Feed

Urfolkens dag: En dubbel kamp för överlevnad

Regnskog i Brasilien.

Runt om hela jorden är det 370 miljoner människor som räknas som urfolk och mer än 60 miljoner människor är helt beroende av skogen för sin överlevnad. Trots internationella överenskommelser kämpar folk över hela världen för att skydda naturen, för rent land och vatten och för att bo kvar på sina förfäders marker.

Samerna gör det i Sverige, andra urfolk gör det i Amazonas, liksom i Nordamerika, i Indonesien, över hela världen. Kampen kräver både mod och uthållighet, oavsett om man bor i Sverige, Malaysia eller Kenya.

Fattiga människor drabbas hårdast

Mer än 60 miljoner människor som tillhör olika urfolk är beroende av regnskogen för sin överlevnad. Många gånger är det de mest fattiga som lever av skogens resurser och det är också de som drabbas hårdast när avverkning sker och naturskogarna omvandlas till plantager, exempelvis för att odla oljepalmer.

De tropiska skogarna ger människor jakt, fiske, medicinalväxter, timmer, fibrer och skydd mot översvämning, skadeinsekter och erosion. Det är resurser som är oerhört värdefulla både i ett lokalt och globalt perspektiv.

Skyddar naturen bättre än någon annan

För att bevara de tropiska skogarna måste forskning och traditionell kunskap gå hand i hand. Många av de ursprungsfolk som lever i de tropiska skogarna har kulturer som är helt anpassade till skogen. Enligt en rapport från Världsbanken har ursprungsbefolkningar laglig rätt till elva procent av världens skogsyta. 

Urfolk har med sin kunskap bevarat rikedomen i de tropiska skogarna. Genom att kombinera ekologi, etik och kultur till en världsbild där människan är en del av naturen har de ofta lyckats väl med att ta hand om sina naturresurser.

Den traditionella kunskapen har fått erkännande i konventionen om biologisk mångfald, Convention on Biological Diversity (CBD). Även Parisavtalet lyfter fram vikten av urfolks kunskap och poängterar att vi behöver ta hänsyn till urfolk och deras kunskap för att nå klimatmålen.

Den kulturella rikedomen och hantverkskonsten är nära knuten till den biologiska mångfalden och dess rikedom. Foto: Nyiragongo

För samerna, det enda urfolket i Europa, innebär bl.a. gruvor, skogsbruk och vattenkraftsutbyggnad en stor påverkan både på deras traditionella kultur och på näringar såsom jakt, fiske och renskötsel. Samerna kämpar för sina grundläggande mänskliga rättigheter som många andra urfolk redan har erkänts. Naturskyddsföreningen och Civil Rights Defenders driver ett gemensamt arbete, tillsammans med olika aktörer från det samiska samhället, som syftar till att stärka och tydliggöra samernas rättigheter bl.a. i samband med utvinning av naturresurser i Sápmi.

Rekordmånga miljöaktivister mördas

År 2017 mördades närmare 200 miljöaktivister enbart för att de motsatt sig miljöförstörelse. Mest utsatta är urfolksaktivister men vem som helst som motsätter sig miljöförstörelse, gruvetableringar, dammbyggen och skogsavverkning kan drabbas (enligt Global Witness granskning).

Det är viktigt att dessa modiga människor får vårt stöd och uppmärksamhet. Vi behöver också rikta blicken mot företagens investeringar i naturresurser och deras roll och ansvar.

MER INFORMATION

Urfolkens dag har firas den 9 augusti och infördes av FN:s generalförsamling 1994.

FN:s deklaration om urfolkens rättigheter antogs av Generalförsamlingen år 2007. Deklarationen presenterar en struktur som stater kan använda för att stärka förhållandet till ursprungsfolken och för att skydda deras mänskliga rättigheter. Även om deklarationen inte är juridiskt bindande är förhoppningen att den på längre sikt ska få stor betydelse för hur urfolken behandlas världen över.

