Pilgrimsfalk – så hotas den idag

Naturskyddsföreningens symbol är en pilgrimsfalk i flykten. Idag är pilgrimsfalken totalfredad i hela Europa. Trots det finns det flera hot mot falkarna. Nya miljögifter, skogsbruk, vindkraftverk och master påverkar liv och häckningsmöjligheter för pilgrimsfalk och andra fåglar.

Det bedrivs fortfarande en illegal jakt på pilgrimsfalk. I Frankrike, till exempel, skjuts fortfarande falk, men jakten bedöms inte längre vara så stor att den hotar arten. Andra hot är mer oroande, som nya typer av miljögifter. För samtidigt som halterna av de tidigare så katastrofala miljögifterna för falkarna har minskat, har nya ämnen hittats i falkägg. Bland annat metallerna platina, palladium och rodium som sprids från bilkatalysatorer. Halterna har emellertid hittills varit på låg nivå och några skadliga biologiska effekter har ännu inte noterats. 

Falkar drabbas av miljögifter 

Även miljögifter som bromerade flamskyddsmedel kan bli ett nytt hot. PBDE (polybromerade difenyletrar) påminner exempelvis i sin kemiska struktur om PCB, ett av de ämnen som låg bakom den tidigare minskningen av falkar och örnar, och som kan lagras i djur och människors kroppar. I höga halter kan flamskyddsmedlen påverka hormon- och nervsystem. Vilken effekt ökande halter av PBDE har på falkar vet vi emellertid ännu inte. 

Det giftiga medlet carbofuran, som för några år sedan användes för att döda en hel falkfamilj i Skåne, är totalförbjudet inom EU. Det används till exempel i Kenya och Tanzania för att döda lejon, och har hittats i Sverige i ett fall med död varg. Även i södra Halland misstänker man att två falkpar förgiftats. Falkarna försvann. I ena fallet hade några personer varit i boet under ruvningstid, det bekräftades av cigarettfimpar i boet och en bil som observerades i närheten. 

Vindkraft, skogsbruk och master stör 

Utbyggnaden av skogsbilvägar, dikning av myrar och skogsbruk med maskiner i och nära områden där falkar häckar, påverka falkarna både direkt genoms störningar och indirekt genom att bytesdjur som till exempel vadare, änder och gäss försvinner. 
Utbyggnaden av vindkraftverk och telemaster är också problematiska i områden med falkar. Fåglarna riskerar att flyga in i anläggningarna. Det är viktigt att redan på planeringsstadiet se till att inte placera sådana anläggningar i känsliga häckningsmiljöer. 

Falk och bergklättrare gillar samma stup 

I södra Sverige har det på senare år blivit vanligare med konflikter mellan alpinist-/klätterklubbar och bevarandeintressen för pilgrimsfalk. Falken väljer ofta de brantaste och mest svårtillgängliga klippstupen som också lockar bergsklättrare. I Västsverige har Naturskyddsföreningen samarbetat med berörda klätterklubbar för att flytta verksamhet till mindre känsliga bergbranter. 

Illegal handel med ägg och falkungar 

För små falkbestånd kan också äggsamling och stöld av ungar för falkenerarändamål få stor betydelse. I södra Sverige plundrades regelbundet de sista falkbona på ägg under 1960-talet vilket bidrog till beståndets minskning. För att förhindra äggplundring inleddes "Operation Falkbevakning" där man vaktade bon.  

Under 1970-talet ledde falkenerarsporten till att det bedrevs en omfattande illegal handel med falkungar, insamlade från olika länder i Europa och Nordafrika. För att komma åt ungar plundrades bon i sådan omfattning att det bidrog till den lokala populationen i Tyskland och Italien minskade. 

Falkenerare vill tämja falkar 

Det har numera blivit vanligare att falkenerarna har egen avel av pilgrimsfalk och andra falkar för att möta efterfrågan, och priserna har sänkts. Det har i sin tur minskat trycket på de vilda populationerna. Fortfarande finns det en efterfrågan på vildfångade falkar, men intresset riktas främst mot jaktfalk. Någon säkerställd boplundring av pilgrimsfalk för falkenerarändamål i Sverige har inte dokumenterats de senaste tio åren. 

I Sverige, Danmark och Finland är det förbjudet att jaga med tama rovfåglar. Inom övriga EU-länder är jaktformen fortfarande tillåten. Falkenerarsporten är utbredd i Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike, England och Spanien. 

Hybridfalkar med främmande gener 

Ett problem med falkenerarsporten är att man ofta använder korsningar mellan olika falkar, hybridfalkar. Med hjälp av konstgjord befruktning kan de flesta arter blandas. I de vanligaste korsningarna ingår jaktfalk, pilgrimsfalk, slagfalk och tatarfalk. Varje år rymmer flera tusen tama falkar i samband med jakt och bland dessa finns ett ökande antal hybridfalkar. Flera av dessa hybridfalkar har blandat sig med den vilda pilgrimsfalkspopulationen. 

Många av hybriderna, framförallt hanarna, är fertila och kan fortplanta sig, men det finns en risk att ungarna blir sterila. Ju mindre en vild population av en art är, desto viktigare är det med friska ungar som kan fortsätta att föröka sig. 

En pilgrimsfalk har många naturliga fiender 

Pilgrimsfalkens naturliga fiender är framför allt berguv, kungsörn, mård, mink och räv. Mården, som äter falkägg och ungar, har blivit vanligare i Sverige. Mården klättrar mer eller mindre obehindrat i klippbranter och kan i vissa fall döda en ruvande falk. 

Duvhöken har varit ett problem i samband med utsättning av falkungar från aveln med den så kallade hackingmetoden. Metoden har varit en del i räddningsarbetet för pilgrimsfalken och innebär att falkungarna sätts i en nätförsedd låda i en bergbrant och frisläpps när de är flygga. Eftersom falkungarna inte har några föräldrar som kan skydda dem är de känsliga för duvhöksattacker under den första tiden.

Ett lodjur med sin lodjursunge.

Ge en gåva till vårt artbevarande arbete

Med din gåva kan vi fortsätta arbetet för att skydda våra hotade arter i Sverige.

Ge en gåva
Bli först att gilla!

Relaterat innehåll