7 frågor till Martin Emtenäs om fåglar och holkar

Martin Emtenäs är en av Sveriges största folkbildare om djur och natur. Genom TV-rutan har han tagit med oss på hisnande äventyr ute i naturen. Nu sitter han med i juryn för SM i fågelholk 2019. I samband med det så bad vi honom att svara på några vanliga och några ovanliga frågor om fåglar och fågelholkar.

Artikel

Gör fågelholkar nytta?

– Ja! Fågelholkar gör verkligen nytta. Många fåglar har svårt att hitta bra ställen att bo på eftersom deras naturliga miljöer är så sällsynta. En anledning är att skogar inte får bli gamla nog för att äldre träd med håligheter ska hinna bildas. 

Kan en fågelholk se ut hur som helst?

– Nej, det kan den inte göra. En grundregel är att fågeln behöver rymmas inuti holken. Förutom sådana självklara avgränsningar så kan holkar definitivt se olika ut. Men det beror också på vilken fågelart man vill ha som gäst. Vissa arter är väldigt kräsna, medan andra kan tycka att det går bra att bo i en omkullvält kruka eller i huven på en gammal bil. 

Vilken fågelart vill du helst bygga en holk till?

– När jag sätter upp en holk så blir jag glad oavsett vem som flyttar in. Det fina är ju att få en en liten bevingad granne i trädgården, och då spelar det ingen roll om det är en talgoxe eller rödhake. Samspelet är alltid lika fint.

Vilken är din favoritfågel?

– Jag har många olika favoritfåglar. En av dessa är lavskrikan eftersom den är så nyfiken och gillar att fika. En annan är kungsfågeln för att den är så liten och späd, men ändå trotsar allt och flyger rakt över havet till England trots att den bara väger 6 gram.

Vilken fågel i världen tycker du är mest udda?

– En väldigt udda fågel är träskonäbben i östra Afrika. Den står för sig själv långt ute i träskmarken med sin gigantiska näbb och sin väldigt speciella blick. Lyckas man ta sig nära, trots den omöjliga terrängen, och får möta den blicken så stannar tiden!

Har du något oväntat att berätta om en vanlig fågelart?

– Vår vanliga rara lilla talgoxe har i vissa delar av världen lärt sig att ta sig in i grottor och hitta sovande fladdermöss samt äta upp deras näringsrika hjärna. Då låter det mysigare med frön och talgbollar.

Varför blir så många fågelskådare besatta av sitt intresse?

– För att varje fågelart, när man tittar nära och lär sig mer om den, är fullständigt unik och dessutom berättar mycket om naturen runt omkring. Arterna blir allt mer spännande ju mer du lär dig och till slut lär man sig läsa av naturen bara genom ljud eller ett litet fladder på avstånd. Jag tror att det är omöjligt att inte fastna i den fascinationen efter ett tag. Dessutom har vi i Sverige "lagom" många arter. Ungefär 250, vilket gör att det är en utmaning att lära sig alla, men ingen omöjlighet. Hade vi haft 20 arter hade det varit för lätt. Hade vi haft 2 500 hade det varit för svårt.

Slutligen undrar vi vad du tror kan motivera fler barn och unga att komma ut i naturen?

– Engagerade vuxna! Barn som är i närheten av naturen hittar fort på lekar och egna världar och upptäcker naturen på ett nyfiket sätt. Det är vi vuxna och våra konstgjorda miljöer som städer och vardagsrum och mobiltelefoner som skapar en tröskel för barnen. Det är viktigt att vara medveten om det. Det är inte barnen som är omotiverade i grunden, det är vi vuxna som skapar distansen.

Naturskyddsföreningen i skolan

Naturskyddsföreningen arbetar med skolfrågor på flera olika sätt.