Benjamin Ramos stod upp för mänskliga rättigheter – det kostade honom livet

Han dog för tidigt. Skjuten till döds av två män på motorcykel. Benjamin Ramos från Filippinerna var människorättsjuristen som tog strid i frågor om miljö, demokrati och mänskliga rättigheter.

Benjamin Ramos
Artikel

Hans öde är långt ifrån en isolerad händelse – miljöförsvarare och människor som står upp för mänskliga rättigheter världen över fortsätter att hotas, trakasseras, misshandlas och mördas. Den 10 december, på dagen 70 år efter att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs, högtidlighåller vi minnet av alla de försvarare av miljön och mänskliga rättigheter som mördats i år. Vi gör det under parollen #Light4Ramos

Den 6 november i år jobbade Benjamin Ramos sent. När han strax efter kl 22 gick för dagen körde plötsligt en motorcykel med två maskerade män upp bredvid honom. Fyra skott avlossades och Ramos föll till marken. Hans liv stod inte att rädda. Trebarnspappan Ramos sörjs närmast av familj, vänner och kolleger som strax efter hans död samlades till begravningsceremoni. Vid ceremonin dök återigen okända män upp på motorcykel. De höll sig på avstånd, men sände ett budskap till Ramos närstående genom att tydligt exponera sina automatvapen. Polis tillkallades och de två männen, som senare visade sig tillhöra den nationella militären, kunde gripas. De släpptes nästa dag mot borgen. Benjamin Ramos blev 56 år.

Stod upp för utsatta gruppers rättigheter

Ramos arbetade för att försvara utsatta gruppers rättigheter – jordbrukare och miljöförsvarare. Han var känd på Filippinerna och stod upp mot korrupta beslutsfattare och storföretagens exploatering av naturresurser. Ramos var engagerad i den filippinska bondeorganisationen Masipag, som sedan 20 år är en av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer. I öriket Filippinerna är situationen alarmerande och bara sedan Rodrigo Duterte tillträdde som president för två och ett halvt år sedan har minst 34 jurister dödats i landet. Straffriheten är utbredd och Duterte har personligen utpekat ”obstruerande” jurister som legitima måltavlor för polis och militär.

Den demokratiska utvecklingen utmanas

Under 2017 mördades minst 60 människorättsförsvarare i Filippinerna. Bönder som kämpade för rätten till sin egen mark, urfolk som i generationer brukat skog och mark och som hamnat i konflikt med företag som velat exploatera naturrikedomarna. Utvecklingen på Filippinerna följer tyvärr den globala trenden. Förra året dödades 207 av världens miljöförsvarare enligt organisationen Global Witness. Mörkertal gör att den verkliga siffran troligen är betydligt högre. Våldet ökar för varje år och det finns inga indikationer på att utvecklingen kommer att mattas av. Många är också de som utsätts för hot, utpressning och trakasserier från mäktiga ekonomiska intressen och korrupta beslutsfattare. Det finns anledning till djup oro – den demokratiska utvecklingen går bakåt i flera delar av världen och utrymmet för civilsamhället krymper. Människor som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och miljö får svårare att organisera sig och de som redan lever under förtryck och diskriminering trycks tillbaka allt hårdare.

Några röster om Benjamin Ramos

Den 10 december, på dagen 70 år sedan deklarationen om de mänskliga rättigheterna antogs av FN:s medlemsländer, högtidlighåller Naturskyddsföreningen världens miljöförsvarare. Vi tänder ett ljus för varje person som liksom Benjamin Ramos mördats för att ha stått upp för frågor som rör miljö och mänskliga rättigheter. Vi gör det under parollen #Light4Ramos.

– Benjamin Ramos var en folkets tjänare. Hans död är en fruktansvärd förlust för hans familj och alla bönder och organisationer som han har arbetet för. Vi kommer att göra allt som står i vår makt att för att hedra hans minne och föra hans budskap vidare, säger vännen och före detta kollegan Dr Chito Medina.

– Mordet på Benjamin Ramos är en attack på folkets rätt till utveckling. Att döda en utvecklingsarbetare försvagar ytterligare nationens arbete för verklig utveckling, särskilt på landsbygden där den här typen av utvecklingsinsatser är som mest nödvändiga, säger Cris Panerio, landskoordinator på Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Masipag.

Naturskyddsföreningens krav

  • Stå upp för demokratin. Sverige har goda relationer med flera av de länder där miljöförsvarare upplever stor utsatthet. Enbart i Brasilien, ett land som Sverige har omfattande handelsförbindelser med, dödades 57 miljöförsvarare förra året. I multilaterala såväl som bilaterala sammanhang måste regeringen uppmärksamma den negativa trenden vi ser globalt och sätta press på de länder där utvecklingen går åt fel håll.
  • Investera endast hållbart. Idag investerar bland annat de statliga AP-fonderna i verksamhet som har en mycket negativ inverkan på människor och miljön. Riksdagen har nyligen antagit ett nytt regelverk för AP-fonderna. Nu måste regeringen noga följa upp så att det nya regelverket efterlevs, med ett särskilt fokus på mänskliga rättigheter och miljö.
  • Skärp kraven på företagen. Svenska företag verksamma utomlands måste navigera med stor aktsamhet när de går in i riskfyllda miljöer. En granskning från Statskontoret visade nyligen att de riktlinjer för företag utomlands som Sverige använder sig av ställer lägre krav på konsekvensanalyser än de regler som utvecklats av FN. Vi efterlyser lagstiftning om obligatoriska riskanalyser och dialog med berörda lokalsamhällen, så att de kan ta ställning till hur deras mark och resurser ska användas.
  • Ge miljöförsvarare ökat stöd. Ett helhetsgrepp behöver tas inom det svenska utvecklingssamarbetet för att bemöta miljöförsvarares särskilda utsatthet. Exempelvis behövs instruktioner för hur Sveriges Sidakontor och ambassader ska agera. Frågan behöver också vara en central del i myndigheten Sidas samarbete med företag.