Läs artikel om Malaysias urfolk som kämpar för regnskogen

Läs artikel om regnskog, mangrove och savann och vad de betyder för världens urfolk

Läs artikel från Brasilien om miljöaktivister under allvarligt hot

Läs artikel om svenska banker som kopplas till avverkning av regnskog i Borneo

Läs artikel från Indien om drömmen om en skyddad natur

Vad gör Naturskyddsföreningen

  • Vi jobbar för att lokalbefolkningens och urfolkens behov och synpunkter ska respekteras av gruvbolagen.
  • Naturskyddsföreningen samarbetar med en rad organisationer i olika länder som stöttar urfolk och lokalsamhällen i deras kamp för markrättigheter och kontroll över naturresurser.
  • Vi arbetar för att användningen av storskaligt producerad palmolja ska minska och att producenterna ska ta fullt ansvar för att palmoljeproduktionen tar hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter.
  • Vi arbetar för att lokal förvaltning ska få ett erkännande på policynivå. Enligt forskning och erfarenhet skulle det vara oerhört värdefullt för både biologisk och kulturell mångfald.
Etiketter: 
Artikeltyp: 
Visa författare: 
Bildtext: 
Den 9 augusti är det världsdagen för urfolk. Naturskyddsföreningen stödjer miljöorganisationer som arbetar för att urfolk och lokalsamhällen ska kunna fortsätta bruka och bevara tropiska skogar.
Länktext: 
Läs mer

Svenskt fiske blir ännu bättre med utflyttad trålgräns

Vi vill därför framhålla att även om svenskt fiske ligger i framkant gällande selektivitet är bottentrålningens påverkan ofta stor trots dessa förbättringar. Inom ramen för ett regeringsuppdrag genomförde SLU:s havsfiskelaboratorium nyligen en genomgång av EU-projektet BENTHIS, det mest omfattande arbete som gjorts om bottentrålningens effekter. En viktig slutsats är att en genomsnittlig passage av en bottentrål penetrerar 2,4 cm av havsbottnen och dödar 6 procent av organismerna. Återhämtningstiden är ofta lång. Fastsittande, långsamväxande arter är särskilt drabbade. Mängden organismer minskar inte alltid, men det sker ett skifte mot enskilda arter.

För både miljön och andra delar av fiskeflottan än SFPO:s kustgående trålare skulle vinsterna med en utflyttad trålgräns vara stora, exempelvis för lokala garn- och burfiskare, som då ges utrymme att växla upp sin verksamhet med skonsamma redskap. Ett exempel på sådant fiske är burfångad havskräfta, som är mer skonsamt för havsmiljön, fiskbestånden och dessutom mer klimatsmart. Bottentrålad havskräfta är på grund av den stora bränsleförbrukningen ett av våra mest klimatpåverkande livsmedel, där koldioxidutsläppen per kilo kött beräknats till fem gånger högre jämfört med burfångad kräfta.

Slutligen. Vi må ha olika åsikter och perspektiv, men det är angeläget att vår diskussion är respektfull och sakligt grundad. Det är därför beklagligt att SFPO i sin replik gör flera grundlösa utspel mot sportfisket.

Sten Frohm
Generalsekreterare Sportfiskarna

Karin Lexén
Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Du kan även läsa denna replik på GP Debatt.

Artikeltyp: 
Visa författare: 
Länktext: 
Läs mer

Att bara räkna antalet träd är gravt missvisande

Ansvariga myndigheter konstaterar att Sverige inte når riksdagens miljömål Levande skogar, bland annat på grund av att skogar med höga naturvärden avverkas och att miljöhänsynen har stora brister. Skogsstyrelsens senaste hänsynsuppföljning pekar på att hela 39 procent av de känsliga skogsbiotoperna har påverkats negativt av avverkning. 

Vidare har Sverige förbundit sig till att bevara minst 17 procent av våra landområden av stor betydelse för biologisk mångfald, genom ekologiskt representativa och väl förbundna system. I detta sammanhang låter det ju utmärkt att Sverige, som LRF och Sveaskog framhåller, redan har undantagit hela 31 procent av skogen.  Då väljer man dock att blanda ihop olika naturtyper utan hänsyn till deras ekologiskarepresentativitet eller deras betydelse för biologisk mångfald. Man kan också räkna in enstaka trädgrupper och träd som är kvar på kalhyggen, utan hänsyn till att områdena ska vara väl förbundna system. Då väljer man emellertid medvetet att helt bortse från syftet med målen, som är att bevara biologisk mångfald. Att bara räkna antalet träd och påstå att det i Sverige nu ”finns mer skog än någonsin” är gravt missvisande; en trädplantering bestående av i princip en enda trädart  av samma ålder är inte att betrakta som en ”skog” i ekologisk mening.

Den absoluta majoriteten av skogens mer än 900 hotade arter är knutna till den produktiva skogen, inte till trädbevuxna myrmarker eller annan lågproduktiv skog. Dessa arter kan inte bevaras genom annat än att deras livsmiljöer skyddas. Att räkna in all lågproduktiv skog för att uppnå miljömålen är därför inte ens relevant i sammanhanget. Tyvärr är endast knappt 5 procent av den produktiva skogen långsiktigt skyddad med den kvalitetssäkring och transparens som krävs för att syftet med målen ska uppnås. 

