Faktablad: Biologisk mångfald

Begreppet biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp för all den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer på jorden. Den biologiska mångfalden spelar en avgörande roll för naturens grundläggande funktioner, så som pollinering och rening av luft och vatten.

Foto:

Kålfjäril, Gert Nilsson. Strimlus, Ola Runfors.

I en miljö med biologisk mångfald finns det olika arter och olika naturtyper, men också genetisk variation inom arter. I en varierad natur finns ofta till exempel växter, växtätare som betar, rovdjur som äter andra djur och arter som bryter ned organiskt avfall. Motsatsen till biologisk mångfald är till exempel ett trädplantage eller en stor odling med samma typ av gröda. I en sådan miljö lever få arter.

Viktiga funktioner och samspel i naturen

Den biologiska mångfalden är en grund som hela naturen vilar på eftersom arter står i nära koppling till varandra. Det är också tack vare den biologiska mångfalden som en lång rad livsviktiga funktioner skapas i naturen. Insekter och maskar hjälper till att bryta ned växtdelar till jord. Växterna skapar syre genom den så kallade fotosyntesen. Våtmarker kan rena vattnet.

Pollinatörer har en viktig funktion i ekosystemen. De flesta pollinatörerna är insekter. Med pollinering menas att pollen från en växts hanorgan överförs till en annan växts honorgan. På så sätt befruktas växten och frön kan bildas. Studier har visat att hög biologisk mångfald ger bättre pollinering. Utan pollineringen skulle många växter inte sätta frukt och därmed minska.

Bin och humlor är kanske de mest kända pollinatörerna. De har en viktig uppgift i odlingar. Men på grund av ett jordbruk med användning av skadliga bekämpningsmedel har pollinatörerna minskat i antal, och nästan försvunnit på vissa håll. Därför använder jordbrukare runt om på jorden i allt större grad särskilda bi- och humlekupor i odlingarna för att grödorna ska pollineras.

Ofta har en viss art pollinerare specialiserat sig på att pollinera en viss växt- eller växtfamilj. När då denna pollinerare minskar i antal får det konsekvenser för de växter som just denna pollinerar, med följden att även växterna minskar. Känsligheten i naturen kan liknas vid ett fordon. Tar du loss en mutter eller två kanske inget händer. Men ju fler delar du plockar bort desto större risk är det att fordonet inte fungerar.

Vad säger forskningen?

Forskare är överens om att utarmningen av biologisk mångfald är alarmerande. Hösten 2017 gick 15 000 forskare ut med en varning att den pågående massutrotningen av arter måste stoppas. Våren 2018 gav FN:s panel för biologisk mångfald (IPBES) ut en rapport där 550 experter slog fast att förlusten av djur och natur är ett lika stort hot mot människan som klimatförändringarna.

Idag utrotas arter i naturen 100-1000 gånger snabbare än före industrialiseringen. Det är långt ifrån känt vilka olika funktioner många arter har i naturen och vilka andra arter de i sin tur påverkar.

Det finns också en tydlig koppling mellan biologisk mångfald och klimat. En artrik och varierad natur är ett skydd mot klimatförändringar. Gamla skogar och våtmarker lagrar stora mängder växthusgaser och hjälper på så sätt till att begränsa den globala uppvärmningen. Våtmarker ger också ett skydd mot översvämningar och torka.

De största hoten mot biologiska mångfald

Igenväxning av odlingslandskap och avverkning av skog är de faktorer som har störst negativ påverkan på den biologiska mångfalden i Sverige. Ogödslade och artrika hagmarker växer igen när de inte längre betas av djur. När gräsmarker övergår i högre vegetation och skuggiga skogar klarar sig inte arter som kräver sol och värme.

Avverkning av skog är det andra stora hotet. I Sverige huggs fortfarande gammal skog som fått växa i fred under lång tid. I dessa skogar lever väldigt många olika arter, som inte klarar av avverkningar med efterföljande plantering och skogsskötsel.

På andra håll i världen är andra hot större. Avverkning av skogar för att skapa stora jordbruksmarker eller plantager är ett enormt problem för många arter, medan andra hotas av tjuvjakt och överfiske.

Sveriges mål för biologisk mångfald uppnås inte

Sveriges riksdag har kommit överens om att vi ska bevara den biologiska mångfalden. Sverige har också skrivit på konventionen om biologisk mångfald, där det ingår att försöka bevara den naturliga mångfalden inom landet. I dagsläget ser detta inte ut att lyckas. Naturvårdsverket bedömer att miljömålet “Ett rikt växt- och djurliv" inte kommer uppnås till år 2020. Tvärtom, utvecklingen går åt fel håll och förlusten av biologisk mångfald fortsätter.

Vad kan göras för att gynna biologisk mångfald?

I många fall är att det redan känt vad som behöver göras för att skydda och berika den biologiska mångfalden. Fler naturområden behöver skyddas, återskapas och förvildas. Föroreningar och utsläpp av växthusgaser behöver minska och gamla betesmarker får inte fortsätta att växa igen. Med dessa åtgärder kan fler arter att klara sig och ekosystemen bli stabilare.

Det finns också många exempel på att insatser fungerar. I Sverige är kanske det tydligaste exemplet när de giftiga ämnena DDT och PCB förbjöds på 1970-talet. Då var många rovfåglar, framför allt pilgrimsfalken och havsörnen, nästan utrotade i landet. Idag har båda arterna återhämtat sig bra. Flera liknande exempel finns i hela världen. Naturen har en stark förmåga att återhämta sig, om vi ger den förutsättningar att göra det.

 

Så tycker Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningen tycker att lagen ska ge djur och natur ett starkt skydd. Miljöbalken bör stärkas och även inkludera skogsvårdslagen och minerallagen. Nya lagar och ny politik behövs för ett långsiktigt hållbart brukande av skogen, som bygger på modern forskning om skogens biologiska, sociala och kulturella värden.

Naturskyddsföreningen anser också att skog och hav behöver skyddas bättre. Skogar med höga naturvärden behöver identifieras och bevaras, och bottentrålning som fiskemetod i haven bör förbjudas inom EU.

Dessutom anser Naturskyddsföreningen att den biologiska mångfalden ska värnas och att naturen ska skyddas mot skadliga miljögifter. Sverige behöver långsiktig politik och regler som främjar produktion av svensk ekologisk mat. Det behöver bli enklare och löna sig att bedriva ett lantbruk som gynnar den biologiska mångfalden. Att använda gifter i jordbruket behöver bli dyrare. Det behöver också bli mer lönsamt med betande djur, eftersom naturbetesmarker har många rödlistade arter.

 

 > Till alla Naturskyddsföreningen i skolans faktablad