i ekologisk odling.

Ni säger på era affischer att ”Ekologisk frukt odlas utan gift”. Stämmer inte det?

Jo, det vill vi hävda att det gör. Visst uttrycker vi oss förenklat, men det är sant att ekofrukten odlas i system som inte bygger på att en rad kemiska bekämpningsmedel finns tillgängliga för att lösa skadeangrepp.

Ekoodlarna har med andra ord inte en rad godkända sprutpreparat att ta till vid olika skadeangrepp. Istället måste man i högre grad än i oekologisk odling förebygga angreppen. Det gör man till exempel genom att plantera äppelträden lite glesare för att minska svampangrepp. Och genom att välja äppelsorter som är tåligare mot vanliga sjukdomar. 

Biologisk bekämpning är en annan metod. Det betyder att man gillrar mekaniska fällor bland fruktträden eller sprider ut naturliga doftämnen som gör att skadeinsekternas parning uteblir. Eller att man släpper ut insekter som äter upp skadedjuren. Minst lika viktigt är att ekoodlaren ser till att ha en rik biologisk mångfald. Alltså naturliga fiender till skadedjuren som kontinuerligt äter upp skadedjur. Allt detta är metoder som självklart även det oekologiska jordbruket kan använda sig av.

Är det verkligen bäst för miljön att välja ekologiska äpplen som transporterats långt, före oekologiska svenska äpplen?

Klimatpåverkan är en del av, men inte hela, livsmedlets miljöpåverkan. I bedömningen av den totala miljöpåverkan måste man även titta på saker som spridningen av miljögifter och negativ påverkan på naturens liv och funktioner. I butiken får man veta var frukten kommer ifrån, men informationen säger tyvärr inte så mycket om transportens klimatpåverkan.

Det är självklart onödigt att transportera frukt till Sverige när det finns så goda förutsättningar för att odla till exempel äpplen här. Men i motsats till vad många tror, står ofta den långa transporten för en mindre del av livsmedlets hela klimatpåverkan, där användningen av konstgödsel ofta står för en större del. Även förädling, transport och konsumentens sätt att ta sig till affären måste vägas in när man bedömer klimatpåverkan.

Olika transportsätt har väldigt olika klimatpåverkan. Avståndet är inte heller alltid avgörande för utsläppet av växthusgaser. En kort, dålig transport kan ibland vara sämre än en lång med t.ex. båt. En båttransport av äpplen från Nya Zeeland kan faktiskt ge ungefär samma klimatpåverkan som en bil som körs fyra km till affären för att hämta ett kg närproducerad mat.

Här en fördjupning med diagram om mat och klimat.

Är det inte en risk att vi bara främjar ekobönder på andra sidan jorden och tvingar svenska lantbrukare i konkurs?

Naturskyddsföreningen vill helst ha mat som både är ekologisk och har odlats nära och vi tycker att det är viktigt att värna det svenska lantbruket så långt det är möjligt.  Sverige är i stort sett självförsörjande på de stora ekologiska varugrupperna som mjölk, kött, potatis och morötter. När det kommer till att välja äpplen kan det dock vara svårt att hitta svenska ekologiska. Det beror på att det än så länge odlas alldeles för få ekologiska äpplen i Sverige. Naturskyddsföreningen har därför inlett en dialog med äppelproducenter och politiker för att se hur vi kan vara med och stötta utvecklingen av fler svenska ekologiska äppelodlingar. 

Under tiden anser Naturskyddsföreningen att ekologiska äpplen, var de än kommer ifrån, är det bästa valet för naturen och vår hälsa. Hittar du inga ekologiska äpplen i butiken är det näst bästa valet svenskodlade oekologiska äpplen.

Kräver inte ekologisk odling och produktion så mycket mer resurser att det är omöjligt att försörja alla med ekologisk mat?

Det finns inga belägg för att ekologisk mat inte skulle kunna försörja världen, tvärtom kan ekologisk odling bidra till större skördar och bördigare mark i områden där mer mat behövs, särskilt hos småbrukare i utvecklingsländer.

Det är också viktigt att veta att det redan idag produceras mat för dubbelt så många människor som det lever på jorden, 30 procent av den globala produktionen blir idag svinn och cirka 70 procent av åkermarken går åt till att producera djurfoder.

Det finns också ny forskning som visar att odling av flera grödor på ett fält kan öka avkastningen och minskar behovet av jordbrukskemikalier. Det är alltså mer effektivt med samodlingssystem för att öka skördar än att bara odla en sorts gröda och använda mycket kemiska bekämpningsmedel.

Här en rapport som utgår från den senaste forskningen på området.

Här hittar du den korta versionen av rapporten.

Läs om ekologisk odling i Etiopien.

Vad är bästa valet om jag inte vill eller kan välja ekologiska äpplen?

Då ska man välja svenska äpplen. I Sverige är några av de farligaste bekämpningsmedlen, som fortfarande används i andra länder, förbjudna. I Sverige tillåts heller inte så kallad efterbehandling med kemiska preparat för att undvika att äpplena möglar under lagringen.

Vilka har egentligen råd att köpa ekologiskt? Är det bara för rika?

Ekologiska varor är tyvärr fortfarande ofta dyrare än motsvarande oekologiska. Ett skäl är att produktionen faktiskt kostar mer, ett annat att små volymer av varor oftare är dyrare att hantera än stora mängder. Att hålla isär ekologiskt och oekologiskt kostar och idag tar de som förädlar och säljer produkterna oftast ut hela den kostnaden på den ekologiska varan.

Vi vill att ekoproducenter ska få ordentligt betalt för sitt jobb, samtidigt som vi vill att fler ska kunna köpa eko. Varje enskilt val av ekologiskt, av var och en efter sin förmåga, är positivt och ett steg i rätt riktning. Ju fler som diskuterar de här frågorna, frågar efter eko och väljer eko, desto bättre. På sikt när volymerna ökar, blir priserna lägre.  Med små steg kan vi tillsammans åstadkomma stora förändringar.

Konsumentundersökningar visar att de som idag handlar ekologiskt inte bara är de rikaste. Fördelningen är likvärdig mellan hög-, medel- och låginkomsttagare. Den största anledningen till att konsumenter inte väljer ekologiskt är att de uppfattar andra varor som mer prisvärda. Detta hänger i sin tur samman med att de antingen inte känner till eller värderar skillnaden mellan ekologiskt och oekologiska alternativ eller inte litar på den ekologiska märkningen.

(Referens: http://ekolantbruk.se/pdf/29490.pdf)

 

Stöd Green Action Week

Green Action Week är en del av vårt globala arbete. Ge en gåva för att världen ska bli mer ekologisk.