Coronapandemin gör det ännu svårare för Brasiliens urfolk

Hotbilden mot urfolk och andra miljöförsvarare i Brasilien har förvärrats sedan den högerextrema ex-militären Jair Bolsonaro blev president 2019. Nu gör coronapandemin det ännu svårare att organisera sig och stå upp för sina rättigheter.

Urfolkskvinna bär en ansiktsmask med texten "Urfolkens liv räknas".
Urfolken i Brasilien har drabbats hårt av coronapandemin. "Urfolkens liv räknas", står det på kvinnans munskydd.

Foto / Illustration:

Andre Coelho/Getty Images

Artikeln i fyra punkter:

  • Brasilien är det land efter USA som har flest dödsfall i covid-19. Urfolk är extra hårt drabbade.
  • År 2019 tillträdde högerextrema Jair Bolsonaro som president i Brasilien. Han har haft en aggressiv ton mot bland annat urfolk och kallat dem för “stinkande, outbildade och icke-talare av vårt språk”. Han upplevs uppmuntra till diskriminering och våld och har även systematiskt sett till att civilsamhället fått mindre att säga till om.
  • Coronapandemin har gjort att urfolk och andra miljöförsvarare har tvingats isolera sig. Det har gjort att de mark- och vattenresurser de försvarar enklare blivit tillgängliga för exploatering. Många, inte minst de illegalt verksamma aktörerna, har ignorerat nedstängningen.
  • Coronapandemin har även gjort att miljölagar och relevanta myndigheter ytterligare har försvagats. Det har i sin tur lett till att exploateringen av mark, vatten och naturresurser har accelererat.

– Coronas effekter är jättestora. Bolsonaro och hans regering har hanterat situationen på ett mycket oansvarigt sätt, säger Rafael Arantes på Naturskyddsföreningens brasilianska samarbetsorganisation Idec.

Brasilien ligger näst högst i den tragiska globala statistiken över dödsfall i covid-19. Bara USA har fler. Brasilien har ett försvagat sjukvårdssystem till följd av de senaste årens systematiska nedskärningar. Jair Bolsonaro har personligen också ställt sig mycket passiv till skyddande åtgärder och kallat covid-19 för “en mindre förkylning”.

Samtidigt utnyttjas hälsokrisen för exploatering och abrupt politisk förändring. Det blev tydligt under ett ministermöte i början av pandemin. Miljöminister Ricardo Salles hävdade då att regeringen borde utnyttja att media fokuserar på pandemin för att ändra och lätta på landets alla miljöregleringar.

Maria José Pacheco på Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation CPP berättar att förändringen är tydlig även i praktiken. Coronapandemin accelererar exploateringen av mark, vatten och naturresurser. Tillstånd till företag att etablera sig eller expandera utfärdas numera över en natt. Fiskarsamhällen som CPP arbetar med har blivit attackerade av storbönder för att de bor och verkar i åtråvärda mark- och vattenområden.  

– Regeringen, industrin och storbönder har utnyttjat att lagar och myndigheter försvagas för att öka konflikten med olika folkgrupper, berättar Maria José Pacheco. 

Covid-19 slår hårt mot urfolk

Dödligheten i covid-19 är hittills högre bland Brasiliens urfolk än bland resten av befolkningen. En rapport från urfolksnätverket APIB lyfter de katastrofala konsekvenser coronapandemin för med sig för urfolkssamhällen. I många urfolkskulturer överförs kunskap muntligt från generation till generation. När de äldre nu dör i större utsträckning ökar risken att traditionell kunskap försvinner, något som kan innebära en känsla av förlust av kulturell identitet bland urfolken.

Virusets framfart river också upp historiska sår från när urfolksgrupper helt dog ut eller blev illa drabbade av de sjukdomar som kolonisatörerna tog med sig. 

Som skydd mot pandemin väljer nu många från urfolken att isolera sig. Men när urfolk och andra miljöförsvarare drar sig tillbaka för att klara livhanken kan de inte försvara sina mark- och vattenområden – som därför blir mer lättåtkomliga för exploatering.

Det är dock inte bara coronapandemin som gjort livet svårt för Brasiliens urfolk de senaste åren. Landets president Jair Bolsonaro har sedan länge varit känd i Brasilien för sin aggressiva, nedsättande och diskriminerande retorik och har bland mycket annat omtalat urfolk som “stinkande, outbildade och icke-talare av vårt språk”. 

– Den här presidenten uppmuntrar personer att bli mer aggressiva, fördomsfulla och rasistiska. De har fått fritt spelutrymme för att uttrycka sin rasism, sin sexism, sitt kvinnohat och sitt våld, menar Maria José Pacheco.

Civilsamhällets representation i politiska processer har manipulerats eller hindrats sedan 2019. Maria José Pacheco lyfter som exempel att det nationella miljörådet CONAMA minskat sitt medlemsantal från 96 till 23 – där numera enbart fyra är representanter från civilsamhället eller miljöorganisationer. Majoriteten av medlemmarna i rådet är emot att jobba för en hållbar miljö, säger Maria José Pacheco.

Rafael Arantes på Idec menar att situationen i Brasilien är värre än på väldigt länge.

– På 50 år har vi aldrig haft så många attacker och hot mot demokratin. Brasilien har drabbats enormt av valet av Bolsonaro.

Ekonomin och den psykiska hälsan påverkas

Maria José Pacheco på CPP berättar att traditionella och småskaliga fiskare i hennes organisation nu fått det mycket svårt ekonomiskt. Marknaderna har stängts, gruppen kan inte längre sälja sin fisk och förlorar därmed stora delar av inkomsten som behövs för basala behov. Otryggheten och oron spär också på de redan snabbt ökande siffrorna gällande psykisk ohälsa i gruppen. I synnerhet påverkas kvinnorna.

– Det är samma princip som med andra sjukdomar, kvinnor är mer oroliga för familjen. Corona innebär också en ökning av arbetsbördan, främst för att skolor slutat fungera, säger Maria José.

Rafael Arantes på Idec är uppgiven men samtidigt beslutsam när han berättar om situationen Bolsonaro, regeringen och coronapandemin försatt landet i. Han förklarar att läget just nu är utmanande och väldigt allvarligt, men att medvetenheten om regeringens odemokratiska politik är stor inom civilsamhället. Urfolks och andra miljöförsvarares särskilt utsatta situation är uppmärksammad, både nationellt och internationellt.

– Det finns människor och ett helt samhälle som kämpar och mobiliserar sig. Inte bara för att kämpa emot, men också för att snart återgå till ett samhälle som går i rättvisans riktning. Rättvisa som inkluderar alla former av jämlikhet, säger Rafael Arantes. 

Text: Tua B. Frank

Globala nyhetsbrevet

Följ oss och vårt globala arbete med natur och miljö.