När skogen brukas som idag, med kalhyggen och allt för ofta med bristande hänsyn till naturvård, förändras hela skogslandskapet. En naturskog som tidigare aldrig kalavverkats innehåller ofta en kombination av gamla träd, grova träd, träd av olika arter, döda liggande och stående träd. Detta är egenskaper som är helt avgörande för skogens mångfald, men det är ont om sådana skogar i dagens brukade landskap. Och de fortsätter att minska, eftersom kalavverkningarna av dessa fortsätter, även hos statliga Sveaskog.

För att Sverige ska kunna nå sina nationella mål och internationella åtaganden som rör skogen krävs att vi alla utgår från det faktiska behovet, inte från förvrängd statistik. Det vinner ingen på, allra minst skogens arter.

Lotta Berg, BirdLife Sverige

Karin Lexén, Naturskyddsföreningen

David van der Spoel, Skydda Skogen

Staffan Widstrand, Naturfotograferna

Denna debattartikel går också att läsa på DN Debatt

Artikeltyp: 
Visa författare: 
Länktext: 
Läs mer

Flytta ut trålgränsen och bevara fiskebestånden

Det finns en trålgräns, en linje tre till fyra nautiska mil från kusten, som är tänkt att reglera bottentrålningens tillträde till våra kustnära områden. Tack vare undantag går det ändå att bottentråla skaldjur i många områden. Trålgränsen innebär därför bara en oerhört tunn skyddszon för kustfiskpopulationer, uppväxtområden och känsliga bottnar, särskilt i Kattegatt och Skagerrak.

2004 gjordes en utflyttning av trålgränsen för att skydda bottnarna från fysisk påverkan och minska fisketrycket på hotade kustfiskbestånd och uppväxande fisk. Enligt en utvärdering innebar också utflyttningen av trålgränsen från då minimala en till två sjömil från baslinjen stora vinster för ekosystemen. Samtidigt konstaterade utvärderingen att många kustfiskbestånd hade kollapsat eller till och med lokalt utrotats.

Fler fördelar

En vidare utflyttning av trålgränsen skulle ge möjlighet till expansion av fiske med passiva, skonsamma redskap. Ett sådant exempel är burfisket efter havskräfta. Burfisket har flera fördelar, inte minst är bottenpåverkan liten och beståndet nyttjas hållbart. Bifångsterna är lägre än i trålfisket och dessutom skonsamt fångade så att återutsättning kan ske. I dag begränsas burfisket av antalet licenser och bristen på utrymme. Utanför trålgränsen riskerar burarna att trålas bort. Om trålgränsen flyttas längre ut kan detta skonsamma fiske öka.

Chans till återhämtning

Sverige behöver en bredare skyddszon för våra hårt ansatta kustfiskbestånd och ekosystem. Överfiskade rovfiskbestånd och förstörda bottenmiljöer skulle få en chans till återhämtning. Med friskare ekosystem och starka rovfiskpopulationer skapas även förutsättningar för återkomsten av ålgräsängar och andra viktiga organismer i kust-ekosystemen.

EU:s gemensamma fiskeripolitik innebär att medlemsstaterna har befogenhet att begränsa tillträdet för andra medlemsstaters fiskefartyg ända ut till territorialgränsen, 12 nautiska mil från baslinjen. Sverige kan genom en utflyttning av trålgränsen skapa en skyddszon värd namnet. Det skulle innebära mycket för det rörliga friluftslivet, för lönsamheten inom fiskeflottan och inte minst för våra ekosystem.

Sten Frohm, generalsekreterare Sportfiskarna
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Läs debattartikeln i Göteborgs-Posten här.

Verksamhetsområde: 
Artikeltyp: 
Visa författare: 
Länktext: 
Läs mer

Låt inte nazisterna ta över det offentliga rummet

Den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen, NMR, har fått tillstånd att hålla torgmöten i direkt anslutning till organisationen RFSL:s lokaler i Almedalen. Vi, 41 organisationer inom svenskt civilsamhälle, känner oss hotade och otrygga men också förbannade.

NMR:s närvaro stjäl tid från vårt viktiga arbete med demokrati och mänskliga rättigheter. Därför uppmanar vi – återigen – landets politiker, framför allt justitiedepartementet, att snabbt säkerställa ett tryggt, offentligt och demokratiskt samhälle.

Till skillnad från förra året beslutade Almedalsveckans arrangörer att inte hyra ut mark till Nordiska motståndsrörelsen i år. Trots det kommer nazistiska grupper att vara på plats under resten av veckan.

