Bättre skogsbruk för klimatet

Skogsbruket kan ge positiva klimateffekter, utan att öka pressen på skogens hotade biologiska mångfald. Det visar rapporten ”Hugga eller skydda? Boreala skogar i ett klimatperspektiv” som Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden tagit fram tillsammans.

Det behövs en bredare diskussion om hur vi bäst använder våra skogar i ett klimatperspektiv. Ett intensivare skogsbruk, där virkesproduktionen drivs upp genom exempelvis gödsling och snabbväxande trädslag, är inte självklart det bästa sättet att använda våra skogar för att bromsa klimatförändringarna. Det finns andra möjligheter som knappt diskuteras i Sverige.

Skogsbruk utan kalhyggen

Kalhyggesfritt skogsbruk är klimatsmart. Kalhyggen avger koldioxid, och det tar åtminstone 20 år för den nya skogsgenerationen att kompensera växthusgasförlusterna i hyggesfasen. Avverkningsmetoder som inte lämnar skogsmarken kal kan ge lika mycket virke, men utan att förvandla delar av skogsmarken till kolkällor ens på kort sikt.

Att förlänga omloppstiderna och producera mer sågtimmer och mindre massaved ökar skogens kolförråd och är positivt från klimatsynpunkt. Dessutom är ökad användning av trä som byggnadsmaterial också bra för klimatet, jämfört med exempelvis stål eller betong.

Kortsiktiga lösningar behövs

Det som är bra för klimatet i ett långt perspektiv är inte nödvändigtvis klimatsmart på kort sikt. Ska vi lyckas hålla den globala uppvärmningen under den kritiska tvågradersgränsen krävs drastiska minskningar av utsläppen under de närmaste 30-40 åren.

Ett exempel på hur komplicerade sambanden kan vara är stubbrytning, en metod som nu förespråkas för att få ut mer bränsle ur skogen. Om stubbarna eldas upp som bränsle, kommer effekten inledningsvis att bli ökade utsläpp av växthusgaser. Om stubbarna däremot lämnas i naturen förmultnar de långsamt och avger långsamt växthusgaser under en utdragen period.

De finns fler exempel på hur skogsbruksmodeller eller åtgärder som ger positiva effekter först om en eller ett par skogsgenerationen kan vara kontraproduktiva i det korta perspektivet.

Barrskog är viktiga kolförråd 

I det internationella perspektivet är det helt avgörande från klimatsynpunkt att barrskogsbältet på norra halvklotet får fortsätta att vara det enorma kolförråd det är i dag. Inget annat landekosystem, inte ens de tropiska regnskogarna, innehåller lika mycket kol. 

Men med fortsatt uppvärmning kan värmestress och vattenbrist leda till omfattande skogsdöd i den boreala regionen. Stora delar av kolförrådet kommer då ut i atmosfären. Det skulle driva på uppvärmningen ytterligare i en självförstärkande process som inte går att hejda. Resultatet kan bli en skenande uppvärmning. För att undvika att det måste de stora boreala skogarna hanteras utifrån ett långsiktigt perspektiv och med insikten om att tvågradersgränsen är avgörande för framtiden.