Sveriges klimatpolitik spelar roll – 3 skäl

”Sverige är ju så litet, det spelar ingen roll vad vi gör”, eller ”det är stora länder som Kina och Indien som måste minska sina utsläpp”. Det här är bara två av alla ursäkter vi brukar få höra om varför Sveriges klimatpolitik inte skulle spela någon roll. Men faktum är att inget av de argumenten stämmer. Det spelar faktiskt stor roll vad vi gör här i Sverige. Och det är ju tur, annars skulle det ju inte ens vara någon idé att försöka vända utvecklingen. Här har vi samlat de tre viktigaste skälen till varför en ambitiös klimatpolitik i Sverige är viktig.

1. Våra utsläpp är bland de högsta i världen

Sedan 1990 har Sverige minskat utsläppen inom landets gränser med omkring 26 procent. Det har varit möjligt tack vare tuffa styrmedel som koldioxidskatt, stödsystem för vindkraft och stränga regler för deponering av avfall. 

Men trots kraftiga styrmedel har svenskarna mycket stora utsläpp per person om vi räknar med utsläppen från vår konsumtion, som till stor del sker utomlands. De här utsläppen är faktiskt dubbelt så stora som de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, och dessa har inte minskat – snarare tvärtom. Två tredjedelar av de konsumtionsbaserade utsläppen sker i andra länder. Trots det omfattas inte de här utsläppen alls av dagens klimatpolitik. 

Mer om de konsumtionsbaserade utsläppen kan du läsa här.

Vi vet att tuffa styrmedel verkligen kan få ner utsläpp. Nästa nödvändiga steg är därför att sätta ett mål om att får ner också de konsumtionsbaserade utsläppen till nära noll 2040 och göra upp en plan för hur även de utsläppen ska minska. Vi har ju visat att det går inom Sverige gränser, nu behöver också de konsumtionsbaserade utsläppen minska utomlands.

2. Om vi är ett föregångsland kommer fler länder härma oss

Okej, så en ambitiös klimatpolitik kan leda till att minska svenskarnas utsläpp, det är ju bra! Men det är faktiskt ännu bättre än så: för ett beslut som i första hand är utformat för att leda till utsläppsminskningar hemma i Sverige kan faktiskt, direkt eller indirekt, också leda till utsläppsminskningar i andra länder. Länder härmar nämligen ofta andra länder i hur de utformar politik, lagar och styrmedel. Fenomenet kallas för "policy diffusion" och du kan läsa mer om det här

Sverige var tidigt ute med att försöka minska de nationella utsläppen och vår miljöpolitik har blivit härmad flera gånger av andra länder. Kolla på koldioxidskatten till exempel – år 1991 var Sverige ett av de första länderna i världen med att införa den typen av skatt. Sedan dess har det hänt en hel del. I dag finns en koldioxidskatt i 21 länder. Den här skatten har hjälpt till att reglera användningen av fossila bränslen och därmed också sänka utsläpp inte bara hos oss, utan i en hel rad länder. Inte så pjåkigt!   

Ett annat exempel på när andra länder härmat oss är de nya klimatmålen som Sverige antog i juni 2017 och som är en del i det klimatpolitiska ramverket som även klimatlagen ingår i. Målen har redan rört om ordentligt i klimatdebatten i och utanför EU. Nyheten om Sveriges nya klimatlag och dess målsättningar spreds snabbt (se till exempel här och här) och sedan dess har Holland antagit en klimatlag och Storbritannien har bestämt sig för att se över en höjning av målen i sin motsvarande lagstiftning. 

Det här fungerar såklart också åt andra hållet, det vill säga att Sverige härmar klimatsmarta beslut från andra länder. Till exempel så är den nyligen införda flygskatten inspirerad av fungerande exempel i Tyskland, Norge och Storbritannien. Så härmfaktorn få inte glömmas bort!

3. Det blir svindyrt om vi inte minskar utsläppen nu

Du har kanske hört att det kostar mycket pengar att minska utsläppen i Sverige och att det därför vore bättre att investera de pengarna i andra länder och hellre ”minska utsläppen där det är billigare”. En del menar att det på så vis vore mer kostnadseffektivt att göra investeringen där den ger mest utsläppsminskningar för pengarna. Det här kan låta som en bra tanke. Men faktum är att när kostnadseffektivitet räknas ut i de klimatekonomiska modellerna blir ”kostnaden” för en klimatåtgärd ofta helt missvisande.  De här svårigheterna beror på flera saker, några av dem är: 

  • De ekonomiska modellerna räknar inte med vad det kostar att inte vidta åtgärder. Inom EU kostade effekterna av klimatförändringarna (till exempel i form av svårare skogsbränder och kraftigare stormar) mer än 11.5 miljarder euro år 2015. Forskningen visar att om den globala uppvärmningen stiger till 2°C kommer den kostnaden att bli 120 miljarder euro/år inom EU. Och kostnaderna fortsätter att öka i takt med temperaturhöjningen. Ju längre vi väntar med att vidta åtgärder, desto högre kommer kostnaderna alltså att bli.

  • Beräkningar för vad en klimatåtgärd kostar tar nästan aldrig hänsyn till vilka andra nyttor en åtgärd kan medföra, även om de nyttorna skulle ha potential att minska kostnaderna för samhället. Till exempel kostar luftföroreningar i Sverige i dag samhället cirka 42 miljarder kronor varje år, en nota som kan minska rejält om vi minskar utsläppen orsakade av fossila bränslen. 

  • I många sammanhang där kostnadseffektivitet diskuteras är dessutom tidsperspektivet för kort, ibland glöms det till och med bort. Oftast blir varken de kostnader som följer om vi inte vidtar åtgärder eller de pengar vi tjänar i andra delar av samhället på de här åtgärderna ”synliga” förrän efter ett par årtionden. Därför blir notan för klimatinsatser snedvriden om vi har ett för kort tidsperspektiv. Sett över ett längre tidsperspektiv kan en klimatåtgärd som kan verka ”dyr” (eller kostnadsineffektiv) att genomföra i Sverige i själva verket visa sig vara mycket dyrare för samhället att inte genomföra. Här kan du läsa mer om kostnadseffektivitet och miljöpolitik. 

Att bara satsa på att nationella utsläppsminskningar är givetvis inte hela lösningen – vi behöver arbeta internationellt också. Men att säga att Sveriges nationella klimatpolitik inte spelar någon roll stämmer inte. Klimatutmaningen är helt enkelt för akut för att vi inte ska göra allt vi kan för att minska utsläppen – både internationellt och nationellt.

Ställ krav på din politiker

Hjälp oss pusha på politikerna för en tuffare klimatpolitik. Ju fler vi är som kräver förändring desto större skillnad kan vi uppnå.