Alla tjänar på en pappersavgift

Tropiska skogar avverkas och ersätts av plantager. Sverige når inte de beslutade miljömålen för skogen. Djur och växter försvinner och de urfolk som lever i skogarna får se sin livsmiljö skövlas och tvingas flytta. Trycket på skogen ökar över hela världen och allt fler produkter baseras på trä som råvara. Det är därför dags att minska konsumtionen och använda skogen effektivt. Att minska papperskonsumtionen är en första viktig åtgärd. Därför föreslår vi en avgift på allt papper som säljs i Sverige.

Den globala papperskonsumtionen har nästan femdubblats de senaste femtio åren. Sverige ligger på elfte plats bland världens länder. Vi använder mer än 200 kg per capita och år. Den genomsnittlige världsmedborgaren gör bara av med drygt 50 kg per capita och år.  I Sverige är konsumtionen av papper sedan länge allt för hög och vi vill även använda skogen för energi till både uppvärmning och fordonsbränslen, byggnadsmaterial, tyg och mycket annat.

Trä kan på många områden ersätta fossila material och därför vara en bättre lösning ur klimatsynpunkt. Skogen ska alltså räcka till mycket, men det går inte att hugga hur mycket som helst och hur ofta som helst utan allvarliga negativa . Att skydda mer skog är en akut och för all framtid avgörande uppgift. Men finansiering saknas. Vi vill se realism i skogsfrågan. En förstärkt finansiering av skyddet av skog tillsammans med resurseffektiv konsumtion av det virke som tas ut är nödvändiga delar av lösningen.

Naturskyddsföreningen anser mot denna bakgrund att en miljöavgift på papper bör införas. En klokt utformad sådan avgift har en dubbelt positiv effekt: 1) bidrag till finansiering av bevarandet av biologisk mångfald genom förstärkt skydd av skogar och andra åtgärder som idag saknar finansiering på relevant nivå samt 2) minskad miljöpåverkan genom dämpning av konsumtionen.

Att låta en miljöavgift omfatta endast papper och inte alla skogsprodukter motiveras främst av papperets klimatpåverkan genom produkternas kortare omloppstid. Naturskyddsföreningen har därför låtit undersöka effekterna av en rad tänkbara styrmedel för att påverka papperskonsumtionen. Utgångspunkterna har bland annat varit att styrmedlen ska harmoniera med befintliga regelverk, vara konkurrensneutrala, möjliggöra finansiering samt ge största möjliga miljönytta. Det styrmedel som föll ut som mest lämpat ur dessa och andra aspekter var en miljöavgift på pappersprodukter i grossistledet. 

Vi föreslår därför en miljöavgift på alla papperprodukter som säljs i Sverige motsvarande tio procent av försäljningspriset. En sådan generell avgift skulle påverka alla berörda produktslag lika, och vara konkurrensneutral. Miljöeffekten består i minskad konsumtion med en beräknad besparing på 2 procent eller 32 000 ton papper per år. Detta motsvarar i sin tur, lågt räknat, ca en halv miljon träd eller 12 km2 skog. Intäkten till statskassan kan i vårt förslag uppskattas till uppemot 2 miljarder per år, vilket bör användas till en förstärkt satsning på biologisk mångfald genom skydd av skogar och andra åtgärder som t.ex. stöd till markägare i form av naturvårdsavtal och dylikt.  Som jämförelse är anslaget för biologisk mångfald 1 438 miljoner för nästkommande år 2013.

Att skydda mer skog är en akut och för framtiden avgörande uppgift såväl nationellt som globalt. I skyddade skogar finns långsiktigt produktiva ekosystem bevarade, där lever djur och växter kvar som tidigare var spridda i de naturliga skogarna men som nu trängts undan. Skogsbruket, såväl i Sverige som globalt, är den utan jämförelse främsta orsaken till utarmning av skogens biologiska mångfald och påverkan på dess ekosystemtjänster. Enbart i Sverige är nära 1800 av skogens djur- och växtarter rödlistade, fler än i någon annan naturtyp.

Skogens ekosystem ger många värden och tjänster, att miljöanpassa skogsbruket och skydda mer skog är nödvändigt för att vi ska nå våra mål för skogen: både miljökvalitetsmålen som riksdagen antagit och de mål inom FN-systemet som återigen slagits fast inom ramen för konventionen för biologisk mångfald, senast i mötet i Nagoya i Japan. Idag är endast ca 4 procent av den produktiva skogsmarken i landet skyddad. Det är i den produktiva skogen som nästan alla hotade arter har sin livsmiljö.

I strävan efter en hållbar utveckling måste klimataspekterna väga mycket tungt i samhällsbesluten: att minimera utsläppen av växthusgaser är en av vår tids största utmaningar. Skogens träd binder kol, att bevara rika skogar – inte minst på norra halvklotet där det största kolförrådet finns i skogen – är avgörande för klimatet.

Virke som tas ut bör främst användas till långlivade produkter, som byggnader och möbler, för att låsa fast virkets kol i många decennier, eller för att ersätta fossila bränslen och material. Men i kortlivade träprodukter, som papper som bränns eller läggs på soptipp, återförs kolet i form av koldioxid eller metan snabbt till atmosfären och bidrar till den globala uppvärmningen. I dag vet vi att våra största utmaningar är att klara klimatet och bevara den biologiska mångfalden – genom att minska papperskonsumtionen kan vi ta ett steg i rätt riktning på bägge områdena samtidigt.

Sverige är ett skogsland med en stor produktion av trä och papper.  Skogssektorn står för drygt tre  procent av Sveriges BNP. Merparten av pappersmassan och papperet som produceras i landet exporteras. Detta genererar stora inkomster till skogsföretagen, skatteintäkter till staten och många arbetstillfällen. Samtidigt är den höga papperskonsumtionen, trots att träfiber som papper tillverkas av är en förnyelsebar resurs, ett allvarligt miljöproblem.

Papper är en relativt blygsam utgift för hushållen och en väl avvägd miljöavgift på papper kommer sannolikt att få små, om ens några, negativa effekter för konsumenterna. Tvärtom kan en sådan miljöskatt stimulera en klokare och mer ansvarsfull användning av den värdefulla skogsråvaran.  Vi uppmanar därför regeringen att snarast utreda en sådan avgift.

Svante Axelsson, Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Karin Åström, Vice ordförande Naturskyddsföreningen