Polisen har gett NMR tillstånd för torgmöten på tisdag, onsdag, torsdag och fredag. Torget där de samlas ligger i direkt anslutning till RFSL:s lokaler. RFSL fördömer polisens beslut och uppger att de känner sig hotade och rädda men att de inte ställer in sina arrangemang i Almedalen. Däremot tvingas RFSL Ungdom att ställa in sin närvaro i Almedalen för att inte äventyra ungdomarnas säkerhet. 

Med den här debattartikeln vill vi 41 organisationer inom civilsamhället, medlemmar i plattformen CONCORD Sverige, markera vårt avstånd från NMR. Vi vill inte att deras närvaro sker på bekostnad av vår trygghet eller våra demokratiska rättigheter. Vi vill att ansvaret placeras där det hör hemma - hos lagstiftande politiker. Vi vill ha ett tryggt demokratiskt samhälle. Låt inte nazisterna ta över det offentliga rummet! 

Det är fler än vi som är oroliga över det utrymme som nazisterna får i Sverige. FN har flera gånger kritiserat Sverige för att ännu inte ha förbjudit nazistisk organisering i enlighet med den CERD-konvention som FN antog 1965 och som Sverige ratificerade 1972. 

FN:s kritik omfattar också en oro över att rasistiska organisationer tillåts att fortsätta verka i Sverige. 

CONCORD Sverige representerar civilsamhällesorganisationer som arbetar för ett öppet, rättvist och demokratiskt samhälle. Vi märker tydligt att det demokratiska utrymmet krymps och därför agerar vi. 

Vi gjorde det förra året genom att samla våra organisationer i ett öppet brev till justitiedepartementet där vi uppmanade att omgående konkretisera och vidta åtgärder för att snabbt säkerställa ett tryggt, offentligt och demokratiskt samhälle. Så har uppenbarligen inte skett. Vi upprepar därför vår uppmaning: Låt inte nazisterna ta över det offentliga rummet, trygga vår rätt att arbeta för fred, demokrati, mångfald och rättvisa!

Av RFSL
ActionAid Sverige
Afrikagrupperna
Barnfonden
Diakonia
Erikshjälpen
Fairtrade Sverige
Fonden för mänskliga rättigheter
Forum Syd
Hand in Hand
Hungerprojektet
Islamic Relief
Individuell Människohjälp
Internationella Kvinnoförbundet för red och Frihet
IOGT-NTO-rörelsenJordens vänner 
Kristna Fredsrörelsen
Kvinna till Kvinna
Latinamerikagrupperna
LSU – Sveriges ungdomsorganisationer
Läkarmissionen
MyRight-Empowers people with disabilities
MÄN
Naturskyddsföreningen
Olof Palmes Internationella Center
Plan International Sverige
PMU
RFSU
Rädda Barnen
Sensus studieförbund
Svalorna Indien Bangladesh
Svenska Afghanistankommittén
Svenska FN-förbundet 
Svenska Freds- och skiljedomsföreningen
Svenska kyrkans internationella arbete
Svenska missionsrådet
Sveriges kristna råd
Union to Union
We Effect
Vi-skogen
Världsnaturfonden WWF

Debattartikeln är samordnad av CONCORD Sverige

Läs debattartikel i Expressen här.

 
Verksamhetsområde: 
Artikeltyp: 
Visa författare: 
Länktext: 
Läs mer

Mangrove skyddar och försörjer

Mangroven är ett av världens mest produktiva ekosystem. Det återfinns mellan land och hav längs med tropiska och subtropiska kuster. Den skyddande mangroven med sina labyrinter av rötter och trädstammar fungerar som barnkammare, skydd och skafferi åt fiskar, skaldjur och andra organismer. Mangroven är också viktig för många fåglar, reptiler och groddjur. I indiska Sunderban – världens största mangroveområde – finns den bengaliska tigern. 

När mangroven försvinner så påverkas hela kustlandskapet

Mangroven stabiliserar marken så att risken för kusterosion minskar. Mangroven tar också upp stora mängder koldioxid vilket innebär att den är viktig för att mildra klimatförändringar. Och mangroven  skyddar kusten mot stormar och utgör därigenom ett naturligt skydd för alla de människor som bor vid kusten. Men idag har över 35 procent av världens mangrove redan försvunnit och på vissa platser är siffran så hög som 50 procent. Det gör mangroven till ett av världens mest hotade ekosystem. En av de främsta orsakerna är skövling för att göra plats åt vattenbruk, hotellbyggen och saltodlingar. Stigande havsnivåer på grund av klimatförändringar liksom en ökad mängd föroreningar från land är andra hot. 

