Brasilien: Det ofattbara har hänt igen

Det brasilianska bolaget Vale är världen största producent av järnmalm. I fredags eftermiddag brast en av bolagets gruvdammar. Leran som vällde ut dödade och skadade många människor. Men miljökatastrofen var inte den första där bolaget Vale var inblandad – en liknande händelse inträffade 2015. Redan då fanns en koppling mellan svenska statliga pensionsmedel och bolaget.

Människor tittar på en väg som begravts i lera efter att dammen i Brumadinho i delstaten Minas Gerais brustit. Dammen ägdes av Brasiliens största gruvbolag Vale.

Foto:

Pedro Vilela, Getty Images
Artikel

Dammen som orsakade katastrofen låg nära staden Brumadinho i delstaten Minas Gerais. Den var inte fylld av vatten, utan av järnmalmsavfall från gruvbrytning i form av tung lera. När dammen brast vällde en flodvåg av lervälling fram och dränkte det intilliggande landskapet. Människor, djur, hus, fordon och broar sveptes med eller begravdes under lermassorna. 

Det råder ingen tvekan om att detta är en miljökatastrof. Men nu höjs kritiska röster i landet, som säger att dammkatastrofen inte var en olycka – utan ett miljöbrott.  

Säng full av lera När dammen nära staden Brumadinho i Brasilien brast den 25 januari vällde en flodvåg av lera fram. På bilden syns en säng i ett bostadshus. Foto: Pedro Vilela, Getty Images

Gruvbolaget Vale inblandat i flera dödliga dammkatastrofer

Det var inte ens fyra år sedan som gruvbolaget Vale var inblandat i en liknande dammkatastrof, i Mariana i Minas Gerais. 19 människor miste livet i när en damm som tillhörde gruvbolaget Samarco – som ägs av bland annat bolaget Vale – brast. 

Byar sveptes bort och floden Doce, som innan katastrofen försåg miljontals människor med rent dricksvatten, förgiftades av tungmetaller och kemikalier. All fisk i floden dog. 

Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation MAB, vars hela namn betyder ”De dammpåverkades rörelse” har sedan dess kämpat för att de som drabbades av katastrofen ska få upprättelse. MAB menar att gruvbolaget Vale på förhand kände till riskerna med båda de dammar som brustit, men medvetet valt att ignorera dem. 

”Beviset på ett miljöbrott av ofattbar storlek slår oss igen”, skrev organisationen på sin webbplats i lördags. ”Myndigheterna lyssnade inte på lokalsamhällena utan agerade utifrån företagens intressen, genom att tillåta licenser som möjliggjorde en utökning av gruvdammen i december 2018.” 

Just nu befinner sig personer från MAB på plats vid katastrofplatsen i Brumandinho för att hjälpa de drabbade. De rapporterar att 58 personer hittills har omkommit, 305 personer saknas och att 192 personer har räddats ur lermassorna. Enligt MAB riskerar även en annan damm i närheten att brista. Om den brister kan den tunga leran från gruvdammen spridas ytterligare. 

Oro över utvecklingen i Brasilien

– Naturskyddsföreningen ser med mycket stor oro på den nuvarande utvecklingen i Brasilien, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare. Dammkatastrofen i Brumadinho kommer i en tid när landets nya president Bolsonaro har dragit ner på såväl personal som finansiering av de statliga myndigheter som ansvarar för att skydda miljön och mänskliga rättigheter i landet. Den nya regeringen har också planer på att tillåta gruvdrift på nya markområden. Samtidigt kommer rapporter från våra samarbetsorganisationer i Brasilien som vittnar om våld och hot mot människor som kämpar för mänskliga rättigheter och skydd av naturen i landet.

Svenska statliga pensionsmedel investerade i Vale

Sjunde AP-fonden svartlistade gruvbolaget Vale efter den första dammkatastrofen som inträffade 2015.  Svartlistningen motiverades då så här i deras årsredovisning 2017:Kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med dammbyggnadsprojekt i Brasilien samt kränkningar av miljönormer och mänskliga rättigheter efter en dammolycka i Brasilien.” Men Första AP-fonden har fortfarande miljontals kronor investerade i Vale. Efter den senaste katastrofen har dock AP-fondernas etikråd sagt att de har ett obefintligt förtroende för gruvbolaget.

Riksdagen har nyligen antagit ett regelverk för Första till Fjärde AP-fonden, som anger att fonderna ska förvaltas föredömligt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas, utan att göra avkall på avkastning. 

– Dammkatastrofen i Brumadinho visar att den svenska regeringen noga måste följa upp så att det nya regelverket efterlevs, med ett särskilt fokus på mänskliga rättigheter och miljö, säger Karin Lexén. Vi förutsätter att det innebär att Första AP-fonden avbryter sina investeringar i Vale.

Bli medlem - För en bättre värld

Var med och verka för en stark global miljörörelse.