Amazonas: Regnskogen hotas av sojaodling

Vad händer med regnskogen om sojaplantagerna expanderar? Brasilien är världens största sojaexportör. Vart fjärde jobb i Brasilien är direkt eller indirekt kopplat till landets sojaproduktion. Nu vill Bolsonaros regering satsa ännu mer på sojaindustrin. Få frågar sig vad de långtgående konsekvenserna blir för miljön och de småskaliga odlarna.

Foto / Illustration:

Flavio Forner

Artikeln i fem punkter:

  • Brasilien är världens största sojaexportör. 80 procent av de brasilianska sojabönorna går på export.
  • Brasilien har godkänt 239 nya bekämpningsmedel, varav många är förbjudna inom EU. Det riskerar folkhälsan i Brasilien, med bland annat andningsproblem och lunginflammationer som följd.
  • Ett av sojaodlingens offer är biodlaren João Batista Ferreira. Hans pensionsprojekt, en stor bifarm, kraschade efter att sojaodlingarna med sina växtgifter brett ut sig kring farmen. Sojaodlarna vägrar ge honom kompensation.
  • Den som protesterar hotas till tystnad. Lindalva Castro, 52, är ordförande för föreningen Amabela som organiserar kvinnliga småjordbrukare i Belterra. Hon har anmält sojaodlarna flera gånger, men efter att ha mottagit dödshot vågar hon inte längre.
  • Om skövlingen av regnskog fortsätter kan Amazonas nå en tipping point då nederbörden minskar, regnskogen kollapsar och stora delar tas över av torr savann.

Mindre än fem mil söder om Amazonasfloden ligger staden Belterra på en högplatå i regnskogen. Den näringsrika jorden här kallas terra preta de índio, urfolkets svarta jord, och innehåller höga halter träkol som binder näringsämnena. För 15 år sedan fanns det inte en enda sojaplantage här. Nu har nästan all regnskog skövlats för att ge plats åt sojan.

– Jag är omringad, säger biodlaren João Batista Ferreira.

Han är ett av sojans offer. I flera decennier har han drivit Brasiliens största farm för gaddlösa bin. Som mest har han haft tusen bikupor som producerat honung och propolis – ett hälsosamt vax som bina producerar av kåda – till hela Brasilien. Det är därför han fått smeknamnet João do Mel, Honungs-Johan. För tio år sedan lade han märke till att bina började dö ut. Han visste inte vad det berodde på. Idag vet han.

– Sojaodlarnas växtgifter, säger han och går ut på en stig.

Regnskogen är tät och ger en behaglig skugga. Efter 300 meter kommer han fram. Av de tusen bikuporna finns bara fem kvar. Av dem är det bara en där det surrar några gaddlösa bin. När João do Mel lyfter på locket till de andra bikuporna möts han av termiter som håller på att äta upp träet i bikuporna. Hans ögon tåras.

Bikuporna som skulle trygga João Batista Ferreiras pension vittrar sönder. Bina tål inte de kemikalier som sprids från sojaodlingarna.

– Bina var mitt liv. Både mitt jobb och min hobby. Nu är allt förstört, säger han.

Förutom den känslomässiga förlusten har han förlorat hundratusentals kronor i investeringar och utebliven inkomst. Han har sökt skadestånd av sojaodlarna, men inte fått gehör.

– De menar att det inte går att bevisa från vilken gård växtgifterna blåst in, säger han.

Att stämma sojaodlarna kollektivt är inte lönt, menar han.

– För 15 år sedan togs en sojaodlare på bar gärning när han skövlade illegalt. Fortfarande har inte rätten dömt honom. I den här regionen tillhör domarna och sojaodlarna samma familj, berättar 58-årige João do Mel.

Under ett plåttak i regnskogen har han sin verkstad där han tillverkade bikuporna. Lådorna är nu täckta av spindelväv. Istället använder han verkstaden till att tillverka bord som han säljer till turister. Bordsskivorna slipar han till av träd som sojaodlarna fällt och säljer för 150 kronor. Någon annan inkomst har han inte.

– Tanken var att jag skulle pensionera mig och leva gott på vad jag byggt upp. Nu är allt raserat, säger han.

João do Mel är så trött på det storskaliga sojabruket att han överväger att sälja gården.

– Jag vill flytta så långt in i regnskogen det bara går för att slippa dem.

Brasilien är världens största exportör av soja

Förra året producerade Brasilien 114 843 miljoner ton sojabönor på 35 822 miljoner hektar mark, en yta stor som Tyskland. Det är mer än en fördubbling sedan 2004 och gör Brasilien till världens andra största sojaproducent efter USA. 80 procent av de brasilianska sojabönorna går på export, vilket gör Brasilien till världens största sojaexportör. Kina köper mest, men även Europa importerar mycket.