Och när mangroven försvinner så påverkas hela kustlandskapet. Mangroven utgör, tillsammans med koraller och sjögräs, en viktig mosaik av livsmiljöer i havslandskapet. Mangroven gör att vattnet från land renas från sediment och näringsämnen innan det når de mer känsliga sjögräsen och korallreven. Många fiskarter vandrar mellan dessa tre livsmiljöer under sin livstid. Flera korallevande fiskar spenderar sina första år i mangroven där de lättare kan söka skydd från predatorer medan andra fiskar rör sig mellan korallrev, sjögräsängar och mangrove på daglig basis i jakt på föda. 

 

Därför är det viktigt att skydda hela kustlandskapet då de olika ekosystemen är beroende av, och samverkar med, varandra.

Människor är beroende av mangroven

Miljontals människor är direkt beroende av mangroven för sin försörjning. De fiskar, samlar musslor och andra skaldjur, byggmaterial, hämtar ved och använder växter från mangroveskogen som medicin. Människor i låginkomstländer som ofta är helt beroende av havet drabbas därmed hårdast när mangroven brukas ohållbart, skadas eller skövlas.

Mangroven är ett av världens mest produktiva ekosystem, och viktig för människor i dess närhet. Foto: Sara Fröcklin.

När mangroveskogen huggs ner försvinner också viktiga miljöer för många fiskarter. Fiskfångsterna vid kusten minskar och därmed tillgången till mat och inkomst för lokala fiskarfamiljer. 

Odlingar av jätteräkor ett stort hot

En av de industrier som hotar mangroven är produktionen av odlade jätteräkor. Mangroveträden huggs ned eller skadas för att ge plats åt räkdammar och kustbefolkningen får svårt att fortsätta fiska, eftersom räkdammar hindrar dem att ta sig ut till havet. På sikt skadas även kringliggande mangrove genom kemikalier som sprids från räkodlingarna och förändringar i grundvattensystemet. Under de senaste decennierna har hundratusentals människor i Asien och Latinamerika tvingats flytta från de områden där de bott i många generationer på grund av att räkodlingar anlagts. Protester mot privatiseringen av allmänna resurser som mangrove möts ofta med våld.

I ett mangroveekosystem ingår inte bara träden. Även kringliggande våtmark är viktig för att upprätthålla ett av världens mest produktiva ekosystem. Trots detta anläggs många räkodlingar just i dessa känsliga våtmarker, i tron om att det är mer hållbart bara för att inte träd huggs ned. 

Räkindustrin - en förlustaffär på sikt 

Ett vanligt argument för odling av jätteräkor är att räkindustrin är av stor betydelse för de räkodlande ländernas ekonomi. Detta stämmer dock sällan. Räkproduktionen gynnar nästan uteslutande det fåtal människor som äger odlingar och fabriker. Även vi i de rika delarna av världen tjänar på industrin, eftersom vi betalar en spottstyver för räkorna, men inte ett öre för de ekologiska och sociala problem odlingarna skapar. De långsiktiga intäkterna från mangroveskog är upp till 70 procent högre än vad man kan få ut av räkodling. Räkodling leder i stort sett aldrig till minskad fattigdom.

Det här gör vi för mangroven

Naturskyddsföreningen arbetar för ett hållbart brukande, förbättrad förvaltning och ökat skydd av kustlandskapet, inklusive mangroveekosystem. Vi stödjer också ett tiotal enskilda organisationer i Asien, Afrika och Latinamerika i deras arbete med att skydda och förvalta havsmiljön, återplantera mangrove och främja det småskaliga fisket. Tillsammans bedriver vi politisk påverkan för att se till att arbetet med de globala målen skyndas på och en hållbar utveckling för alla människor uppnås.

Mzee Kassim Nassoro vaktar mangroveplantorna som återplanterats för att restaurera mangroven utanför byn Mwazaro i södra Kenya. Foto: Sara Fröcklin

Vi sprider också information i Sverige om mangrove, tropiska odlade räkor och de problem de orsakar för människor och natur i länder där de odlas. I vår film och kampanj Anti Scampi uppmanar vi konsumenter att avstå från jätteräkor odlade i tropikerna – även de certifierade. Vi uppmanar också alla livsmedelsbutiker och restauranger att ta sitt ansvar och avstå från dessa i sina sortiment och menyer.

 

Så här kan Du skydda mangroven!

Skippa jätteräkor!

