Klimateffekter du inte kände till

Att den globala uppvärmningen innebär många och stora förändringar känner de flesta till. Men ett förändrat klimat leder också till lite mer oväntade effekter än smältande isar och extremväder. Vi har listat några mindre men ack så otrevliga konsekvenser här i norden – om vi inte bryter trenden och begränsar den globala uppvärmningen.

Glöm färgsprakande höstar

Kortare, varmare och blötare höstar kan göra att vi inte längre får njuta av höstens färger. Sprakande röda löv ersätts istället av mer dämpade bruna höstfärger. Under varma höstar blir träden sämre på att bilda rött pigment. De röda pigmenten bildas nämligen under soliga, kalla och klara höstar. Milt, mulet och mycket regn ger istället mindre färgpigment och mer av bruna höstfärger.

Räkna med fästinginvasion

Fästingarna har redan blivit fler i södra och mellersta Sverige och i takt med att vintrarna blivit mildare finns det idag fästingar längre norrut än tidigare. Det innebär också att fästingburna sjukdomar som borrelia och TBE blir vanligare och sprids allt längre norrut. Blir klimatet ännu varmare påskyndas processen. Rådjuret, som är fästingarnas främsta värddjur, sprider sig också norrut och tar då med sig fästingarna.

Vackra lunnefåglar ett minne blott

Minskningen av lunnefåglarna runt Nordatlanten kan kopplas till klimatförändringarna. Sedan 2003 har fåglarna minskar med hela 40 procent på Island. När ytvattnet blivit varmare har hela näringskedjan i havet förändrats.

Mängden djurplankton har minskat med 70 procent i Nordsjön under de senaste femtio åren. Det har i sin tur påverkat stimmen av tobisfiskar, som är lunnefåglarnas huvudföda.

Tobisfisken har i dag nästan helt försvunnit från kustområdena, vilket lett till att bestånden av lunnefåglar kraschat. Lunnefågeln är nu uppsatt som sårbar på den globala rödlistan.

Dubbelt så mycket mygg

Enligt en forskningsstudie från Grönland gör två graders temperaturökning att mer än 50 procent fler mygglarver överlever till vuxen ålder. Högre temperturer gör att myggen kläcks tidigare, växer snabbare och lever längre.

Fler giftiga algblomningar

Giftiga algblomningar med cyanobakterier väntas bli vanligare med stigande temperaturer. Med kommande klimatförändringar kommer Östersjöns vatten troligtvis att bli både varmare och sötare. En ny avhandling visar att högre temperatur och lägre salthalt gynnar trådformiga cyanobakterier. I framtiden får vi därför kanske räkna med fler giftiga algblomningar varje sommar.

Fjällugglan allt mer sällsynt

Fjällugglan flyttar runt i hela Arktis beroende på var det råkar vara lämmelår ett visst år. Uppvärmningen av Arktis påverkar förekomsten av lämlar och gråsiding med flera sorkarter. Under de senaste decennierna har lämmelåren helt uteblivit i Skandinavien eller så har sorkbestånden kraschat tidigt på säsongen.

Fjällugglan var sällsynt redan från början och känslig för störningar under häckningen. Det i kombination med allt färre goda sork- och lämmelår har gjort att arten nu är akut hotad.

Vandra Kungsleden i björkskog

Med dagens utveckling kommer man att ha nått två graders uppvärmning i Norrbottenfjällen kring 2040. Experiment har visat att det som främst händer på kalfjället vid två graders högre temperatur är att fjällbjörk, dvärgbjörk och viden kan etablera sig på det som i dag är kalfjäll.

Trädgränsen i fjällvärlden har redan höjts 30 meter i Norrbottenfjällen och 75 meter i Jämtlandsfjällen. Den utvecklingen accelererar i takt med att temperaturen stiger ytterligare. Det finns en stor fröbank redo i marken, träden kan börja spira på kalfjället och överleva så fort det blir bara lite varmare.

– Längs Kungsleden kommer man i framtiden att vandra genom en fjällbjörkskog överallt utom i det höga Tjäktjapasset, säger Ulf Molau, professor i botanik vid Göteborgs universitet.

Te-favoriten Rooibos hotas

Vår förtjusning i rött te är på väg att bryta fattigdomen för småbönderna på Sydafrikas kargaste jordar. Men nu måste de rusta sig för ett ännu hårdare klimat. Sydafrikas torrområden blir ännu torrare redan nu vid måttliga klimatförändringar. Torkan hotar till och med den inhemska och mycket tåliga rooibosbusken.

Källor

http://sci-hub.ac/http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/jo... https://www.scientificamerican.com/article/drought-and-climate-change-co...
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3311093/ https://parasitesandvectors.biomedcentral.com/articles/10.1186/1756-3305...
http://www.rspb.org.uk/community/getinvolved/b/seabirds/archive/2017/03/...
http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/282/1815/20151549
http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/fler-giftiga-algblomningar-varmare...
https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100093 http://re.indiaenvironmentportal.org.in/files/Linking%20climate%20change...
Intervju med Ulf Molau
http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/att-tala-torkan/

Ställ krav på din politiker

Hjälp oss pusha på politikerna för en tuffare klimatpolitik. Ju fler vi är som kräver förändring desto större skillnad kan vi uppnå.