CETA-avtalet riskerar hämma miljölagarna

Idag torsdag 22 mars tar riksdagen beslut om Sverige ska gå med i CETA-avtalet, ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada. Det har rests allvarliga invändningar om att avtalet kan bidra till att det kan bli betydligt svårare att skärpa miljölagarna.

Artikel

CETA-avtalet (”Comprehensive Economic and Trade Agreement”) antogs redan förra året av EU, men ska nu röstas igenom även av EU:s medlemsländer. Idag är omröstningen i Sverige. Avtalet är omfattande och innehåller omtvistade regler om skydd av Kanadensiska företags investeringar i EU-länder och tvärt om. Den speciella domstolsliknande funktion som ska pröva fall när bolag stämmer nationerna som ingår i avtalet är också mycket omdebatterad och föremål för prövning i EU-domstolen.

 – Det här avtalet går betydligt längre än det man i vanligt tal kallar frihandel. CETA-avtalet innehåller delar som är avsedda att skydda utländska bolags investeringar i Sverige på ett sätt som kan verka konserverande för miljöpolitiken. Det är helt oacceptabelt, säger Oscar Alarik, miljöjurist på Naturskyddsföreningen.

Även svenska myndigheter som Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har uttryckt farhågor om att CETA kan bromsa nationella skärpningar av miljöpolitiken. Det finns även en pågående debatt om den särskilda domstolsliknande funktion som ska inrättas verkligen är tillåten enligt EU-rätten.  

– Självklart ska utländska bolag behandlas rättvist, det är också viktigt för spridningen av ny miljöteknik. Hela EU-systemet och WTO-systemet finns till för att skydda dessa intressen. Men det här avtalet känns ofärdigt och förhastat, trots all tid förhandlingarna tagit.

I förra veckan kom EU-domstolens dom i Achmea-målet som innebär att de egendomliga tvistlösningsmekanismerna i den här typen av avtal kan strida mot EU:s regelverk. Riksdagen bör avslå propositionen eller åtminstone skjuta upp beslutet tills dess att oklarheterna lösts ut. 

– Här arbetar vi i decennier för att få till bindande avtal om klimat och andra miljöfrågor. Men det vi ständigt misslyckas med är att få till stånd internationella miljöavtal med ordentliga sanktioner som går att ta till domstol. Det är därför frustrerande att se nya handelsavtal riskera att utvecklingen går åt fel håll , säger Oscar Alarik.
 

BAKGRUND

  • CETA-Avtalet mellan Kanada och EU tillhör en ny generation handelsavtal som går betydligt längre än att ta bort tullar och handelshinder i traditionell mening. Det rör sig om avtal som inte bara skyddar den fria handeln, utan också skapar nya mekanismer för att skydda näringslivets egendomar och investeringar utomlands.
  • CETA-avtalet är redan antaget av EU:s institutioner, och är alltså till vissa delar redan gällande (de delar där EU har rådighet). Men CETA-avtalet berör delar som medlemsstaterna måste godkänna.
  • Prövning av tvister enligt avtalets regler ska ske inom ett slags skiljedomstol som inrättas särskilt för ändamålet (Investment Court System, ICS). 
  • Achmea-domen 6 mars kan innebära att CETA strider mot EU-rätten.  För två veckor sedan kom en EU-domstolsdom som förklarade att just ett sådant skiljedomsförfarande stred mot EU-rätten. Det rörde ett en skiljedomsklausul i ett investeringsavtal mellan Nederländerna och Slovakien..
  • EU-domstolen prövar också en fråga som Belgien skickat in om just CETA-avtalets prövningsmodell (ICS) är förenligt med EU-rätten. Domen kan dock dröja ett år till.
  • Stark kritik från flera myndigheter:

    Naturvårdsverket
    skriver att det finns ”en risk för att CETA-avtalet, åtminstone i någon mån, skulle kunna innebära en försämrad möjlighet för Sverige och EU att införa strängare regler för att stärka skyddet för miljön. (…) Osäkerheten skulle således kunna ha en nedkylande effekt på ambitionerna att införa ny långtgående lagstiftning till skydd för miljön i Sverige och EU”. (Naturvårdsverket, yttrande 9 mars 2017, Ärendenr NV-09016-16.)

    Kemikalieinspektionen
     anser "att det är viktig att CETA-avtalet inte försvagar det globala samarbetet om kemikalier i vilket EU och Kanada redan deltar. Det finns en potentiell risk för det och även för fördröjningar i regelutvecklingen i EU”. (Kemikalieinspektionen, samråd 23 mars 2017, Diarienr 4.2.2.c-H16-08630.)

Bli medlem - För en bättre värld

Var med och verka för en stark global miljörörelse.