Undvik att köpa tropiska jätteräkor. Det finns många andra godsaker att lägga på grillen och sushin!
Läs mer om varför du ska skippa jätteräkor – certifierade eller inte

Lär dig mer om mangroven och hur den skyddar mot klimatförändringar

Våra världshav, inte minst mangroven och sjögräsängarna, har stor betydelse för klimatet. Lär dig mer här!

Vi gör världen grönare och mer rättvis

Miljöfrågor känner inga landgränser. Därför stödjer Naturskyddsföreningen miljökämpar över hela världen. Läs mer om våra samarbetsorganisationer inom hav och kust.
Läs mer om hur vårt globala arbete gör skillnad

 

Etiketter: 
Verksamhetsområde: 
Call to action - standard: 
Artikeltyp: 
Visa författare: 
Fotograf: 
Bent Christensen, Azote
Länktext: 
Läs mer

Ny valgranskning: Markant förstärkt miljöpolitik med nuvarande regering jämfört med den förra

Rapporten Naturen vinner mark är Naturskyddsföreningens tredje och sista granskning av miljöpolitiken inför riksdagsvalet 2018. I den granskas regeringens miljöpolitik (Socialdemokraterna och Miljöpartiet). Slutsatserna visar att regeringen har gjort en väsentlig ambitionshöjning av miljöpolitiken jämfört med den förra alliansregeringen (Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna). 

Exempel på vad regeringen har gjort:

  • Infört lagar, mål och styrmedel inom klimatpolitiken. Regeringen har skapat förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser framöver. Den fick blocköverskridande stöd för en ny klimatlag och nya långsiktiga klimatmål. Under mandatperiodens senare del har regeringen infört flera viktiga styrmedel som kommer att minska utsläppen av växthusgaser: en flygskatt, ett bonus-malus-system som styr mot en klimatsmartare bilflotta, och en reduktionsplikt för drivmedel som kommer att göra fossila drivmedel grönare.
  • Höjt miljöbudgeten med över 100 procent - vill höja med nästan 200 procent till 2020. Miljöbudgeten (allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20 i statens budget) har höjts med 123 procent, från 4,4 miljarder kronor år 2014 till 9,8 miljarder kr år 2018. För år 2020 aviserar regeringen dessutom ytterligare en höjning av miljöbudgeten till över 13 miljarder kronor, vilket skulle innebära att miljöbudgeten höjts med 195 procent sedan 2014. Se bifogad grafik. Regeringspartierna (S) och (MP) har genomfört höjningen av miljöbudgeten i samarbete med (V).
  • Skyddat mer natur och skog. Den förra alliansregeringen sänkte anslagen till skydd och skötsel av värdefull natur med cirka åtta procent jämfört med mandatperioden innan, som ledde till att områdesskyddet på land sjönk. Som jämförelse skyddades åren 2005-2007 årligen mer än dubbelt så mycket mark, som år 2013. Den nuvarande regeringen har vänt denna trend så att mer natur skyddas igen. Exempelvis har arealen naturreservat ökat med 163 000 hektar, vilket motsvarar en ökning på 4,5 procent.
  • Fördubblat arealen marina skyddade områden. Vid regeringsskiftet 2014 skyddades 6,3 procent av Sveriges marina områden. Naturskyddsföreningen riktade 2014 kritik mot alliansregeringen för att inte tillräckligt aktivt drivit på för att skapa fler marina skyddade områden. Nuvarande regering utsåg 2016 fyra nya skyddade områden, vilket ledde till att totalt 13,6 procent av Sveriges marina områden är klassade som skyddade. Därtill har anslaget som går till åtgärder för havs- och vattenmiljö höjts med drygt 40 procent.

- Det har varit både välbehövligt och viktigt att regeringen har höjt ambitionerna för miljöpolitiken. Skillnaden mellan den förda miljöpolitiken under nuvarande och förra regeringen är markant. Oavsett vilken regering som tar över efter valet måste ambitionerna dock höjas ytterligare. Hoten mot den biologiska mångfalden, accelererande klimatförändringar och omfattande spridning av farliga gifter i naturen är utmaningar som politiken måste svara på, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

- Trots att regeringen tagit viktiga kliv framåt är det tyvärr långt ifrån tillräckligt. I dagsläget bedöms endast två av de 16 miljömål som antagits av riksdagen nås. Det kommer också att bli utmanande att minska utsläppen av växthusgaser i den takt som krävs. Nu måste takten öka. Det krävs en ännu skarpare politik som tar hänsyn till planetens gränser, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

I granskningen Naturen vinner mark presenterar Naturskyddsföreningen konkreta rekommendationer inom miljöpolitiken till nästa regering.

