En helt hållbar värld är möjlig – men hur når vi dit?

Vi vet att det är fullt möjligt att skapa ett energisystem som är förnybart, fossilfritt och hållbart i Sverige. Men en sådan omställning skulle betyda stora förändringar jämfört med hur vårt samhälle ser ut idag: vi skulle till exempel behöva minska flygandet med omkring 70 procent, mångdubbla vindkraften och nästan halvera antalet bilar. Det handlar om förändringar som inte kan kan lösas av enskilda individer utan kräver politiska beslut. Här listar vi några av de styrmedel som skulle göra det möjligt att fossilbefria Sverige redan till år 2040.

Naturskyddsföreningens rapport Fossilfritt, förnybart och flexibelt visar tydligt att det är möjligt med en hållbar omställning av energisystemet till år 2040.

Omställningen är dock omfattande och måste drivas på flera olika nivåer; en del kan vi förändra själva som privatpersoner, som hur vi väljer att transportera oss och hur vi bor, men det allra mesta kräver beslut och styrmedel på nationell eller kommunal nivå. I den här artikeln presenterar vi några av de politiska beslut och styrmedel som Naturskyddsföreningen ser som nödvändiga för omställningen. 

 Varför behövs nya styrmedel?

För att energisystemet ska bli hållbart krävs flera typer av förändringar. De huvudsakliga målen med de styrmedel vi föreslår i den här texten är att det ska bidra till att:

1. Minska energianvändningen. Kan ske genom att byta till mer effektiva uppvärmningsformer, minska bilismen eller effektivisera industriella processer.

2. Elektrifiera. Hållbart producerad förnybar el är det mest hållbara energislaget. Därför ska elektrifiering prioriteras där det är möjligt, som i stora delar av transport- och industrisektorerna.

3. Hållbar bioenergi. Där elektrifiering inte är ett alternativ är hållbar bioenergi det bästa alternativet. Eftersom bioenergin är en begränsad resurs är det viktigt att den används där behovet är som störst.

Beslut, styrmedel och satsningar vi vill se på ett nationellt plan

Några exempel på politiska beslut och styrmedel som krävs på nationell nivå är:

  • Fossilförbud från 2030: För att klara av omställningen och bromsa klimatförändringarna krävs skarpa beslut. Genom att fatta ett beslut om fossilförbud skickas en tydlig signal till samhället om att skyndsamt fasa ut fossila bränslen ur all verksamhet. Det möjliggör satsningar på både elektrifiering och övergång till biobränslen.

  • Ta bort samtliga klimatskadliga subventioner: I dag finns fortfarande subventioner för klimatskadlig verksamhet, som flyget och vägtrafiken. Dessa måste fasas ut omedelbart. Mer om de här subventionerna kan du läsa här.

  • Riktade stöd och mål för energieffektivisering: Det finns en stor potential för energieffektiviserande åtgärder inom hushåll, service och industri som idag inte genomförs trots att de är lönsamma. Genom direkta investeringsstöd skulle både företag och privatpersoner kunna göra investeringar i energieffektivisering, som både sänker elanvändningen och minskar kostnaderna. Trots den stora potentialen för energieffektivisering saknas mål för hur mycket energianvändningen faktiskt ska minska i samhället. För att energieffektivisering ska prioriteras tillräckligt behövs ett nationellt mål kring detta. 

  • Kilometerskatt på vägtrafik: Vägtrafiken behöver minska kraftigt i framtiden, men hur stor minskningen kan bli på olika platser beror på vilka alternativ som är tillgängliga. Totalt behöver den minska med runt 50 procent, men olika delar av landet behöver minska olika mycket. Runt storstäderna kan trafiken behöva minska mer, och på landsbygden kan trafikminskningen tvärtom komma att bli mindre än femtio procent. Därför behövs en  geografiskt differentierad beskattning av vägtrafiken, som gör det dyrare att köra i städer än på landsbygden.

  • Begränsa Försvarsmaktens och kommuners möjligheter att stoppa vindkraftsutbyggnad: Vindkraft kan byggas utan subventioner och har minimal klimatpåverkan. Om känsliga områden undviks är det ett mycket hållbart alternativ. I dag har dock både kommuner och Försvarsmakten möjlighet att neka vindkraftsutbyggnad utan att ange skäl, vilket både hindrar utbyggnaden och riskerar att öka trycket på områden med höga naturvärden. Mellan 2014 och 2018 avslogs en tredjedel av alla tillståndsansökningar för ny vindkraft. Av verken som avslogs stoppade det kommunala vetot 17 procent och Försvarsmakten 45 procent. Naturskyddsföreningen vill att det kommunala vetot, alltså kommuners möjlighet att neka vindkraft, endast ska få tillämpas vid planerad etablering i skyddade områden. På motsvarande sätt borde även Försvarsmaktens möjligheter att hindra vindkraftsetablering begränsas.

  • Incitament för variationshantering i elsystemet. I ett helt förnybart elsystem behöver den förnybara elproduktionen, som vindkraft och solel, kombineras med metoder att hantera variationerna i produktionen. Vid tider när det till exempel blåser mycket eller lite behöver användningen anpassas. Det kan till exempel ske genom att värmepumpar anpassar elanvändningen efter elpriset, att elbilar laddas på nätter eller att vätgas produceras när det blåser mycket. För att det ska löna sig behövs nya incitament, som gör att kunder betalar vad elen faktiskt kostar vid det tillfället eller kan få ersättning för att anpassa sin elanvändning.

Beslut, styrmedel och satsningar vi vill se på kommunal och regional nivå

Även kommuner och regioner har stora möjligheter att bidra till energiomställningen. Några exempel på vad kommuner och regioner kan göra för att bidra är:

  • Stadsplanering för människor, inte bilar: Satsningar på kollektivtrafik, cykelbanor och gångvägar, trängselskatter och färre parkeringar vid nybyggen är alla exempel på stadsplanering och styrning som motverkar bilnormen i städerna. Det ökar möjligheterna till en mer levande stad med lägre klimatpåverkan och högre livskvalitet.

  • Energiffektivisering av fastigheter: Kommuner har ofta många och stora fastigheter, både för verksamhet,förvaltning och bostäder. Genom att energieffektivisera dessa kan både kostnader och klimatpåverkan minska. Kommuner har dessutom goda möjligheter att främja energieffektivisering hos sina kommuninvånare, bland annat genom att använda energi- och klimatrådgivarna.

  • Fasa ut det fossila inom kraftvärmen: Ett fåtal kommuner har fortfarande fossil el- och värmeproduktion i sina kraftvärmeverk. Den måste fasas ut omedelbart. Även efter att de fossila bränslena är utfasade behöver det fossila avfallet fasas ut. Många kommunala bolag ger genom sin avfallsförbränning upphov till stora mängder fossila utsläpp. För att klara av klimatomställningen måste även dessa fasas ut.

En stor del av de här punkterna kan du vara med och påverka genom att kontakta din kommun och kräva att politikerna tar beslut som skyndar på omställningen. Mer om hur du kan göra det kan du läsa här. 

Här finns ännu fler förändringar Naturskyddsföreningen vill se. 

Bli medlem - för en bättre värld

Var med och verka för en stark global miljörörelse.