Medborgarforskning: Igelkotten inte hotad

Vi kan presentera resultatet av en av de största naturinventeringarna i Sverige på länge: Naturskyddsföreningens kartläggning av igelkottens utbredning. 17 800 rapporter från hela landet visar att igelkotten inte längre är en hotad art och att den har flyttat närmare tätorterna.

Naturskyddsföreningens medborgarforskare har kartlagt igelkottens utbredning.

Eftersom kunskapsläget om igelkottens utbredning har varit oklart, tog vi hjälp av våra medlemmar och dem som följer oss på sociala medier. Genom att fylla i ett enkelt webbformulär har alla haft möjlighet att rapportera in när man sett en igelkott i sin närhet. Alla rapporterna har sedan lämnats över till Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, för analys och en oberoende expertbedömning av igelkottens utbredning och utveckling.

Resultatet från rapporterna visar att igelkotten har ett starkt fäste i många städer, samtidigt som den på många håll verkar minska i odlingslandskapet. Den har också blivit vanligare längst med norrlandskusten, vilket kan hänga samman med att klimatet blir mildare. Igelkotten är inte längre en hotad art, men det är viktigt att fortsätta att följad en i framtiden.

Igelkotten har ökat i utbredning

Artdatabanken skriver i sin bedömning av rapporterna:
”I jämförelse med tidigare inrapporterade och publicerade data kan man se att igelkotten har ökat i utbredning och förmodligen även i antal i norra Sverige. Man kan även konstatera att den har starka fästen i områdena kring många större städer.

ArtDatabankens nuvarande bedömning är att igelkottsstammen är så stor att den inte kan betraktas som nationellt hotad enligt något av rödlistans kriterier.”

Blir kottarna fler i hela landet?

Det finns fortfarande några frågetecken angående utvecklingen av hela igelkottpopulationen i Sverige. Man kan inte med säkerhet veta om arten ökar totalt sett, om beståndet är stabilt eller om det minskar.

Från Bohuslän har mycket få rapporter inkommit. Där finns tydliga tecken på minskning av igelkott. Likaså har det kommit in uppgifter om att stammen verkar minska på Gotland. Är situationen likartad på andra håll i södra delarna av landet skulle igelkotten kunna bli bedömd som ”Nära hotad”.

Särskilt i jordbrukslandskapet finns, enligt Artdatabanken, all anledning att fortsätta studera igelkottens förekomst, eftersom många andra arter minskar där. I norra Sverige kan artens spridning bero på ett varmare klimat och även av den anledningen är det viktigt att följa igelkottens fortsatta utveckling.

– Genom att många människor bidragit med sina obsevationer är igelkotteinventeringen en spännande exemplet på medborgarforskning. Tillsammans kan människor på kort tid göra en naturvårdsinsats som normalt tar en enskild forskare flera år, säger Per Bengtson, projektledare Naturskyddsföreningen.

Utbredningskartan visar var igelkotteobservationerna gjorts: 

Igelkotten sover i en lövhög under vintern

När temperaturen stiger över 9 graders värme vaknar igelkotten från sin vintersömn, inte sällan i en lövhög nära dig. Det innebär att igelkotten vaknar först i södra Sverige och sedan successivt följer den stigande vårvärmen norrut under april och maj.

Under 2014 har vi till och med april fått in rapporter om vakna igelkottar på orterna nedan. De har vaknat i nästan hela sitt utbredningsområde i södra och mellersta Sverige. I Norrbotten slumrar de troligen ännu en tid.

  • Håbo
  • Nybro
  • Fjärdhundra
  • Norrköping
  • Stenungsund
  • Habo
  • Strängnäs
  • Nykvarn
  • Örebro
  • Nacka
  • Leksand
  • Kristianstad

Har du sett en igelkott?

Hjälp oss öka kunskapen om igelkottarna. Rapportera in din observation till Artportalen. Tack för hjälpen!