Läs och ladda ner rapporten Naturen vinner mark här
Läs mer om Naturskyddsföreningens tidigare valgranskningar här
Naturskyddsföreningens valgranskning av Alliansregeringen 2014 finns att läsa här

Presskontakt:
Anna Havula, press- och PR-chef, anna.havula@naturskyddsforeningen.se, 070 870 37 00

Call to action - standard: 
Artikeltyp: 
Visa författare: 
Länktext: 
Läs mer

Naturskyddsföreningen rekryterar kanslichef från Riksteatern

Måns Lagerlöf har verkat som ledare i scenkonstbranschen i 16 år. För närvarande som teaterchef för Riksteatern, och dessförinnan som VD för Örebro länsteater. Under hans ledning har Riksteatern genomfört flera projekt relaterade till klimat och miljö. Inför klimattoppmötet i Paris 2015 skapade och genomförde Riksteatern projektet ”Run for your life”, ett 21 dagar långt, livestreamat stafettlopp från Kiruna till Paris, som engagerade de flesta större organisationer inom miljörörelsen. Vidare driver Riksteatern nu det treåriga projektet ”Människa och natur” som undersöker människans kluvna relation till naturen, ett projekt som drivs bl.a. i samarbete med Naturskyddsföreningen.

- Jag är jätteglad över rekryteringen av Måns Lagerlöf. Han har en gedigen erfarenhet av ledarskap på alla nivåer och av att arbeta med såväl strategisk verksamhetsutveckling och målstyrning som HR-frågor i komplexa organisationer och tillsammans med ideella krafter. Samtidigt har han erfarenhet av att arbeta med projekt som rör miljö och klimat.  Jag är övertygad om att Måns har mycket att tillföra vår verksamhet, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Kanslichefen arbetar nära och rapporterar till Naturskyddsföreningens generalsekreterare, och utgör ett centralt stöd för arbetet med att driva och utveckla Naturskyddsföreningens verksamhet. Uppgiften är att leda kansliets interna, operativa arbete och att ha ett strategiskt ansvar för den organisation som krävs för att verkställa Naturskyddsföreningens mål. Föreningen företräds utåt av dess ordförande och generalsekreterare

- De sista tio åren har mitt engagemang i allt högre grad handlat om miljö och klimat. Att nu få möjligheten att arbeta med Sveriges viktigaste miljöorganisation som dessutom bärs av en stark folkrörelse är fantastiskt. Jag ser mycket fram emot det här uppdraget, säger Måns Lagerlöf.

Måns Lagerlöf tillträder den 3 december 2018.

Presskontakt:
Anna Havula, press- och PR-chef, anna.havula@naturskyddsforeningen.se, 070 870 37 00

Artikeltyp: 
Visa författare: 
Fotograf: 
Maryam Barari
Bildtext: 
Måns Lagerlöf kommer att arbeta som kanslichef på Naturskyddsföreningen från 3 december
Länktext: 
Läs mer

Globala sminkmärken slutar med miljögifterna PFAS

Sedan Naturskyddsföreningens ungdomsprojekt Surfejs sommaren 2017 drog igång en kampanj på Instagram för att få bort miljögifterna PFAS ur kosmetika, har fem stora företag lyssnat till uppmaningen och fattat beslut om att fasa ut ämnena. I dagarna kom så beskedet att världens största kosmetikaproducent, L’Oréal blir det sjätte företaget som slutar med PFAS. Beslutet gäller alla varumärken som ägs av L'Oréal

- Vi är förstås väldigt glada över det här fantastiska resultatet. PFAS är en grupp ämnen som oroar forskare världen över och som många menar måste bort så fort som möjligt. Ändå är det idag tillåtet att tillsätta dem till produkter som vi har direkt på huden. Därför betyder det mycket när ansvarsfulla företag går längre än den bristfälliga lagstiftningen, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
 
PFAS, eller högfluorerade ämnen som de också kallas, finns i allt ifrån skidvalla och brandskum till funktionskläder, stekpannor och skönhetsprodukter. Det är en grupp på över 4 700 ämnen som människan har tillverkat för att stöta bort fett, smuts och vatten. Samtliga ämnen är extremt svårnedbrytbara och vissa av dem misstänks kunna orsaka cancer och påverka levern, immunsystemet och reproduktionen. Nio av dem finns med på EU:s lista över särskilt farliga ämnen men bara ett (PFOS) är förbjudet. Ytterligare ett (PFOA) kommer att förbjudas till 2020. Men de allra flesta PFAS-ämnen är fortfarande helt otestade. Ändå får de alltså finnas i vanliga konsumentprodukter. Det vill Naturskyddsföreningen ändra på.

