Brasilien: Gruvbolaget borde tagit riskerna på allvar

Bara tre år efter dammkatastrofen i Brasilien, som var landets värsta miljökatastrof någonsin, händer det igen. En damm fylld av gruvavfall brister och orsakar enorm förödelse. Hade det varit möjligt att förhindra katastrofen denna gång?

Gruvan Córrego do Feijão nära staden Brumadinho, Brasilien, dagen efter den stora dammkatastrofen.

Foto / Illustration:

Pedro Vilela/Getty Images
Artikel

Fredagen den 25 januari brast gruvdammen i Brumadinho, Brasilien. 11,7 miljoner kubikmeter lerfyllt vatten dränkte allt i sin väg. 121 personer har hittills omkommit och 226 personer saknas fortfarande. Den totala omfattningen av skadorna är ännu inte kända, men det handlar om stora skador på miljön. 

Ett djur sitter fast i den giftiga leran. Foto: Pedro Vilela/Getty Images

Åtta meter tjock lera

Ett hölje av lera som innehåller tungmetaller, och som på vissa ställen är åtta meter tjockt, täcker delar av det förstörda landskapet. Det giftiga gruvslammet har nu runnit ut i en annan flod, och riskerar att förgifta vattnet i fem närliggande delstater. Enligt The Guardian är naturvårdare i Brasilien också oroliga för att gruvavfallet i leran ska sprida sig till vattenområdet São Francisco, där 64 procent av fiskarterna är helt unika och inte återfinns någon annanstans på jorden. FN-experter, däribland FN:s speciella rapportör för miljögifter, efterlyser nu en oberoende utredning av katastrofen och dess konsekvenser på miljön för att förstå den fulla vidden av katastrofen. 

Lokalbefolkningen orolig att dammen skulle brista

Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation MAB har över 40 000 medlemmar i Brasilien. De kämpar för att människor som drabbats av dammbyggen ska få rättvisa och har i flera år stridit för att bolaget Vale ska ta sitt ansvar. Detta är nämligen inte den första katastrof som har kopplingar till Vale: så sent som 2015 brast en annan damm med kopplingar till gruvbolaget, nära staden Mariana, och förgiftade en hel flod. Dammen som brast då låg bara några få mil från dammen som brast i fredags.

– Gruvbolaget Vale utökade gruvaktiviteterna vid dammen nära Brumadinho i slutet av 2018, efter godkännande av miljömyndigheterna, berättar en person från MAB för Naturskyddsföreningen. De som bodde i området ifrågasatte Vale, men de fick aldrig någon återkoppling på de klagomål som de lämnade in. Därför var de redan innan katastrofen oroliga för att dammen skulle brista.

Och lokalbefolkningen fick rätt i sina farhågor. 

Ingenjörer från gruvbolaget anhållna

På tisdagen anhölls fem ingenjörer, varav tre från gruvbolaget Vale och två konsulter. De är nu föremål för en utredning om brott. På frågan om de tror att någon kommer att bli ställd inför rätta för dammkatastrofen, svarar representanter från MAB:

– De verkligt skyldiga är de personer som betalade vid sidan av och som pressade på för att det nya tillståndet, som behövdes för att utöka gruvaktiviteterna, godkändes. MAB kommer, tillsammans med de drabbade personerna, att kämpa för att gruvbolaget Vale straffas!

I onsdags kom uppgifter om att Brasiliens regionala utvecklingsminister sagt att nära 4 000 dammar i Brasilien har bedömts att ha en ”hög skaderisk”. 205 av dessa dammar innehåller gruvavfall.  

Har Sverige ett ansvar?

Dammkatastrofen har också kopplingar till Sverige. En av våra svenska pensionsfonder, Första AP-fonden, har 406 miljoner investerade i gruvbolaget Vale. Sjunde AP-fonden valde att avsluta sina investeringar i Vale efter Mariana-katastrofen. Efter fredagens olycka har AP-fondernas etikråd uttalat att de inte har något förtroende kvar för Vale, och att etikrådet sannolikt kommer att råda AP-fonderna att avsluta sina investeringar i bolaget. 

På frågan om hur de ser på kopplingen mellan gruvbolaget Vale och Sverige, svarar en representant från MAB:

– Bolaget Vales aktieägare som är banker, företag och pensionsfonder har också ett ansvar för detta brott, eftersom de finansierar och tar emot vinst från verksamheten. När det gäller andra länder måste regeringarna stärka och upprätta regler så att deras investeringar görs i företag som har regler och kontrollmedel avseende kränkningar av mänskliga rättigheterna och skydd av miljön. 

Se mer: Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén om dammkatastrofen i Tv4 Nyheterna

Vale involverat i fler allvarliga olyckor

Efter tragedin i Mariana i november 2015 tog civilsamhället initiativ till ett nytt lagförslag, som de kallade ”Aldrig mer ett hav av lera”. De ville skapa nya lagar för säkerheten vid dammar som innehåller gruvavfall. Bland annat ville de ha ett förbud mot dammar som placerades uppströms och att ingen damm ska få byggas i närheten av vattentäkter eller inom 10 kilometer från samhällen. Men lagförslaget röstades inte igenom, och blev aldrig någon lag. 

– Vår erfarenhet av konstruktion av dammar, och förstörelsen av floden Doce efter katastrofen i Mariana 2015, visar att privata gruvbolag fokuserar på att öka sina vinster och minimera sina kostnader, säger en representant för MAB upprört. Därför investerar de inte i säkerhet, kvalitet, ordentliga säkerhetsplaner och utbildning av de som är mest sårbara för olyckor. 

Utforska vår globala karta

Upptäck vad vi gör tillsammans med miljöorganisationer runt om i världen.