Till Sverige kommer sojabönorna via Fredrikstad i Norge, dit bönorna skeppas av det brasilianska företaget Amaggi som ägs av landets före detta jordbruksminister Blairo Maggi. Han har tilldelats det ironiska priset »Gyllene motorsågen« för sin skövling av delstaten Mato Grosso i södra Amazonas. För att inte skylta med sitt namn i Skandinavien har Blairo Maggi köpt upp det norska livsmedelsbolaget Denofa som tidigare sålde matolja gjord av valspäck.

Varje år säljer Denofa upp till 150 000 ton sojabönor till Sverige. Det mesta av sojan används till att föda upp kycklingar och nötkreatur, men en del går till livsmedelsproduktion. Utmaningen för Denofa är att hitta sojabönor som är fria från genmanipulation. Enligt Denofas vd, Bjørn Rask Thomsen, har mellan 90 och 95 procent av sojaplantagen i delstaten Mato Grosso redan gått över till genmanipulation.

Genmodifierad soja kräver bekämpningsmedel som har folkhälsan

Att användandet av de genmodifierade sojaplantorna ökar gör att användandet av bekämpningsmedlen ökar. Sedan Jair Bolsonaro tillträdde som Brasiliens president i januari 2019 har landets hälsodepartement godkänt 239 nya bekämpningsmedel, varav cirka 30 procent är förbjudna inom EU. Det riskerar folkhälsan i Brasilien.

– Många har fått andningsproblem, säger Lindalva Castro, 52, ordförande för föreningen Amabela som organiserar kvinnliga småjordbrukare i Belterra.

Lindalva Castros ekologiska odlingar drabbas av kemikalierna från intilliggande sojaodlingar.

Dessutom ökar antalet lunginflammationer, på grund av dammet som sojalastbilarna drar upp när de kör fram och tillbaka på grusvägarna.

– Tidigare band skogen marken. Nu driver jorden för vinden, säger hon.

Den som protesterar mot sojaplantagerna tystas ner och hotas

Flera gånger har Lindalva Castro anmält sojaodlarna, men vågar inte längre efter att ha mottagit dödshot.

– Om jag anmäler idag kan jag bli påkörd dagen efter.

Hon driver ett hållbart jordbruk, där bekämpningsmedlet är naturligt. Medlet består av hönsspillning, aska, mjölk och sockerrörssaft och tar tre månader att framställa. Det luktar inte gott, men fungerar bra även som gödsel.

På andra sidan hennes staket breder ett storskaligt sojabruk ut sig. Under bekämpningssäsongen sveper kemikalierna in på hennes ekologiska odlingar.

– Jag kämpar i motvind, säger hon.

Ett av problemen i Belterra är att staden styrs av de som är involverade i sojaproduktionen. Stadens chef för hälsovården äger flera stora plantager.

– Tror du hon rapporterar om alla sjukdomsfall kopplat till växtgifterna? säger Lindalva Castro.

Sojafronten äter upp regnskogen

Ett av de främsta forskningsinstituten i Amazonas är IPAM, Instituto de Pesquisa Ambiental da Amazônia, som sedan 1995 försvarat miljön i världens största regnskog. Enligt Institutet har sojafronten i Amazonas nu flyttat till ett område som kallas Matopiba och sträcker sig över delstaterna Maranhão, Tocantins, Piauí och Bahia. Bolsonaros jordbruksminister Tereza Cristina har valt ut området för storskalig sojaproduktion och redan har 73 miljoner hektar gjorts om till jordbruksmark. Nästa år beräknas Brasilien gå om USA som världens största sojaproducent.

– Det råder kaos där nu. Skövlare stjäl mark från staten för att odla soja och ingen gör något åt det, säger André Guimarães, direktör för IPAM.

Han är agronom i grunden och är kritisk mot att Bolsonaros regering monterat ned miljöskyddet av regnskogen.

– Denna regering har inte förstått problemets storlek, menar André Guimarães.

Text: HENRIK BRANDÃO JÖNSSON

 

Fakta om Amazonas

Amazonas skövlingstakt har ökat till två fotbollsplaner i minuten.

Under hösten 2019 övervägde EU:s medlemsländer ett importstopp av sojabönor och nötkött för att sätta press på Brasiliens regering att släcka bränderna i Amazonas, som startat på grund av den kraftiga ökningen av avverkning. Importstoppet blev dock aldrig verklighet.

Flera multinationella märkeskedjor har slutat att köpa läder från Brasilien, eftersom det kan komma från oxar som betat på skövlad mark i Amazonas.

Under juli 2019 ökade skövlingen med 278 procent jämfört med tidigare år. Över 80 000 bränder bröt ut i Amazonas under torrsäsongen 2019.

 

Globala nyhetsbrevet

Följ oss och vårt globala arbete med natur och miljö.