- Vi vill se ett EU-förbud mot att använda PFAS i konsumentprodukter, säger Karin Lexén. Men fram till att ett sådant förbud förhoppningsvis träder i kraft, uppmanar vi företag att gå före och själva fasa ut PFAS ur sina sortiment. L’Oréal, H&M, Lumene, The Body Shop, Isadora och Kicks har alla valt att ta sitt ansvar för människor, djur och natur. Nu hoppas vi att deras agerande inspirerar fler företag att följa efter.

De första företagen som hörsammade Naturskyddsföreningens uppmaning var H&M och Lumene som redan i december förra året meddelade att de kommer att förbjuda PFAS i nya produkter och fasa ut befintliga produkter med PFAS i. Under våren tog The Body Shop, Isadora och Kicks efter påtryckningar samma ansvarsfulla beslut. För Kicks gäller utfasningen deras eget märke Kicks Beauty.  Lumene planerar att bli färdig med utfasningen under 2018 och The Body Shop till 2020. Övriga märken har ännu inte gått ut med något datum.

L’Oréal skriver i ett mejl till Surfejs: ”Som en del av L’Oréals globala hållbarhetsprogram Sharing Beauty With All har vi beslutat att inte längre använda PFAS-ämnen. Nya produkter som lanseras har formulerats utan PFAS. Reformuleringsprocessen håller på att slutföras och vi gör vårt yttersta för att ta bort PFAS ämnen. Vänligen notera att detta gäller samtliga L’Oréal-ägda varumärken.”
 
De två företag på Surfejs mejllista som ännu inte valt att fasa ut PFAS är Clinique och Bareminerals. De åtta företagen har valts ur ett kampanjstrategiskt perspektiv och representerar inte nödvändigtvis de företag som har mest PFAS i sina produkter.

>Här finns mer info om PFAS

Verksamhetsområde: 
Artikeltyp: 
Visa författare: 
Länktext: 
Läs mer

Artiststafett för bivänner sprider sig – alla bygger bihotell

Många av de vilda solitära biarterna i Sverige finns på rödlistan. De drabbas av att landskapet förändras, blir mer ensidigt och med färre blommande ängar.

Naturskyddsföreningen jobbar med att sprida kunskap om vad biologisk mångfald i innebär i praktiken, t ex hur viktiga bin och andra insekter är som pollinerare. De ser till att vi får frukt och bär och har en viktig roll för att vi ska få mat, framför allt frukt och grönt.

– När jag hörde att Naturskyddsföreningen arbetar för att rädda bina så ville jag hjälpa till. Det här berör alla – när det är kris för bina har mänskligheten problem. Lyckligtvis finns det lösningar och man kan faktiskt göra en del själv, som att ordna vildbihotell. Jag har redan fått inflyttning i mitt! berättar Magnus Carlson, miljöengagerad artist och sommarpratare.

Magnus är den artist som tagit initiativet att sprida Naturskyddsföreningen kampanj om att vara ”bivänlig” till vänner och kollegor. Hans initiativ har utvecklats till en stafett där artister bygger och köper bihotell och ger vidare till kompisar.

Kajsa Grytt, musikartist och författare är en av många artister som inspirerats av Naturskyddsföreningens kampanj ”Bli bivänlig nu!”.

– Jag visste att bina är hotade och jätteviktiga för hela ekosystemet. Genom Naturskyddsföreningen fick jag vet mer om orsakerna och hur man enkelt kan hjälpa till och vara en del av lösningen. Och alla kan göra det, det är enkelt att göra bihotell själv eller så kan man köpa ett färdigt.

Kajsa har nu själv satt upp ett bihotell på sin innergård i sta´n och ska så ängsblommor på gården vid hennes jobb.

I  bifogade dokumentet med bivänner finns exempel på några av alla artister som är bivänner -  Magnus Carlsson, Ebbot, Caroline af Ugglas, Markoolio, Petter, Uno Svenningsson, Miss Li, Johan Hegg och många fler.

>Här kan alla registrera sitt bihotell och bli bi-vänlig

Kontakt:
Eva-Lena Neiman, presskommunikatör, Naturskyddsföreningen,
eva-lena.neiman@naturskyddsforeningen.se  070 794 04 07

Verksamhetsområde: 
Artikeltyp: 
Visa författare: 
Länktext: 
Läs mer
Dokument: